Latinska & grekiska -us / -os ändelser i svenska?

De latinska namnen är ju också översatta.

Yeshua (hebr.) - Iesus (lat.) - Jesus (en.)

Sankt Göran och draken - Saint George and the dragon - San Jorge y el dragón.
Sankte Per - Saint Peter - San Pedro (sp.)
Johannes döparen - John the baptist - San Juan bautista (sp.)

Alla namn översattes förr i tiden. När jag var liten läste jag spindelmannen. Jag gillade inte läderlappen.

En av många faktorer är väl hur personerna (som faktiskt var och förblev hemliga) resonerade i redaktionen. Alltså i arbetet när Bibeln översattes till svenska, på 1520-talet. Uppenbart är väl att översättningen utgick från latin (och möjligen tyska) och att man valde att behålla de latinska namnformerna. Fast de latinska namnen bygger i sin tur ofta på grekiska, tex Kristus och Petrus.

Redaktionen hade som alternativ kunnat välja de svenska namnvarianter som garanterat existerade i talspråket; typ Krister, Petter, Jon, Mats, Jude.

Vissa termer är mer eller mindre försvenskade, typ psaltaren, ängel (av aggelos), andra är latiniserade, typ evangelium (av euaggelion).

Jag gissar att slaviska bibelöversättningar inte utgår från latin utan från grekiska.

Nja, en del av de slaviska folken (polacker, tjecker, slovaker, slovener och kroater) är katoliker. Så de kan mycket väl ha haft Vulgata till grund för sina bibelöversättningar.