När blir det kul med barn?

Hej,

Jag och min fru fick en liten grabb för två veckor sedan. Aldrig varit någon "bebismänniska", och tycker inte det är speciellt kul so far, snarare tvärtom, jobbigt, och kan känna mig nedstämd över den frihet som man inte längre har. Vänner och bekanta säger saker i stil med "njut av din första tid som pappa" etc, vilket mest känns som klyschor. Finns det någon som i ärlighetens namn NJUTER av att ha spädbarn?
När blir det roligare? Och när börjar på ett ungefär börjar de sova längre på nätterna? Jag sover själv i soffan större delen av nätterna men tycker synd om min stackars fru som inte får lika kvalitativ sömn.

Jag ser mycket fram emot när man ska börja prata med ungen, leka och göra saker som inte är lika med matning eller att byta blöja. Men dit är det ju flera år, finns det något mellanting när bebistiden går över i "roligare/mindre jobbig bebistid"?

Jag var pappaledig hela första året med min förstfödda.
Underbart från dag 1.

Du kommer börja kommunicera med grabben långt innan han börjar snacka. Njut och delta!
Grattis btw!

Vid 3 månader så kommer det bli andra bullar. Börjar bli mer en liten kille och mindre "ett paket". När han börjar skratta och le och du kan busa lite med honom (6-7 månader) samt vänja dig vid att ha ett barn så kommer du aldrig vilja byta till det liv du hade innan. Det kan jag garantera! Friheten måste du dock lära dig leva utan ett tag. Du kommer ha friheten på kvällen när barnet somnat. De sover redan bättre efter någon månad.

De allra flesta tycker säkert att de första veckorna är extremt ansträngande (första barnet).

När de börjar kunna kommunicera på sitt eget lila vis och utvecklas till en person är det otroligt roligt och givande. Den första spädbarnstiden känner man sig rätt handfallen som pappa då du inte kan göra speciellt mycket mer än att byta blöjor och torka kräk.

Med nuvarande bostadsmarknad tar det nog 22-24 år....

Seriöst så tycker jag du skall börja prata med din son och sova med din familj så kommer det nog fortare. Allra senast vid 6 mån.

Rätt som det är den där sova/äta/bajsa-varelsen en egen liten person, då blir det roligare.

Jag pratar med honom hela tiden, älskar såklart den lille krabaten. Ang. sovbiten så är det ju ingen idé att jag ska ligga och vara sympativaken på nätterna, vilket skulle leda till att jag inte har samma ork att hjälpa till med grabben på morgonen (tar nu honom mellan 5-9 innan jobbet på morgnarna) eller efter jobbet (jag jobbar heltid).

Det låter lovande=) Känner mig lite gnällig då vårt barn i stort är en väldigt snäll liten bebis, jämfört med hur många andras varit med kolik etc.

Med frihet så menar jag just sånt som t.ex. att kunna ligga vaken några timmar och titta på film eller serier ihop med frun istället för att som nu tvinga sig till sömns för att man ska få de timmar man behöver för att fungera på ett hyffsat normalt sätt=)

Klart du ska sova om du jobbar. Ni kommer få in rutinerna och då går det lättare.

Nu är bästa tiden så passa på och njut!

Ert helvete med barn blir den dag ni ska in med barnet på dagis, när grönsnor rinner, stress på morgon och kväll, hinna jobba, hämta, handla, laga mat, VABa, sen kommer alla utvecklings samtal och du får höra att ditt barn är ok men,,,,sen kommer skolan med samma sak.

Barnet börjar med hobbys och du betalar, kör till träningar, tävlingar, stå i kiosk mm vid sidan om arbete och annat som ska skötas.

Sen tonåren, första fyllan, kanske knark? Son som vinglar med moped som går hundra på natten. Hormoner som sprutar och humör med det, SEX, gilla tanken av höra rytmiska knak från dotterns rum när pojkvännen sover över. Oro över skolan, kommer de att komma in på gymnasiet? Bråk! Mera bråk och så bråk.

De slutar skolan, får de arbete? Ni går varandra på nerverna! Även om de får arbete så finns det lägenhet osv.

De flyttar, blir lungt tror du, nejdå! Du är backup med boende ifall det tar slut, arbetslös, bråkat, du förväntas köra flyttlass, fixa och trixa samtidigt som annat ska vara som vanligt som ni kommer väl hem till jul?

De skaffar partner, blir med egna barn, kan du va barnvakt? Hämta på dagis? VABa,

Så fortsätter det, du förvandlas till en nedsupen impotent flintskallig gubbe som ska tycka allt med barnbarn är så roligt, det är ditt kall, din plikt!

Så passa på och njut! Det är nu ni har det som bäst! Du tror det inte nu, men om några år kommer du minnas detta och inse, fan den jäveln ljög inte!

Alternativet är att bli en "nedsupen impotent flintskallig gubbe" utan barn

Exakt.
De brukar bli "vettiga" i 2-3 årsåldern.. och rent ut sagt bra i 7-9 årsåldern då de reder sig själva till stor del hemma.

Men den där bebisdoften som bara bebisar har är ju faktiskt underbar, passa på och inhalera så mycket du kan TS