Jordens medeltemperatur och vad värmer jorden?

Ja, men min poäng var alltså att medelvärdet inte säger någonting om huruvida en förändring är homogen eller ej.



Jag säger inte att det är någonting fel på forskningen i sig. Det finns indikationer som tyder på global uppvärmning och att denna har negativa konsekvenser. Det finns också saker som pekar i den motsatta riktningen, t.ex. har stora delar av Saharaöknen blivit grönare på senare år. Men om man letar mer efter det förra, så kommer man hitta mer av det förra. Det innebär inte nödvändigtvis att det är möjligt att hitta brister i den forskningen.

Jag hoppas att vi i alla fall är överens om att klimatet är mycket mer komplicerat än det mesta som naturvetenskapen studerat genom åren.

Ja inte får vi glömma de onda oljebolagen, visst är det väl deras fel att inte alla kör elbilar i dag? De har visst köpt alla bra patent eller hur det nu var. Den typen av foliehattar finns också, glöm inte det.

Ökad avdunstning betyder också mer nederbörd, eftersom det som åker upp också måste komma ner, frågan är mycket riktigt var nederbörden landar. Om det regnar i öknarna så är det bra, om det snöar runt polerna så kan det också vara bra (för havsnivån). Om det regnar mer i Sverige så är det dåligt (tycker jag ).

Varmare luft kan också hålla mer vattenånga, som ju är den viktigaste växthusgasen, vilket kan göra att uppvärmningen förstärks. Vattenånga kan dock kondensera till moln och öka jordens reflektans, vilket får motsatt effekt.

Är det så, eller är det till största del nidbilden av den typiske "klimatskeptikern"?

Klimatet är extremt komplicerat, vi är helt beroende av det och vi genomför just nu ett okontrollerat fullskaleexperiment vad som händer om man kraftigt påverkar en av de grundläggande faktorer som styr det. En i min mening inte så lyckad kombination.
De har i alla fall lobbat mot att det skall vidtas åtgärder och finansierat diverse grupper som sprider desinformation.
Effekten av moln är dock väldigt komplex och beroende på typ av moln kan de ger antingen uppvärmning eller avkylning. Osäkerheten är stor, men troligen ger förändring i moln en positiv återkoppling den med.
Det är i alla fall mest sådana man träffar på på de stora "skeptiska" bloggarna, men det kanske finns en "tyst majoritet" som inte yttrar sig, vad vet jag.

Jaha. Nu har jag varit och badat i sjön. 21 grader första juni. Ovanligt varmt så här års. Men lika varmt var första maj för inte så många år sedan.

Temperatur, luftfuktighet, moln, nederbörd, vindstyrka, vindriktning är några saker man kan märka och mäta.

Jordens medelluftfuktighet, molnighet, medelnederbörd, medelvindstyrka, medelvindriktining kan man säkert också definiera, mäta och räkna ut. Men, tror åtminstone jag, alla dessa medel är ointressanta. Saknar både fysikalisk mening och inte möjliga att uppleva.

Däremot kan jag väl tänka mig att lokala medelvärden av dessa variablar är inte bara intressanta ur väder och klimatsynpunkt utan åxå högst påtagliga lokalt. För flera av dessa variablar torde gradienten vara mkt viktigare än storleken.

Andra medelvärden utan mening skulle kunna vara medelhöjd över havet och medellufttryck.

Min fråga, återigen, är om medeltempetaturen är ett relevant mått, ens om jorden håller på att bli varmare. Även om isarna smälter eller stormarna ökar eller åskvädren etc. Det kan ju ske pga jordens uppvärmning utan att medeltemperaturen stiger.

Det är därför jag ställer frågan. Att vissa i tråden klistrar idiot- eller annan etikett på mig bryr jag mig inte om. Jag skulle bry mig mera om diskussioner om relevansen i begreppet medeltemperaturen på jorden. Annat är som ett ord som passar i media. Men det fordrar förstås att man tänker. Oberoende av vad som står i den heliga skrift.

Jag har sett ovanligt lite ekvationer i tråden.

Det är mer en praktisk fråga att man vill ha ett mått som indikation på storleken av förändringen. Man kan komma med alla möjliga argument för varför det inte är perfekt, men har du förslag på något bättre? Man kan sen diskutera havsnivåhöjning, ändring i nederbördsmönster osv dessutom.

Jämför med det så ofta använda måttet BNP som man kan ifrågasätta hur relevant det är, men har fördelen att det är någorlunda enkelt att beräkna och folk kan på ett ungefär förstå vad det innebär och det säger i alla fall något om hur ekonomin utvecklas.

Ok.
Det handlar alltså inte om fysik. Utan nåt man enkelt kan kommunicera. Nåt som folk begriper! Även om det skulle vara fel?

Jag är inte i branchen att hitta på ett mått som alla bergriper. Det får politiker och journalster och andra opinionsbildare syssla med.

Jag undrar bara om det är ett relevant mått ur fysikalisk synpunkt.

Ja, med tanke på att det indikerar en förändring. Om jordens medeltemperatur i början av mätningarna var 18 eller 22 grader var kanske inte så viktigt att veta, eller iaf att tolka. Om temperaturen 100 år senare stigit till 25 grader har vi skaffat oss referenser. Då vet vi att temperaturen har ökat med 25-x, där x är den initiala medeltemperaturen. Vi kan alltså se förändringar även om den absoluta temperaturen i startskedet inte ger oss någon information. Det leder in oss på banan.

Jag tror att det var detta Xenonen menade med BNP - liknelsen. Ett bnp på x antal miljarder eller y antal miljoner per capita säger inte så mycket utan referenser. Nu kan vi(med referenser) studera förändringen av detta och avgöra om vi befinner oss i hög eller lågkonjunktur exempelvis. Och kanske tillochmed lära oss att identifiera och få bekräftat att vissa åtgärder har effekt för samhällets välmående.

Ur fysikalisk mening säger en temperaturökning att balansen mellan inkommande strålning och utgående strålning har förändrats.

Inte bara temperatur i genomsnitt över hela jordens ytan stiger utan också lokal temperatur i genomsnitt över ett år stiger nästan överallt och det sistnämnda effekt ses ju direkt. Att båda dessa fenomen har samma orsak betyder att det finns tydlig koppling mellan medeltemperatur och synliga effekter.

Ja, det är i högsta grad relevant, men det kan självklart också vara meningslöst. Det beror på hur man använder måttet. Det är ett rätt så bra mått för att konstatera att ett system har fått energi tillförd, dvs att energi in > energi ut ur det. Man skulle självklart även kunna mäta maxtemperaturer, men eftersom mer värme i ett system också betyder högre rörelseenergi i luften så blir det mycket svårare att garantera att man mäter rätt ställe, eftersom maxima kommer att förflytta sig hela tiden. Det är mycket mer troligt att ett medelvärde från många, väl utspridda mätstationer ger ett mer rättvisande värde för det totala energitillståndet i systemet eftersom en tillfällig topp eller dal vid en mätstation inte påverkar medelvärdet så mycket.

Att ifrågasätta att jordens medeltemperatur skulle ha någon betydelse är mycket märkligt.

Naturligtvis kan man säga att jordens medeltemperatur inte är viktigt på en viss plats utan det är temperaturen på just den platsen som är viktig om an befinner sig där. Men om man ser det ur ett globalt perspektiv så är det så att om jordens medeltemperatur stiger så kommer allt fler platser att få allt högre temperatur och detta kommer att påverka saker. Om man inte tror att temperatur påverkar saker så har man nog mist skolan eller något i den stilen.

Sedan hur man definierar jordens medeltemperatur är inte heller extremt viktigt. Det viktiga är att man har hyfsat många mätpunkter utspridda över hela jorden och att man inte ändrar mycket över tiden. För att kunna följa trenden så behöver man mäta på ungefär samma sätt år efter år.
Vad som är jordens medeltemperatur är en definitionsfråga, men hur man än mäter så kan man få fram en mätserie över tiden och jämföra.

Om en höjning av jordens medeltemperatur är bra eller dålig är ju en annan fråga. För vissa områden på jorden skulle säkert en höjning vara gynnsam. Sverige skulle nog ha en del fördelar av ett varmare klimat, men på andra platser, där man redan lever på gränsen till vad levande organismer klarar, kan det vara förödande.

Intressant att läsa tråden/kommentarerna inom en kortare tidsrymd...

Jag kommer fram till slutsatsen att 'folk' har en relvant och till största delen korrekt argumentation - men inte riktigt pratar om samma sak...
Det frågan handlar om, är helt klart om "nåt man enkelt kan kommunicera".

Med "Jordens medeltemperatur" menar man naturligtvis(!) inte det man skriver - himlakroppens "solida" medeltemperatur under sin atmosfär (eller inklusive atmosfär heller).

Är inte heller det som avses - men lite närmare.

Använder man istället traditionen/serien av Väder-OBSERVATIONER i en välgjord statistisk efterbehandling, så kan man givetvis "definiera" både dygns- och årsmedeltemperatur på en enstaka mätplats. Eller i ett "område" för att jämföra områden, över en längre/annan tidsperiod för att jämföra perioder.

Vilket då ju i stort sett sammanfaller med den definitionsmässiga skillnaden mellan Väder / Klimat (i temperaturavseende).

Och låter man "området" växa till samtliga observationspunkter på Jorden, så MÄTER man då "bara" variation över tidsperioder. Med lämpligt valda tidsperioder så kanske det kan vara på sin plats att introducera ett "lättkommunicerat" begrepp: Jordens Medeltemperatur / Global Klimatförändring?

Bra skrivet!

Allt det här är väldigt komplicerat och jag tror att det finns många pedagogiska missar när man försöker att kommunicera ut det till folk som inte har expertkunskaper. Faktum är att jag tror att även experter gnuggar sina gråceller eftersom man t ex inte kan bestämma sig för om det blir kallare eller varmare i Sverige.

Egentligen är allt det oväsentligt. Om man tänker efter så är en temperaturförändring på 2-4% inget som moder jord inte har upplevt förut så att säga. Det man istället gentemot allmänheten försöker kommunicera ut är vad konsekvenserna blir. Alla förstår väl att om en glaciär smälter ner så har vi först ett antal år med överflöd av vatten och ett gott liv. Befolkningen längs floderna lever gott och kan föröka sig kraftigt och bygga stora städer. Men sen om glaciären inte längre ger något överflöd av vatten utan så att säga har smält till ett minimum, vad händer då?

Likaså bråkar många (även forskarna) om vad som händer med naturen när temperaturen ökar över en viss gräns. Det som oroar allra med är de områden som mer eller mindre varit nedfrysta (permafrost) och då bundit många gaser, framförallt metangas skulle tina upp och frigöra de här enorma mängderna gaser. Vad händer då?

Tusentals sådana små aspekter finns och det är alltså jättesvårt veta vad som egentligen kommer att hända. Vi har en annan stor faktor och det är havets och skogarnas förmåga att absorbera koldioxid och ifall där finns en gräns som istället vänder på förloppet.

Kort sagt, vi försöker idag att förstå naturen och det är oroande med alla förändringar eftersom vi människor är så extremt beroende av en värld som består. Men jag tror att vi människor anpassar oss även om priset kan bli mycket högt, t ex att 2-3 miljarder människor helt enkelt dör. Men vi klarar oss och egentligen är vår egen förmåga att stoppa händelseutvecklingen rätt begränsad och en del menar att det redan är försent.