Allt är ett medvetande.

Hej.

Vi är ett globalt medvetande och anledningen till att vi inte kan uttrycka vår fulla potential är för att vi inte är medvetna om det, och förmågorna vi faktiskt har.

Det finns en Gud, eller ja det finns många Gudar men bara en som med sitt medvetande har skapat oss, men det finns även Gudar med högre medvetande som skapat vårt medvetandes Gud.
Sen finns det även onda energier med medvetandet om faran som kommer av att hålla vårt medvetande högt, och i denna fysiska tredimensionella upplevelse så har dom onda energierna skapat saker och system för att hålla oss omedvetna om medvetenheten, och vi har därför utvecklat en undermedveten del där allt givande och vetskapen/medvetenheten om hur vi fungerar och allt ligger till ligger, och eftersom det finns en få grupp med "människor" som är medvetna om allt detta så har dom skapat system, industrier och vilseledande information för att inte göra oss medvetna.

Jag väljer att inte säga att detta är min tro utan att detta är vetskap, för jag är medveten om det och vet om att tvivlen ni har och tycket att det låter som jag är schizofren eller dum i huvudet är ett tycke skapat för att hålla er omedvetna.
I min medvetenhet har jag börjat skapa.

Det enda jag inte är medveten om är om vi med vårt medvetande kan ändra fysiska saker, eller om vårt medvetande stoppas av denna tredimensionella upplevelse vi upplever.
Vet inte om denna tredimensionella tillvaron är skapad för att vi behöver det för att komma vidare eller om det är för att vilseleda oss och separera oss från vårt medvetande, alltså av en ond agenda.

Vet nån hur jag blir medveten om det?

Med vänliga hälsningar.

Nej.

De har vilselett dig med den här konspirationsteorin. Det kallas för kontrollerad opposition. De har ingen makt egentligen, de ligger i underläge.

Med vänliga hälsningar,
Windom 'Illuminati' Earle31

Nej det är ingen konspirationsteori, det vill dom att du ska tro.
Dom ligger i underläge ja, och det vet dom om men försöker mer och mer göra oss omedvetna, dom försöker göra mig mindre medveten genom att få dig att känna behovet av att kalla detta för konspirationer och ett begrepp som förklarar hela detta tänket som nåt felaktigt.

Men dom lyckas inte, och kommer aldrig att göra det.

Men det är ju precis det dom vill att du ska tro, du går rakt in i deras fälla, dom vill vända oss mot varandra -- söndra och härska -- ordning ur kaos. Läs Sun Zis "The Art of War", George Orwells "1984", Aldous Huxleys "Brave nu world", Dan Browns "Da Vinci-Koden", och den viktigaste av alla: Fadde Darwichs "Fadde - Min story" så förstår du precis hur dom tänker, så kan du ligga steget före.

Dom har implementerat ett högteknologiskt RFID-chip i nacken på oss, när vi föddes, som utsöndrar änglstrumpets-partiklar till hjärnan sakta men säkert, det är fjärrstyrt, det är därför vi är omedvetna och tror på konstiga konspirationsteorier. Deja vu och Kevin Walker är även också bieffekter av chipet. Passa dig för att gräva för djupt bara... känner många som bara har "försvunnit" eller blivit som Kevin Walker.

Med vänliga hälsningar,
Windom 'RFID-chipet' Earle31

Hur gör jag för att göra rätt då? För jag greppar hur du menar och jag vet att detta tänket kan leda till att jag nån gång vågar ta livet av mig, för tänket att jag har börjat skita i vad andra tycker om mig börjar föda tanken att jag kan ta livet av mig själv för att jag inte bryr mig om vad folk kommer tycka för att vi ändå inte är vår fysiska kropp, men det är så svårt att ta in vad du menar fullt ut.

För är vi våra fysiska kroppar?

För när dessa tankebanor börjat och jag blivit mer medveten så har jag äntligen börjat må bra, till viss del. Jag har kommit till en massa insikter och börjat skita i min ytlighets röster, börjat se förlamningen jag har som en gåva och något jag behövde och har slutat att skämmas en massa för att jag behöver hjälp i vissa lägen och börjat vända allt negativt till nåt positivt. Så därför greppar jag vad du menar till viss del, för jag förstår hur du menar men eftersom det gett mig så mycket insikter och bra värderingar så säger rösten i huvudet till mig att jag inte har fel, och det är samma röst som väljer att vända mig emot dig och skapa tveksamhet.

Kan det vara så att jag till viss del har rätt tankar angående allt jag menar, men att hade inte du kommit och gett mig en klar syn på detta så hade det lett till min död eller till nåt negativt?

Nåt jag märker är också att dessa tankebanor har lett till att jag känner mig mer drogsugen för att dämpa tveksamheterna och så. Och eftersom jag inte bryr mig om vad andra tycker om och att vi inte är våra fysiska kroppar så spelar det ingen roll om jag tar droger.

Måste jag bry mig om vad andra tycker om mig, eller kan jag ta det till den gränsen där jag inte bryr mig men att det inte gör att jag börjar skita i hygien och mitt fysiska mående?
Är vi våra fysiska kroppar eller är vi djupare än så, men att vårt fysiska mående går hand i hand med det psykiska i längden?

För dessa tankebanor har lett till att jag börjat skita i om folk är tjocka, "fula" eller inte kan gå, min ytlighet har släppts, men dömer gör jag fortfarande per automatik.

Snälla hjälp mig i detta.

Pröva Psykologi-forumet.

Fundamentalt så är det upp till var och en om man vill fortsätta att leva, eller hoppa av tåget, det är inte fel, ingen har rätt att bestämma det, förutom en själv. Man fortsätter bara om det är värt besväret, om det positiva kommer att överväga det negativa, men det är omöjligt att veta i förväg, det måste dock vända någon gång, det är en naturlag, det positiva och det negativa är odelbara, två poler på samma magnet. Desto sämre man mår och har mått, desto gladare och lyckligare kan man bli, de är i balans. Om inget annat så blir döden en större befrielse desto längre man lider utan att det vänder, så det är det positiva i det. Så egentligen är det onödigt att ta sitt liv, man kommer ju att dö till slut ändå, man måste våga lita på livet, våga släppa taget.

Livet är fullt med överraskningar, man vet aldrig vad som väntar runt hörnet, det är det som gör det spännande. Har själv mått så pass dåligt att jag har velat ta livet av mig, många gånger och längre perioder, men jag har nog varit för feg, fast jag har alltid varit väldigt envis av mig också, så det kanske är därför jag har fortsatt. Fegheten berodde nog mest på att jag tänkte på mina nära och kära, hur de skulle ha reagerat. Deras lidande gjorde mer ont för mig än mitt eget lidande, så deras lidande är värre än mitt eget. Det är nog det jag är mest rädd för här i livet, att de ska lida. Jag har iallfall lärt mig att det är värt att fortsätt hur jävla hopplöst och kört det än känns, även fast det värsta av det värsta kommer att hända, så ska jag bära huvudet högt. Har mått så pass dåligt psykiskt så att det har lett till fysisk smärta, har känt fysisk smärta också, men inte på samma sätt som det psykiska.

The sun will shine, the bottom line: ta inte livet av dig, är du snäll, oavsett hur kaotiskt och förvirrat det känns mentalt, det är en röst som man ska lyssna väldigt försiktigt och kritiskt på. Har själv suttit i samma sits, inte vetat varken ut ellet in, tänkt i banor som inte har varit så givande i längden, förutom lärdomen jag fick av det, är inte lika förvirrad längre.

Återkommer med ett mer utförligt svar om det andra senare.

Med vänliga hälsningar,
Windom 'Överlevar'n' Earle31

Låt mig först säga att jag håller med om ditt sätt att resonera. Om det får dig att må bra och vara mindre fördömande av andra människor så är väl det fantastiskt. Som jag ser det tyder det på att du tänker i helt rätt banor.

Dock, som jag ser det har vi en universell (global) själ som är finns i allt. Mötet mellan kropp (nervsystemet) och själ är det som ger upphov till medvetandet, och ytterst är medvetandet kärlek.
Den tredimensionella tillvaron är till för att ge oss problem i syfte att vi skall överkomma dessa och därmed göra vår själ vackrare.

Jag skulle vilja göra följande reflektion angående ditt sug efter droger. Det är inget fel i att någon gång då och då att röka lite marijuana eller ta några bärs. Komma ihåg att du inte vill bli slav under drogerna (beroende) så bestäm en eller två dagar i veckan då du ägnar dig åt att njuta av drogernas effekt. Kom ihåg att det som gäller är måttlighet.

Absolut är jag inne på ditt tankesätt, är också av tron att det finns en global själ som allt levande har en del av, för att ett möte mellan två människor med dessa tankar blir ofta mer känsloladdat för det är ett möte mellan två individer med samma själsliga utveckling och då skapas det ett starkare medvetande.

Är lite inne på tanken att "Gud" valde att skapa oss här för att komma till ett högre medvetande och såg att medvetandet hade vissa saker att bli medveten om för att gå vidare i sin existens.. Sen så finns det ondska som försöker föra oss bakåt och göra oss mindre medvetna.

Nu när jag skriver detta så blir det så klart och förstår nästan exakt hur det ligger till och är uppbyggt. Och iom att mina tankesätt inte skadar varken mig eller någon annan så kör jag på det.