Hur få bukt på den extremistiska "filosofin" inom svensk klubb-fotboll?

som topic påvisar, antingen så är det socialist-dagis "alla ska spela, och alla är lika bra". alt kommunist-skolan där alla tränar samma inkast och sulfint-- eller så är det cherry-picking av spelare, som man ofta lyckas bränna sönder både fysiskt och mentalt.

Klubbarna är i gemen extremt dåliga på att hålla nån sund tråd. Där man har lite av varje. Bredd, mix, expertis, klubb-lagskänsla(värderar trogna spelare)...

Anledningen är säkert många., delvis cp-tränare som ska bli nya svennis som håller hårt i egna truppen, eller så är det per-åke som ska ha kul med grabben med gänget, och som använder alla goda ord i lexikonet. -- Varpå ingen räds stöta sig med någon av dessa.

Jag tycker hen-mentaliteten är bra i viss mån, men man måste knyta ihop säcken. Blanda flickor och pojkar, ålders-spann osv. Sporten, fotbollen, och speciellt svensk småklubblags fotboll verkar vara så systemiellt kidnappade att...

Så VAD bör man göra för att få atmosfär i klubblagsfotbollen, få bredare trupper intill högsta ålder, men också mer expertis och potentiella världs-spelare?

Små klubbar kanske lirar mest för att det är kul och för gemenskapen medans dom lite mer seriösa klubbarna och lagen kör med en annan attityd och inställning och jag kan verkligen inte se något fel i det?

lokala lagen är ofta åtskilda och attityden är oftast anspelat från tränarens attityd och hur bra lag denne fått av den ena eller andra anledningen. Varpå man sedan "satsar på egna laget" snarare än att försöka strukturera helheten i en friare atmosfär med huvudfokus på individerna. Lagets prestationer blir därefter ofta lite för primärt., snarare än långsiktig utveckling åt alla håll och kanter. -- Mentaliteten sprider sig alltså ofta från tränaren som lever i det överaktuella nuet. dags-Strukturer och målinriktning är bra men man tittar ofta alldeles för kort- och 3 år senare är attityderna vise versa, och man tappar emellan. eller nått~

så du ser inga möjliga kuggar, mer än; "det är bra men allt kan givetvis alltid bli bättre"

Man kanske skulle ha flera tränare och coacher som balanserar ut varandra så att man hamnar närmare mitten, annars kan jag inte komma på något generellt eftersom att det som du säger skiljer sig med stor variation mellan olika lag och dom som är inblandade.

tror det är för lite toppstryning i klubbarna där man hjälps åt innbördes.

Problemet är att intresset för ens egna är mest intressant. Och att gå därifrån till att få jippo-tränare som inte bryr sig alls, kanske är hårfin. -- Jag tror i alla fall det är värt att chansa i 5-6 år och se hur det kan arta sig. -- Det är ju viktigt att ha interna lag, men dom kanske kan vara lite flyktigare och även om man droppar 3 "uppåt"/medsides, så kanske man får 5 från liknande sätt, utan att det blir nån biggie av det, och istället anamma det.

alltså bli snabba på att integrera internt redan första åren lite lätt, även om man inte behöver. Samtidigt som man har nån med befogenheter att titta till tränarna, och strukturera med hjälp av dessa. -- Tror inte det behövs mer tränare egentligen, tvärt om. Detta skulle även innebära att du kan nyttja spelare till ett större ansvar tidigare i klubben.