Citat:
Alla i den nationella rörelsen är inte dom skarpaste knivarna, men det finns många smarta personer även i våra led. Och i takt med att vi blir större och får ett bredare fotfäste i samhället, kommer det bli fler av den varan.
Den nationella rörelsen idag är en helt annan rörelse än vad den var på säg 90-talet, idag är det ingen subkultur som är utgångspunkten utan politiken.
Den nationella rörelsen växer som sagt förfullt, och framförallt i rätt riktning, du tycks inte ha så god insyn i den.
Ytterst få vet vad nationalsocialism innebär, att folk inte sympatiserar med det dom associerar med "nazism", dvs folkmord, hat, krig mm., är inte så konstigt. Som nationalsocialist sympatiserar jag heller inte med den rådande nidbilden av "nazism", om man gör det är man inte frisk, och absolut inte nationalsocialist.
Vad är det du menar att vi ska kompromissa med? Att vårt folk dör ut?
Man kan ju på sätt och vis säga att nationalsocialismen var stark under folkhemstiden, då folkhemmet i stort byggde på den nationalsocialistiska tanken.
Detta är lite vad jag berörde tidigare, att ett samhälles funktion och dysfunktion grundar sig i nationalsocialism. Det spelar ingen roll om det presenteras som "socialdemokrati", anledningen till att socialdemokratin fungerade mycket bättre under folkhemstiden än idag beror på att den präglades av nationalsocialism på många sätt och vis.
Vi svenskar lever ju i en så oändligt mycket lyckligare lottad situation.
Vårt lands befolkning är homogen, inte bara i fråga om rasen
utan också i många andra avseenden.”
- Tage Erlander (1901-1985)
Bristen med folkhemmet och dess bärande ideologi, var att den inte byggde på en nationalsocialistisk världsåskådning i sin helhet, om den gjort det skulle de problem vi ser i dagens samhälle inte uppstått. Då skulle vi fortfarande haft ett folkhem.
Nog fanns det många tysk vänliga under kriget i Sverige, men sen har väl nationalsocialism bekämpats något enorm efter krigsslutet, inte minst i Sverige, och samtidigt har inte folk upplevt något behov av ideologin. Om man lever i fred och trygghet i ett nästan idylliskt samhälle som inte präglas av några av de problem som nationalsocialismen berör, så ser man heller ingen större mening med ideologin.
Den nationella rörelsen idag är en helt annan rörelse än vad den var på säg 90-talet, idag är det ingen subkultur som är utgångspunkten utan politiken.
Den nationella rörelsen växer som sagt förfullt, och framförallt i rätt riktning, du tycks inte ha så god insyn i den.
Ytterst få vet vad nationalsocialism innebär, att folk inte sympatiserar med det dom associerar med "nazism", dvs folkmord, hat, krig mm., är inte så konstigt. Som nationalsocialist sympatiserar jag heller inte med den rådande nidbilden av "nazism", om man gör det är man inte frisk, och absolut inte nationalsocialist.
Vad är det du menar att vi ska kompromissa med? Att vårt folk dör ut?
Man kan ju på sätt och vis säga att nationalsocialismen var stark under folkhemstiden, då folkhemmet i stort byggde på den nationalsocialistiska tanken.
Detta är lite vad jag berörde tidigare, att ett samhälles funktion och dysfunktion grundar sig i nationalsocialism. Det spelar ingen roll om det presenteras som "socialdemokrati", anledningen till att socialdemokratin fungerade mycket bättre under folkhemstiden än idag beror på att den präglades av nationalsocialism på många sätt och vis.
Vi svenskar lever ju i en så oändligt mycket lyckligare lottad situation.
Vårt lands befolkning är homogen, inte bara i fråga om rasen
utan också i många andra avseenden.”
- Tage Erlander (1901-1985)
Bristen med folkhemmet och dess bärande ideologi, var att den inte byggde på en nationalsocialistisk världsåskådning i sin helhet, om den gjort det skulle de problem vi ser i dagens samhälle inte uppstått. Då skulle vi fortfarande haft ett folkhem.
Nog fanns det många tysk vänliga under kriget i Sverige, men sen har väl nationalsocialism bekämpats något enorm efter krigsslutet, inte minst i Sverige, och samtidigt har inte folk upplevt något behov av ideologin. Om man lever i fred och trygghet i ett nästan idylliskt samhälle som inte präglas av några av de problem som nationalsocialismen berör, så ser man heller ingen större mening med ideologin.
Ok, så en halvt homoerotisk text som hade passat in i ett nudistmagasin är framtiden?
Däremot så har du helt rätt i att Sverige aldrig haft något behov av nationalsocialistisk ideologi, och därför blir det ganska menlöst. Helt ok att ha ideal som man inte vill kompromissa med, men då får man också finna sig i att bli betraktade som en marginell sekteristisk rörelse.