Tja, skriver lite om hur jag och mitt ex tänkte investera till vår dotter, eftersom det finns smartare personer än mig själv, så hoppas jag på lite kommentarer.
Eller så kanske någon tycker detta är smart och vill göra likadant.
Läser och lär mig om investeringar och privatekonomi.
Just nu studerar jag Sveriges största privata blogg om privatekonomi "rikatillsammans.se".
Idag förstår man att mitt ex och jag begick ett stort misstag för 13 år sedan.
Vi lät banken investera barnbidraget åt oss från vår dotters födsel.
Förstår nu att stora banker bara vill tjäna pengar på sina kunder och inte åt sina kunder.
Det genom att ta ut dyra avgifter, så det blir inget över till avkastningen.
Så nu är det dags att plocka ut pengarna och investera dom själv.
Det är inte försent.
Min dotter är idag 13 år och vi har ungefär 10 år att spara innan hon eventuellt behöver pengarna.
Vi siktar på 100.000 eller mer avkastning under 10 år.
Men under livets gång, så har samhället och landet befunnits sig i olika faser eller klimat.
Så frågan är hur man ska investera i rätt saker.
Och för de näst kommande 10 åren har vi ingen aning om hur det kommer gå för Sverige.
En del experter säger att det är bäst att placera 100% i aktier för att få bäst avkastning över tid.
Men den dag då man eventuellt behöver pengarna och börsen har kraschat, så måste man vänta och låta investeringarna återhämta sig, om dom gör det!
Sedan kan det bli svårt att sova om nätterna, eftersom den kan vara stora svängningar på börsen.
Andra experter säger att 60/40 är en klassiker, där man placerar 60% i aktier och 40% i räntebärande investeringar.
Men det känns inte riktigt som diversifiering (att inte lägga alla äggen i samma korg) även om jag kan tycka detta alternativ är lockande.
Nu är det så att jag hitta ett förslag som ger lite lägre avkastning än nämnda förslag ovan, men är mycket säkrare investering på lång sikt.
Allvädersportföljen.
Iden bygger på att det finns fyra olika ekonomiska klimat:
1.Tillväxt – ekonomiskt tillväxt är enkelt sagt när ekonomin går bra.
Samhällets produktion ökar och företag och folk i gemen blir rikare.
Ofta ökande BNP-tillväxt.
2.Inflation – är när värdet på pengar minskar vilket får till följd att priset på varor och tjänster ökar.
Pengarna blir helt enkelt mindre värda.
Inträffar då t.ex. pengar konsumeras istället för att de sparas.
Inflation är inte alltid dåligt, det är bra om lönerna ökar mer än priserna ökar och du har skulder som kan betalas av med ”billigare” pengar – såsom det skedde i Sverige på 70-, 80- och 90-talet.
3.Deflation – är motsatsen till inflation och betyder att värdet på pengar ökar och priset på varor och tjänster minskar.
Pengarna blir mer värda.
Deflation anses generellt sätt vara dåligt eftersom priset på varor, tjänster och tillgångar minskar medan skulderna består. Det är det här som hände under finanskrisen och centralbankerna är rädda för.
4.Recession – betyder avmattning i ekonomin och är motsatsen till ekonomisk tillväxt. Det är det som vi brukar kalla för lågkonjunktur.
Ofta sjunkande BNP-tal.
Och till dessa parar vi ihop de tillgångstyper som trivs bäst i respektive klimat:
a.Aktier och fonder – (ökad tillväxt) – det vill säga andelar i företag som producerar varor och tjänster.
I tillväxtperioder är ofta inflationsförväntningarna stabila och företagen växer ofta och genererar bra vinster, vilket ofta i sin tur leder till att de lättare får kapital för expansion. Aktier och därmed även aktiefonder tenderar att gå bäst i perioder av ökad tillväxt.
b.Fysiskt guld (ökad inflation) – eftersom värdet på pengar minskar vill man äga något som inte tappar i värde eftersom den fysiska mängden metall är begränsad, till skillnad från t.ex. kontanter som staten kan trycka upp nya av.
I tider av ökad inflation tenderar reala tillgångar såsom guld och silver eller t.ex. fastigheter att öka i värde.
c.Obligationer – (deflation, minskad inflation) i ett deflationsscenario tenderar priserna och räntor falla.
Obligationer med längre löptider tenderar att öka i värde.
d.Kontanter – (recession, minskad tilläxt) i en recession faller tillgångar såsom t.ex. aktier i värde vilket gör att kontanter eller korta obligationer eller räntefonder brukar öka i värde eftersom investerare som säljer sina tillgångar behöver lägga pengarna någonstans.
Ofta är det här bra köptillfälle för t.ex. aktier och aktiefonder.
Den grundläggande idén är att man placerar sina pengar till 25 % i respektive del.
Därefter ombalanserar man sin portfölj 1-2 gånger per år tillbaka till en fjärdedel per del.
Det betyder att du tvingas sälja tillgångar som blivit dyra och köpa dem som blivit billiga – precis enligt devisen ”köp billigt och sälj dyrt”.
Men den stora poängen med portföljen är att du inte kommer att förlora hela ditt kapital vid svåra tider.
Eller så kanske någon tycker detta är smart och vill göra likadant.
Läser och lär mig om investeringar och privatekonomi.
Just nu studerar jag Sveriges största privata blogg om privatekonomi "rikatillsammans.se".
Idag förstår man att mitt ex och jag begick ett stort misstag för 13 år sedan.
Vi lät banken investera barnbidraget åt oss från vår dotters födsel.
Förstår nu att stora banker bara vill tjäna pengar på sina kunder och inte åt sina kunder.
Det genom att ta ut dyra avgifter, så det blir inget över till avkastningen.
Så nu är det dags att plocka ut pengarna och investera dom själv.
Det är inte försent.
Min dotter är idag 13 år och vi har ungefär 10 år att spara innan hon eventuellt behöver pengarna.
Vi siktar på 100.000 eller mer avkastning under 10 år.
Men under livets gång, så har samhället och landet befunnits sig i olika faser eller klimat.
Så frågan är hur man ska investera i rätt saker.
Och för de näst kommande 10 åren har vi ingen aning om hur det kommer gå för Sverige.
En del experter säger att det är bäst att placera 100% i aktier för att få bäst avkastning över tid.
Men den dag då man eventuellt behöver pengarna och börsen har kraschat, så måste man vänta och låta investeringarna återhämta sig, om dom gör det!
Sedan kan det bli svårt att sova om nätterna, eftersom den kan vara stora svängningar på börsen.
Andra experter säger att 60/40 är en klassiker, där man placerar 60% i aktier och 40% i räntebärande investeringar.
Men det känns inte riktigt som diversifiering (att inte lägga alla äggen i samma korg) även om jag kan tycka detta alternativ är lockande.
Nu är det så att jag hitta ett förslag som ger lite lägre avkastning än nämnda förslag ovan, men är mycket säkrare investering på lång sikt.
Allvädersportföljen.
Iden bygger på att det finns fyra olika ekonomiska klimat:
1.Tillväxt – ekonomiskt tillväxt är enkelt sagt när ekonomin går bra.
Samhällets produktion ökar och företag och folk i gemen blir rikare.
Ofta ökande BNP-tillväxt.
2.Inflation – är när värdet på pengar minskar vilket får till följd att priset på varor och tjänster ökar.
Pengarna blir helt enkelt mindre värda.
Inträffar då t.ex. pengar konsumeras istället för att de sparas.
Inflation är inte alltid dåligt, det är bra om lönerna ökar mer än priserna ökar och du har skulder som kan betalas av med ”billigare” pengar – såsom det skedde i Sverige på 70-, 80- och 90-talet.
3.Deflation – är motsatsen till inflation och betyder att värdet på pengar ökar och priset på varor och tjänster minskar.
Pengarna blir mer värda.
Deflation anses generellt sätt vara dåligt eftersom priset på varor, tjänster och tillgångar minskar medan skulderna består. Det är det här som hände under finanskrisen och centralbankerna är rädda för.
4.Recession – betyder avmattning i ekonomin och är motsatsen till ekonomisk tillväxt. Det är det som vi brukar kalla för lågkonjunktur.
Ofta sjunkande BNP-tal.
Och till dessa parar vi ihop de tillgångstyper som trivs bäst i respektive klimat:
a.Aktier och fonder – (ökad tillväxt) – det vill säga andelar i företag som producerar varor och tjänster.
I tillväxtperioder är ofta inflationsförväntningarna stabila och företagen växer ofta och genererar bra vinster, vilket ofta i sin tur leder till att de lättare får kapital för expansion. Aktier och därmed även aktiefonder tenderar att gå bäst i perioder av ökad tillväxt.
b.Fysiskt guld (ökad inflation) – eftersom värdet på pengar minskar vill man äga något som inte tappar i värde eftersom den fysiska mängden metall är begränsad, till skillnad från t.ex. kontanter som staten kan trycka upp nya av.
I tider av ökad inflation tenderar reala tillgångar såsom guld och silver eller t.ex. fastigheter att öka i värde.
c.Obligationer – (deflation, minskad inflation) i ett deflationsscenario tenderar priserna och räntor falla.
Obligationer med längre löptider tenderar att öka i värde.
d.Kontanter – (recession, minskad tilläxt) i en recession faller tillgångar såsom t.ex. aktier i värde vilket gör att kontanter eller korta obligationer eller räntefonder brukar öka i värde eftersom investerare som säljer sina tillgångar behöver lägga pengarna någonstans.
Ofta är det här bra köptillfälle för t.ex. aktier och aktiefonder.
Den grundläggande idén är att man placerar sina pengar till 25 % i respektive del.
Därefter ombalanserar man sin portfölj 1-2 gånger per år tillbaka till en fjärdedel per del.
Det betyder att du tvingas sälja tillgångar som blivit dyra och köpa dem som blivit billiga – precis enligt devisen ”köp billigt och sälj dyrt”.
Men den stora poängen med portföljen är att du inte kommer att förlora hela ditt kapital vid svåra tider.
