Har jag konstiga tankar?

Har jag konstiga tankar?

När jag tänker hur livet har sett ut under hela min livstid så är dom enda människorna som är tacksamma i 8-12 års åldern (om barnen inte kommer ifrån överklassen då)... Skulle en 10 åring få 500 kr av en främling skulle han komma ihåg den händelsen i flera månader eller kanske hela sitt liv medans om en 20-60 åring skulle få pengarna skulle dom glömma bort händelsen dagen efter, 500 kr för en 10 åring är mycket pengar eftersom en 10 åring inte kan få ett jobb... Svenskar är så rädda att ta kontakt med främlingar så det finns inte på världskartan att en sådan händelse någonsin skulle inträffa. (Jag är själv svensk sedan 100-200 år tillbaka så det har inte med det att göra).

Jag själv har tankar på att plugga till civilekonom sedan när jag är klar och karriären flyter på... Jag betalar utgifterna, resor, mat/alkohol, lite aktier, fin bil osv... Sedan spara runt 4000 kr varje månad för att ge till åtta svenska 10 åringar (500x8) när inte pappan/mamman är i närheten.

Jag önskar folk gjorde så när jag var 10 år, 500 kr på den tiden var jätte mycket pengar... Det har aldrig någonsin hänt i hela min livstid att en främling har gjort något sånt till mig så jag vill bryta trenden. 500 kr var ungefär det jag fick när jag fyllde år eller vid julafton när jag var ungefär 10 år.

Jag ger inte 500 kr till vilken 10 åring som helst, bara om jag ser det är en vanlig genomsnittlig 10 åring.

Tycker bara det är tragisk hur kalla svenskar är socialt, dom bryr sig inte om någon annan än dom själva när dom är över 15 års åldern.

Du låter mer som du är dum men kanske snäll. Konstig är du säkert inte bara inte helt vass.
Det är ju inte som barnen inte får pengar av sina föräldrar för att föräldrarna är elaka utan för de är helt annan juridik för barn och handelsrätt, även allmänt vett att de inte kan hantera pengar vid 10 års ålder deras intressen förändras skitsnabbt och de är väldigt impulsiva. Så du sponsrar alltså dem till att köpa massa skit. Föräldrarna kanske vill uppfostra sina barn till finna lycka utan materiella saker och pengar och så sabbar du allt där med dina pengar, och de förväntar sig att den goda gubben ska dyka upp igen och ge dem pengar som ett felaktig inlärt beteende .

Ja, du har konstiga tankar, mest för att de är svåra att begripa snarare än att de skulle vara märkliga på annat vis dock.

Att ett barn med den världsbild det har värderar 500kr mer än en vuxen är väl inte speciellt konstigt?

Men för all del, ge bort slantar till vem du behagar liksom, det står dig helt fritt Jag brukar skänka bort pengar när det behövs också, betalade veterinärräkningen till en flyktig bekant för inte speciellt länge sen tex, vi människor måste hjälpas åt när det behövs, jag tror alla vinner på det.

När jag var 10 år kunde jag hantera pengar mycket väl, men ja det stämmer att många är impulsiva, men dom behöver pengarna mer än någon annan, jag tror gränsen går någonstans vid 10 års åldern för att hantera pengar.

Jasså de säger du? berätta vad du menar med att du kunde hantera pengar som 10 åring. Om du inte anser 10 åringar har problem med de så varför har de inga pengar för?

Jag köpte saker i mataffären som jag ville ha sedan sparade jag resten i plånboken. (Som ett exempel).

Var tror du själv gränsen går för att hantera pengar för en genomsnittlig person i den åldern?

Okej jag handlade också för min mor och så lite runt 10 år.
Däremot så va 100kr mycket pengar för mig, en 10:e krona var värt att klippa gräsmattan för.
Men jag skulle långt ifrån säga att jag hanterade pengar väl i den åldern.
Det börjar med att man får pengar för ett syfte att handla, sen har man mindre summor för att träna och hantera runt 10 år kanske någon 20:e lapp då och då. Sen när man börjar högstadiet så blir de lite större summor.

I den åldern är pengarna mer pedagogiskt och meningen man ska lära sig att kanske tänkta efter när man köper och inte göra impulsiva köp.

Ja känner ofta jag vill dela ut en slant främst till barn /tonårspojkar av utländsk härkomst. Ibland någon enstaka flicka också. Det är inte till vem som helst utan jag läser av dem i tunnelbanan och ser ibland vissa utvalda som jag vill ge någon hundring eller mer. Jag kan känna att vissa behöver det och inte bara pengarna utan också få känna att det finns någon som ser dem.

Jag fick en slant ibland när jag var mycket liten när jag var i min mammas sällskap. Nu ses det som ett försök till brott och planerande av övergrepp.


Ytterst sällan ser jag en svenne som jag känner likadant för men det händer.

Jag vill inte dom ska känna sig tacksamma utan glada.

Jag skulle uppfatta dig som mycket konstig om jag såg dig dela ut pengar till främmande barn - ja.

Detta är däremot konstigt. Trodde först när jag läste att en annan sida hos t.s dök upp, sen såg du var en annan användare.

Ge en 500 spänn till mig istället för främmande barn. Sjukskriven och fattig

Elefanten i rummet: Folk kommer omedelbart dra slutsatsen att TS försöker köpa sex/locka med sig barnen.