Citat:
Ursprungligen postat av
endumbonde
Vi vet redan att liv kan överleva även i extrema förhållanden.
Appappappapp!
Det är inte ens bekräftat att liv existerar. Det finns bara död materia/energi.
Citat:
Den stora frågan är då hur livet kom igång från början och när den frågan besvaras kan vi logiskt sett ana om universum är fullt av liv eller om det bara råkade bli så på just vår planet.
Frågan är snarare om liv är något som gör skillnad. Eller är allting bara död materia?
(svar:ja)
Citat:
Men nu när vi ser bevis på att andra planeter finns i alla möjliga storlekar så börjar man känna sig dum om man inte tror att åtminstone ett antal av de här planeterna kan inhysa liv i mer eller mindre avancerade former.
Dum är man när man drar slutsatser om andra planeter baserat på upplevelsen av en planets egenskaper. Vad som händer här kan inte bekräfta vad som händer där. Förutom att överallt så flödar energi från högre till lägre koncentrationer.
Citat:
Såvitt jag förstår så ser inte rymdforskarna att vår solsystem på något sätt är unikt, den visar tvärtom mycket likheter med miljarder andra solsystem. Det innebär att jag tror på liv på andra planeter.
Allt är samma sak, inget är unikt. Energi är lika med massan gånger ljusets hastighet i kvadrat. Det är allt.
Citat:
Men jag tvivlar på att vi någonsin får kontakt med någon annan planet och kan kommunicera. Vårt samhälle och vår art har nämligen urusla förutsättningar att leva i så många tiotusentals år som det tar att överbrygga avstånden till andra solsystem.
Det häftiga med den mänskliga upplevelsen är att det verkar vara så att endast vi själva begränsar den. Så låt bli att tvivla så har vi en begränsning mindre.
Citat:
Däremot när det gäller begreppet multiversum så tycker jag inte det låter logiskt alls. Parallella universum är ett begrepp som är populärt i superhjälte-tidningar med Stålmannen och andra seriefigurer som besöker jorden, fast jorden 2 där allt är likadant men ändå inte riktigt.
Det är svårt att analysera frågeställningen kring flera samexisterande universum när vi har en så dålig uppfattning om det enda universum som vi har observerat. Att sia om sannolikheter kring mångfalden i existensen av något vi inte kan definiera fullt ut känns rätt hopplöst. Eller?
Citat:
Än sålänge betraktar jag det alltså som en fantasi i stil med tidresor.
Fantasier är ascoolt och användbart eftersom människor kan manifestera sina fantasier i verkligheten. Vi kan forma verkligheten enligt våra mentala koncept, till synes relativt obegränsat. Vi åkte ju till månen FFS.
Tidsresor är redan möjligt. Dock inte fysiskt eller obegränsat. De sträcker sig bara så långt som våra arkiv sträcker sig. Sen allting började registreras på hårddiskar så kan vi förflytta oss till valfri tidpunkt och plats med vissa begränsningar och hämta information efter behag. För varje dag så kan vi resa längre tillbaks i tiden.
Eller har du någon definition av tidsresor som måste uppfyllas?