Referat från invandringsdebatt mellan libertarianer ur olika läger

Utträde ur staten har jag inget problem med att förespråka samtidigt som att staten ska strypa inflödet av bidragsturister.

Får jag göra utträde ur staten så kommer jag självfallet sluta propagera för hårdare gränskontroller (det är inte alls min ensak längre) och istället försöka värja mig från inkräktare på min egna mark istället.

Fast om Sverige nu rent hypotetiskt skulle bli en nattväktarstat skulle det ju mer eller mindre bara komma hit självförsörjande arbetskraftsinvandrare, inga bidragsturister Om nu inte dumvänstern kan tänka sig att hosta upp ur egna plånböcker.

Nej nej, självklart. Det räcker förstås att välfärden slutar erbjudas varenda jävel som sätter foten här för att jag ska vara för öppna gränser.

För det första är det staten som importerar parasiter och kastar ut företagsamma invandrare. Jag tycker det är helt uppenbart att detta är allt annat än naturligt, och något liknande dysfunktionellt beteende hade aldrig skett utan statlig intervention.

Det libertarianer är klyvna kring är äganderätten kontra den fria rörligheten.

Vissa vill värna äganderätten, där vi svenska medborgare vill behålla stöldgodset som staten tagit från oss. Om vi ska ha en stat som berövar oss genom världens högsta skatt, då kan väl stöldgodset åtminstone i någon mån redistribueras tillbaka till oss.

Andra libertarianer dyrkar den "fria rörligheten" över allt annat, även om det handlar om import av invandrarhorder som vill åtnjuta sig oförtjänad välfärd. Dock verkar de glömma att vi som svenskar utan problem kan resa på semester även om det finns gränskontroller till Sverige, så jag ser inte riktigt problemet med att Sverige sätter ner foten för de ekonomiska flyktingarna.

Sedan skulle varje markägare ha en helig gräns runt sin tomt i drömsamhället Ankeborg, vilket skulle innebära otroligt många gränser som begränsar ens "fria rörlighet." Så jag förstår inte riktigt var den fetisch-liknande "fri rörlighets"-libertarianismen kommer ifrån.

Det är nog ganska tydligt att jag inte delar "fri rörlighets"-libertarianernas önskan om att förvandla Sverige till ett Swedistan med sharialagar...

Utan etatistiskt ministervälde och välfärdsutopi skulle inte ens flyktingar existera. Det är ministervälden som startar krig mot andra ministervälden och som därmed tvingar folk på flykt och det är ministervälden som stiftar sjuka lagar mot- och gör sig skyldig till/berättigar förföljelse (och andra frihetskränkningar) av diverse grupper som gör att gruppen i fråga tvingas fly.

Det är alltså helt uppenbart att invandring av dagens karaktär nästan, om inte helt, skulle sluta existera i en libertariansk/anarkokapitalistisk värld. Väldigt få människor vill egentligen lämna sitt hemland och finns inga stater som krigar och slåss och inga stater som stiftar knäppa lagar finns heller inga flyktingar. Arbetskraftsinvandring som baseras på ömsesidig frivilja hade varit den enda existerande varianten och den är alltid välkommen.

Försvinner staten försvinner också skattefinansierad välfärd och därmed finns det inte heller några incitament för "lyxsökare" att lämna sin hem.

"Fri rörlighet" i all ära, men att tvångsimportera människor till en plats och tvinga på de inhemska att betala för dessas uppehälle eller att frivilligt söka sig till ett nytt samhälle och tvinga sig in där för att kunna utnyttja välfärdslyxen som de inhemska påkostar rimmar väldigt dåligt med libertarianism. "Fri rörlighet" gäller så länge den ej innefattar våld/tvång. Typ.