Diskbråck vad för medicin efter tram

Ja, kanske det. Det hjälpte inte så mycket som jag hade hoppats på. Innan operationen kunde jag inte ligga ner alls utan jag satt upp i soffan och sov ett par veckor och där hjälpte Oxycontinet litegrann. Jag somnade lite lättare. Oxycontinet tog bort dem värsta smärt-peakarna men smärtan fanns kvar. Jag fick även lyrica, tramadol och lite annat men det hjälpte inte ett dugg.

Okej! Men du fick operation tillslut iaf? Jag har ju oxå lyrica full dos. Å nu ligger jag på ca 350 mg tramadol. Å tyvärr tar det knappt udden av värken...

Man hamnar i ett så deppressivt läge när smärtan blir för stor och man kan inte göra någonting. Inte sitta,inte stå, inte gå eller något alls. Jobbigt som fan tycker jag.

Sen skriver folk här att man ska gilla läget!!
Kan man bli lite smärtstillande så är det väll bra för det är väll därför det finns medeciner?

Mvh leffelur

Ser man till hela bilden så har du ju en rätt komplicerad smärtproblematik.
Jag kan faktiskt förstå att Tramadol inte hjälpt något vidare mot dina besvär.
Den här sortens blandade problem är långt förbi vad en allmänläkare är rustad att hantera.
Jag tycker du ska be om en remiss till smärtmottagning för en fullständig smärtutredning.
Tyvärr gör utmattningsdepressionen ofta att man blir känsligare för andra besvär i kroppen.
Dessutom har du ärligt sagt ganska mycket tid att känna efter om du är hemma i veckorna.

Först undrar man hur det går med utmattningsdepressionen?
Vad har man gjort åt den på 1,5 år? Hur mycket har det hjälpt?
När tänker man sig att du ska vara färdigbehandlad för den?

Sen får man konstatera att Oxycontin inte är någon höjdarlösning för att kunna köra bil.
Risken är rätt stor att du blir rätt hög på dem, åtminstone så du inte borde köra bil.
Sen skulle jag vilja slå i nödbromsen för de där gymnastiska övningarna!
Du ska för böfvelen inte bli så dålig av dem att du behöver starkare mediciner för att göra dem!
Mitt förslag är att du backar tillbaka till att bara göra övningar du klarar utan att bli sämre.
Även om det betyder att du bara ligger ned och vickar på ett ben i taget.
Sen får du SAKTA bygga på med fler övningar i en takt SOM KÄNNS BRA.
Som det är nu kan besvären du har faktiskt vara orsakade av övningarna.

Jag ser det här som ett exempel på varför jag är grovt skeptisk mot sjukgymnaster i gemen.
Bara runt en av tio som jag träffat har varit till nytta. Flera har gjort tydlig skada.
Och de dåliga har typ ingen självkritik alls, så de fattar inte vad de ställer till för folk.

Sen tror jag du skulle ha nytta av att ransonera din energi under dagen. Typ så här:
Kliv upp och få iväg ungarna till skola/dagis.
Vila en timme.
Gå en promenad, handla mat och fixa lunch.
Vila en timme.
Ta emot ungarna när de kommer hem.
Vila en timme.
Ja, du förstår upplägget ungefär....

Jag får en känsla av att du behöver kunnig handledning mer än du behöver starkare piller.
Fråga om smärtkliniken har någon smärt-träningsgrupp du kan vara med i.
Det går alltid lättare om man inte är ensam med problemen.

Yes, jag fick operation. Nu minns jag inte hur fort det gick från det att diskbråcket blev bekräftat och opertion eftersom det var ett tag sen. Vid första tillfället när jag var 15 gick det bara på 2-3 veckor och andra tillfället kanske det tog nån månad, nåt sånt om jag minns rätt.

Dem som skriver så tror jag inte har haft diskbråck för dem verkar inte veta att hela livet förstörs när man har så jäkla ont. Jag är helt med dig. Mediciner finns ju här av en anledning och det är klart man ska äta dem om det behövs. Så ligg på läkaren om Oxycontin (eller Oxynorm) för du behöver ju uppenbarligen något starkare. Det tar inte bort smärtan helt men det hjälpte mig litegrann iaf. Lider med dig, vet hur pissigt du mår!

Vilket fantastiskt klokt inlägg! Har man en bakomliggande problematik är smärtlindring i form av tabletter sällan boten. Inte kunna köra bil och inte kunna leka med barnen är ingen indikation för opiatbaserad medicin.Ett helt vanligt liv kan man inte vänta sig om man har diskbråck. Man måste ibland inse sina begränsningar. Som när man blir sjukskriven för utmattningsdepression. Eller hade TS problem med att acceptera den diagnosen och de begränsningar den ger också?

Å jag har jobbat sten hårt med min utmattningsdepression å dess följd sjukdomar som det bär med sig.
Så kom inte med nått skit att jag inte accepterar mina diagnoser!

För varje dag har jag kommit ett steg närmare ett fungerande arbetsliv som jag haft tidigare. Men hur bra tror ni man mår när man får en riktig smäll i ryggen som sen visar sig vara 3 diskbråck? Inte super bra kan jag säga! Men jag har en underbar sambo som stöttar mig i allt å är så viktig för mig. Sen har jag 4 underbara döttrar från åldrarna 1-13 år som gör så man orkar kämpa hela tiden när man sitter å funderar på vilken dålig människa man känner sig som knappt kan lyfta upp min ett åring...
Jag gör allt som står i min makt för att bli återställd både psykiskt och fysiskt! Vad mer kan jag göra?

Mvh leffelur

Jag tycker du blev lite ettrig. Jag har haft diskbråck, det gör ont som fan men man överlever. Om man inte förväntar sig att vara smärtfri går det mesta ändå. Du förstår väl ändå själv, att som sjukskriven redan för en utmattningsdepression, kommer du ha uppförsbacke att få något starkt utskrivet. Man har väl ändå inte helt gett upp hoppet om dig, var glad för det istället. En liten extra fråga bara, hur orkar man skaffa baby som utbränd?

Tusen tack för att någon förstår smärtan som diskbråck medför! Den är förjävlig rent ut sagt.
Jag menar inte att dom alvarliga problemen är att inte kunna köra bil eller kunna leka med mina barn som förut utan ATT hela livet blir ett helvete. Sen är det ganska viktigt att jag ska kunna köra bil för att tex hämta barn på dagis, handla, åka till sjukgymnasten mm mm.
Sen har INTE min utmattningsdepression något alls att göra med ryggen men det verkar alla här tro att man är nån jävla hypokondriker som vill att alla ska tycka synd om mig!
Men det är ju inte det jag är ute efter så tusen tack för att du förstår iaf. Det betyder mkt å jag ska ligga på för att få lite starkare lindring. Just nu så hjälper lyrican å tramadolen ca 20% å det tycker jag är lite lite om det nu går att gå kanske 50% smärtlindring.

Tackar för att du förstår min situation!

Mvh leffelur

Som tur var hade jag inga barn själv när jag hade diskbråck men jag kan bara tänka mig hur det känns. Nu har jag en knodd på ett halvår så jag hoppas verkligen inte att det kommer tillbaka. Jag önskar dig lycka till i allt detta och att det inte drar ut på tiden allt för länge. Ta hand om dig!

Jag fick iaf Oxycontin utskrivet idag så jag står på ca 200mg-300mg tramadol och 20mg Oxycontin per ďygn nu. Plus 600mg lyrica så jag hoppas jag kan sova lite bättre inatt.

Mvh leffelur