Vad tycker norrmän svenska låter som?

Vi svenskar tycker ju norska låter glatt och lustigt. "En norrman kan aldrig vara arg" heter det, och det kanske ligger något i det. Vad tycker norrmän svenskar låter som? Tycker de vi låter surare?

Skulle tro att de tycker att vi låter ungefär likadant. Jag har fått höra flertalet gånger att vi svenskar låter ungefär som att vi ''sjunger'' när vi pratar alltså ganska melodiöst. Ungefär så jag uppfattar norskan också

De tycker absolut inte att vi låter likadant, utan tror mer att det handlar om att den norska melodin är lite en extremversion av den Svenska. Har tänkt på att när jag hört utlänningar härma svenska (alltså bara med ljud) så har de gjort ungefär som jag skulle göra om jag skulle härma norska (typ bupp-di-rupp-di-dupp). Så ja svenska är ganska melodiöst och sjungande om man vill använda fina ord, eller "skuttigt" om man så vill, men norska är det ännu mer.

OnT: Minns att jag träffade en norrman en gång som försökte imitera svenska, och då la han mycket fokus på utdragna vokaler och att prata betydligt "plattare", tror det lät ungefär: "jåååg eeeer sveensk". Så det är möjligt att det är så de uppfattar oss. När jag tänker efter stämmer det nog att vi drar ut mer på vokalerna jmf med norskan.

Skulle vara roligt om en riktig norrman kom in i tråden

Lite det jag var inne på. Norska låter ju ungefär som en löjlig överdrift av svenska.

Svenska låter väl mer likt engelska, alltså borde svenska vara mer det "normala" av danska/norska/svenska tycker jag åtminstone.

Sådär tycker du nog faktiskt bara för att du är svensk

Har hört detsamma av islänningar. De tycker att svenskar sjunger när de pratar.

Edit:


Jag skrattade åt en norska som var arg en gång. Kunde inte hjälpa det. Tänkte bara på Fleksnes.
Hon blev dock ännu argare.

Norrmannen, inte norsken, tänker så här när han hör svenska:
-Åh, så pent som det høres ut uten dialekt.

Detta gäller förstås inte när de hör skånska:
- Hva sa danen?

För mig som icke-nordbo låter norska som en svensk som ställer frågor hela tiden. Ett annat kännetecken är att norrmän sväljer bokstaven 'e' i ord som slutar på -en. 'Uten' uttalas alltså som 'utn'. Det påminner mig på det tyska språket, där samma sak händer.

Sedan när är engelska någon slags värdemätare för vad som är normalt? Är för övrigt rätt övertygad om att riktigt bred västjysk dialekt är det närmaste engelska man kommer i Skandinavien. De har till och med artiklen före ordet (jfr the).

Ska vi ta och fortsätta på trådens frågeställning? Hur uppfattar norrmän svenska? Historia och annat kan ni ta i en annan tråd.

Jag tror det låter som Guds eget språk för dem