Citat:
Exakt.
Ja, absolut. Det jag ville komma till är att jag tror (obs tror) att det ligger en rätt stor bevisbörda på arbetsgivaren att hen ska visa att brottet är relevant för den aktuella tjänsten.
I allmänhet är du i en rätt utsatt situation när du söker jobb. Nästan oavsett vilket jobb du söker har du 100 personer i kö efter dig. Du vet att sannolikheten är rätt stor att om du har en prick i registret så går arbetsgivaren automatiskt vidare till nästa i kö, bara för att vara på den säkra sidan. Det är knappast rimligt att betrakta dig som en oärlig människa för att du ljuger i en sådan situation, och i synnerhet inte när "det vill jag inte berätta" eller "det har du inte med att göra" betyder "ja, jag är med i brottsregistret".
Ja, absolut. Det jag ville komma till är att jag tror (obs tror) att det ligger en rätt stor bevisbörda på arbetsgivaren att hen ska visa att brottet är relevant för den aktuella tjänsten.
I allmänhet är du i en rätt utsatt situation när du söker jobb. Nästan oavsett vilket jobb du söker har du 100 personer i kö efter dig. Du vet att sannolikheten är rätt stor att om du har en prick i registret så går arbetsgivaren automatiskt vidare till nästa i kö, bara för att vara på den säkra sidan. Det är knappast rimligt att betrakta dig som en oärlig människa för att du ljuger i en sådan situation, och i synnerhet inte när "det vill jag inte berätta" eller "det har du inte med att göra" betyder "ja, jag är med i brottsregistret".
Jadå det är upp till arbetsgivaren att bevisa att det är relevant för anställningen, då vi inte vet om det är det är det förstås omöjligt att säga något säkert.
Citat:
Ja så är det. Man brukar inte prata i termer av urkundsförfalskning utan snarare om AG:s undersökningsplikt samt AT:s upplysningsplikt och avtalslagen i relation till §7 LAS. En AG har skyldighet att ställa frågor till en arbetssökande som har relevans för tjänsten och en arbetssökande i sin tur har en plikt att upplysa om förhållanden som kan ha betydelse för anställningen. Däremot säger praxis att en arbetssökande inte har upplysningsplikt gällande information som kan försvåra personens möjligheter att få tjänsten, men som inte påverkar personens möjligheter att utföra arbetsuppgifterna.
Exempel- en person har blivit dömd för rattfylleri ett antal gånger och ljuger om det när han söker jobb som busschaufför. Här kan man på goda grunder säga att det har relevans för hans anställning. Men om samma person söker arbete som telefonsäljare, då är det svårt att påstå att hans historia av rattfylla påverkar hans möjligheter att utföra sina arbetsuppgifter.
Man kan inte säga att det är tillåtet för en arbetssökande att ljuga eftersom man har en skyldighet att svara sanningsenligt på frågor från en AG. Men om det enligt allmän rättslära inte råder upplysningsplikt så kommer ett undanhållande av uppgifter inte ligga AT till last vid ett eventuellt uppdagande av uppgifterna.
Exempel- en person har blivit dömd för rattfylleri ett antal gånger och ljuger om det när han söker jobb som busschaufför. Här kan man på goda grunder säga att det har relevans för hans anställning. Men om samma person söker arbete som telefonsäljare, då är det svårt att påstå att hans historia av rattfylla påverkar hans möjligheter att utföra sina arbetsuppgifter.
Man kan inte säga att det är tillåtet för en arbetssökande att ljuga eftersom man har en skyldighet att svara sanningsenligt på frågor från en AG. Men om det enligt allmän rättslära inte råder upplysningsplikt så kommer ett undanhållande av uppgifter inte ligga AT till last vid ett eventuellt uppdagande av uppgifterna.
Nu har du ju missuppfattat hela diskussionen gällande urkundsförfalskning, det handlar om att ändra en urkund och har ingenting med arbetstagarens upplysningsplikt att göra.
Nu skulle jag väl säga att just flera rattfylleridomar är ett dåligt exempel då det är ett ganska tydligt tecken på missbruksproblematik men det är som redan har nämnts ett krav på att det man ljuger om ska påverka arbetsprestationen.
När det gäller bristande förtroende så har domstolen tidigare tittat på arbetsuppgifternas beskaffenhet, hur arbetet är organiserat och vilken storlek det är på arbetsplatsen.
Citat:
Vad jag minns är det inte olagligt att ljuga för ett jobb. Det är deremot fog för avskedande och eventuella skadestånd som uppstår av lögnens effekter.
Att du deremot förfalskar ditt utdrag kan jaginte se skulle vara urkundsförfalskning. Då de är ett register utdrag och inte en förfalskning av identitet.
"Idag föreligger endast skyldighet att uppvisa ett utdrag ur belastningsregistret innan anställning för personer som arbetar med barn som har funktionshinder, personer som arbetar inom skola eller barnomsorg och för personer som arbetar på HBV-hem (hem för vård eller boende) med mera."
Denna skyldighet innefattar ett bevis iform av belastningsregister. Alltså ett intyg. Som faller under urkundsförfalskning.
Så det beror imo. Helt och hållet vilket jobb du ansöker till. Det är alltså beroende på vilket som utgör ett bevis på din lagliga rätt att ingå ett korrekt avtal med dina intyg, identitet, kontrakt etc.
Kan ha fel
Att du deremot förfalskar ditt utdrag kan jaginte se skulle vara urkundsförfalskning. Då de är ett register utdrag och inte en förfalskning av identitet.
"Idag föreligger endast skyldighet att uppvisa ett utdrag ur belastningsregistret innan anställning för personer som arbetar med barn som har funktionshinder, personer som arbetar inom skola eller barnomsorg och för personer som arbetar på HBV-hem (hem för vård eller boende) med mera."
Denna skyldighet innefattar ett bevis iform av belastningsregister. Alltså ett intyg. Som faller under urkundsförfalskning.
Så det beror imo. Helt och hållet vilket jobb du ansöker till. Det är alltså beroende på vilket som utgör ett bevis på din lagliga rätt att ingå ett korrekt avtal med dina intyg, identitet, kontrakt etc.
Kan ha fel
Nu finns det 3 olika sorters urkund vilket medför att det inte endast gäller "förfalskning av identitet".
Citat:
Med urkund avses
1. en handling som upprättats till bevis eller annars är av betydelse som bevis och som har en utställarangivelse och originalkaraktär,
2. en elektronisk handling som upprättats till bevis eller annars är av betydelse som bevis och som har en utställarangivelse som kan kontrolleras på ett tillförlitligt sätt, och
3. ett märke som ställts ut till bevis om en persons identitet eller om en viss rättighet eller prestation och som har originalkaraktär (bevismärke).
1. en handling som upprättats till bevis eller annars är av betydelse som bevis och som har en utställarangivelse och originalkaraktär,
2. en elektronisk handling som upprättats till bevis eller annars är av betydelse som bevis och som har en utställarangivelse som kan kontrolleras på ett tillförlitligt sätt, och
3. ett märke som ställts ut till bevis om en persons identitet eller om en viss rättighet eller prestation och som har originalkaraktär (bevismärke).
Så det finns 3 rekvisit för själva handlingen i vårat fall, 1. Den ska vara upprättad som ett bevis, det kan jag inte tänka mig att det är någon diskussion om då det är själva syftet med utdraget. 2. Den ska ha en utställarangivelse, jag är rätt säker på att det framgår av handlingen var den kommer ifrån. 3. Den ska ha originalkaraktär, då det är en direkt avskrift från det digitalt lagrade belastningsregistret så uppfyller det även det tredje rekvisitet.
Det som skulle kunna vara aktuellt att diskutera är om det föreligger fara i bevishänseende då en förutsättning är att någon riskerar att lida skada eller olägenhet, detta är inte alltid fallet beroende på arbete/brott.
