När vår son kom till världen så blev hon väldigt glad till en början. Dom första timmarna typ. Vi va på BB i totalt 5 dagar. Men såg sen på henne att något i va som de skulle. Att hon inte ville ama, Hålla han så mycke. Blev väldigt jobbigt för oss båda liksom. Sen efter 3 dagar så kom soc till bb och övertalade henne och mig att gå med på de här hemmet. vi va väldigt lätt övertalade och gick helt enkelt med på det. Så fick inte ens chansen att komma hem. Kanske hade blivit helt annorlunda då? Det vet vi inte eftersom vi inte fick chansen att prova. Dom har inte sagt rätt ut att det skulle bli ett LVU om vi kräver att de ska upphöra. Vi har haft lust och göra det. Men är så rädd för vad som skulle kunna hända då.
Att sitta och hålla käften och inte ställa frågor ifrågasätta och diskutera med soc är inte en bra lösning, och det verkar faktiskt som det är så då du inte har så många svar eller vet något alls.
Ta reda på allt fråga och tjata diskutera visa för fan att du vill veta och få svar på allt och visa att du kommer att göra allt och att du aldrig kommer att ge dig
Det har jag ju sagt. För dom såg på henne hur svag hon va. Att hon inte ville ha med honom att göra. Inte hålla honom. Jag skulle oxå fått vara med från början och sova där om det hade varit för att dom hade ont om plats. Tror att situationen skulle vara helt annorlunda då. Vi fick inte den hjälp som vi skulle behövt. Iställe går man in o sätter honom till ett familjehem. Den va frivlig atsså han är solplacerad. Vi visste ju inte va som va skillnaden mellan sol och lvu. Så hade vi inte gått med på det tror jag dom hade satt ett tillfälligt lvu. Har läst på som bara den på de där nu för att förstå skillnaden. Som jag sagt och säger nu. Idag är mamman altsså min sambo helt återställd från det.
Men va fan häv sol och låt dom försöka med Lvu om dom vill, vad har du att förlora? Det kan ju knappast bli värre. Kan du prata för dig och skaffar bra advokat så är problemet löst.
Har du fast arbete?
Har mamman fast arbete hon är mammaledig ifrån?
Har ni egen lägenhet?
Finns allt hemma: spjälsäng, flaskor, blöjor, kläder- rubbet?
Gick ni på kurs före nedkomsten?
Har ni kanske mor och farföräldrar som kan ställa upp och stötta, råda, vara barnvakt?
Lämpliga vänner?
Förlossningsdepression håller oftast i sig ett tag. Vill din tjej fortfarande ha terapi/hjälp för detta kan det ses som positivt.
Har du skrivit på lapparna att du är pappa?
Om du inte haft några drogproblem eller annat sedan du var typ 15 förstår jag inte varför du tar upp det här. Soc eller läkare skiter totalt i det.
Din sambo var på utredningshem för något? Låter i en oinsatt människas ögon allvarligt. Psykiska, droger, kriminella problem?
Är dock de punkter jag skrivit ovan försedda så är ni som vilket ungt par som helst och det ska inte vara några problem att få hem ert barn.
Tyvärr låter det som att du har en del att arbeta på före du får hem ditt barn. Soc klampar knappast in på en förlossningsavdelning tre dagar efter nedkomsten för en solplacering om detta inte varit genomdiskuterat före förlossningen.
Är din tjej fortfarande på utredningshem eller bor ni ihop som ett vanligt par nu?
__________________
Senast redigerad av flagella 2016-03-08 kl. 14:14.
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!
Stöd Flashback
Swish: 123 536 99 96Bankgiro: 211-4106
Stöd Flashback
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!