"
androgenokänslighet,
androgenokänslighetssyndrom, androgenresistens, tidigare benämning
testikulär feminisering, sällsynt ärftligt tillstånd där kroppscellernas receptorer för manliga könshormoner har obefintlig eller reducerad funktion. Störningen ärvs X-kromosombundet recessivt och får effekt endast hos foster med manlig (XY) kromosomuppsättning.
Vid total okänslighet får det testosteron som testiklarna bildar ingen effekt, och fostret bildar därför inga ytterligare manliga könsorgan. Testiklarnas anti-Müllerhormon (se könsutveckling) fungerar normalt, varför inga inre kvinnliga könsorgan uppstår. Barnet föds med yttre genitalier av helt kvinnligt utseende samt en kort vagina. Hon får inga menstruationer (i många fall ställs diagnosen först då) och kan inte få barn. Testiklarna (som ligger i bukhålan eller ljumskarna) brukar opereras bort förr eller senare på grund av risk för tumörutveckling. Ibland lämnas de kvar till pubertetsåren eftersom de bidrar med kvinnliga könshormoner som ger kvinnliga kroppsformer och bröstutveckling. Om kvinnan så önskar kan hon därefter ta östrogenpreparat. Den sexuella identiteten är i regel stabilt kvinnlig.
Vid partiell androgenokänslighet föds barnet med yttre könsorgan av intermediärt utseende. Könstillhörigheten kan vara svårbedömd; i sådana fall föreligger intersexualitet. Som alltid vid detta tillstånd måste läkare och föräldrar efter noggranna undersökningar diskutera vilket kön som är det rätta och vilka kirurgiska ingrepp som bör göras.
Författare: Jörgen Malmquist/NE
intersexualitet (nylatin intersexuaʹlitas, av inter- och latin seʹxus ’kön’), Disorder of Sex Development, DSD, medicinsk term för förhållandet att ett barn vid födelsen befinns ha osäker könstillhörighet på grund av att de yttre könsorganen inte är entydigt manliga eller kvinnliga. Barnet kan ha en liten penis som också kan uppfattas som en stor klitoris, urinrörsmynningen på dennas undersida (hypospadi) samt kluven pung som också kan tolkas som blygdläppar. Intersexualitet konstateras hos endast 10–15 barn per år i Sverige. (I allmänspråket förekommer det att termen vidgas till att gälla alla tillstånd med avvikande könsutveckling, även om könstillhörigheten inte är ifrågasatt.)
Vid ställningstagande till barnets kön kan uppsättningen av könskromosomer (XX eller XY) inte vara avgörande. Ibland är även denna osäker, nämligen om barnet har olika kromosomalt mönster i olika celler (vanligen på grund av mosaicism; se mosaik). Intersexualitet kan orsakas av partiell androgenokänslighet och kongenital binjurebarkhyperplasi (se adrenogenitala rubbningar).
Ibland har hormonbehandling tillräcklig effekt. I andra fall behöver korrigerande kirurgiska ingrepp utföras på könsorganen. Det är då ibland svårt för föräldrar och läkare att komma till en gemensam välgrundad uppfattning om vilket kön som är det rätta för barnet. Det anses att operation bör utföras under barnets första 6 levnadsmånader, detta för att minska traumat för föräldrarna och barnet. Denna bedömning anses överväga det etiska problemet att operation utförs innan barnet har möjlighet att ta ställning.
Intersexualitet ska inte förväxlas med transsexualism. Se även hermafroditism.
Författare: Jörgen Malmquist/NE"
http://www.ne.se/hj%C3%A4lp/upphovsr%C3%A4tt/
"För texter från uppslagsverket har NE valt att inte strikt följa upphovsrättslagen. Det innebär att det är fritt att citera dem i delar eller i sin helhet, på webbsidor eller i tryckt form, i icke-kommersiellt syfte."
underbart! Ska börja använda det begreppet. Sorry OT.
