Hjälp! Socialen agerar inte korrekt.

Trodde snuten kommer och hämtar upp en om man inte går till skolan?

Systern vägrar kontakt med sin förälder och andra syskonet hon bor med.
Jag(som inte bott med henne på 10 år) vägrar hon att på något vis prata med, tro mig- har försökt! Av alla jag pratat med så kommer man igen å igen tillbaks till att det är soc som måste agera/har resurserna att hantera fallet. Men det har visat sig att de inte tänker agera, och därmed söker jag nu hjälp på annat håll istället.

Nepp, man kan skippa skolan trots skolplikten..

Hur går jag över huvudet på SOC?
Väntar besked från IVO och hoppas innerligt att de kommer ta sig an detta fall. När jag talade med dem så lät de förfärade över att det gått ett år utan att man provat andra insatser än detta som beviserligen inte resulterat i ett skvatt.

Är väl medveten om hur psykiatrin och vården ser ut, och även att ett omhändertagande kan bli Förödande för henne. Men min känsla är att man behöver bryta hennes isolering. Det borde man gjort från början, då det nu kommer att bli traumatiskt för henne. Men faktum kvarstår, hon är ett barn- hon behöver tandställning, glasögon, bra mat och rutiner- något hon inte kan få där hon är idag.
Det är många faktorer som möjliggjort denna passivitet, och det måste upphöra.

Länstyrelsen tar emot överklaganden om SOC-beslut. Så även det kan vara en väg att gå.

Soc och bup borde bearbeta föräldern. Den föräldern som hon bor hos borde bryta upp dörren och köra ungdomen till psyk. Något är fel annars skulle ungdomen inte låsa in sig.

Hon verkar ju äta och skita iaf. Så nån gång går hon väl ut?

Stäng av internet och se om hon kommer ut.

Hur gick samtalet med hemmasittare.se?
Går bra att PM:a om du inte vill ta det i tråden. Nyfiken på vad de sa.

Hej!

Idag har jag kontaktat skolan, jag har anmält skolan till skolinspektionen (med råd från en av damerna från hemmasittare.se - tydligen ska de ha gjort mer än att skicka kurator vid ett fåtal gånger.) Jag har även ringt polisen och fått ett besked om att de inget kan göra utan beslut av soc eller bup. Har ringt prima barnpsykiatri igen, vilka sa att de inget kan göra då jag inte är vårdnadshavare- så jag bad modern att ringa dit. Och de sa då att de inte kan skicka dit någon psykolog innan soc bett dom att göra detta.

Ringde även hemmasittarna, fick ett väldigt bra svar. Hon jag talade med kändes empatisk och avsatte tid för att låta mig berätta om fallet. MEN hon menade även på att flickan måste ha något uns av motivation själv för att kunna ta emot hjälp- vilket nu inte finns. Och att soc eller psykiatrin måste beställa ett uppdrag hos dem, annars kan de inget göra- om man inte betalar ur egen ficka, 1200:- i timmen.

Sökte även (igen) enhetschefen på kommunen utan resultat.
Mailat uppdrag granskning (Hoppas inte på något, men vafan, tänker prova med allt.)

Sedan ÄR det ju så att beroende på vad som kommer att beslutas, så riskerar ju flickan att hamna ännu sämre till, om hon inte träffar rätt person eller lyckas anpassa sig till en ny situation ..
Men just nu försöker jag mest fokusera på att bryta av detta mönster.

Hmm...

Ta nu inte detta för hårt, men det låter som om att din lillasyster lider av någon sorts psykisk sjukdom.

Förvisso så verkar du vara medveten om detta själv, då du nämner det här med BUP och att du verkar vilja att dom skulle utreda henne.
Oftast så är dock sådana sjukdomar ärftliga och har en hel del med arv, genetiska eller sociala, att göra.

Er mamma, vad är det för fel på henne, månntro?
Vad tror du själv förresten, om du spekulerar lite och jämför med dig själv, dina egna känslor, din kunskap om henne och om er mamma. Kan din syster ha någon sorts komplex neuropsykiatrisk diagnos? Har en vän som lider av Schizoid Personlighetsstörning och när jag lärt mig om den sjukdomen så såg jag att man får en väldigt osocial personlighet, och man vill egentligen inte "hitta på" något, eller träffa någon.

Föreligger det förresten någon mobbning? Kan tänka mig att om din syster har det förjävligt i skolan så slutar hon gå dit - måhända att ingen riktigt vill se eller erkänna det som kan hända där.

det här hände mig med då jag var runt 12-14 klarade inte av skolan åsså all press från skolan å soc gjorde att jag försökte med självmord så passa er å försök ta bort press från hon. jag klarade inte av det psykiskt kan vara annars för hon dock men ja lycka till

Det finns mycket som kan ligga till grund för denna isolering. Exempelvis har modern varit arbetslös under perioder, dock kortare perioder, och har nu ett fast jobb. Dock så är modern djupt deprimerad, har stora problem med sig själv och brister i sitt föräldraansvar på många plan. Modern isolerar sig och spenderar ALL sin tid utanför arbetet hemma framför datorn- ett beteende min syster kanske härmat?

Sedan så vet man inte alls vilket skick hon befinner sig i. Hon kan mycket väl ha blivit mobbad då hon är introvert, har svårt att få nya vänner pga sin blyghet, alltid varit extremt ''mammig'' av sig, och då modern inte fostrat en självständig flicka- så kanske detta är resultatet av detta? Systern märker att hennes undvikande beteende ''funkar''. Att inget händer, så hon kör vidare på det? Andra systern som hon bor med, säger att detta kan ha varit ett resultat av att systerns vänner bytte skola- och hon då blev ensam kvar.

Eller, så ligger det något annat i grunden. Hon har alltid klarat sig i skolan utan problem, fram till sjuan- så jag tror att hennes problem är sociala- snarare än att hon skulle vara autist/ha någon mildare form av utv.störning. Kan även ligga någon psykossjukdom i grunden- men då tänker jag att den borde ha märkts av mamman? Som trots allt SER flickan dagligen, och då kan observera om denne skulle bete sig på ett utmärkande sätt. Dock kan ju den introverta flickan dölja något, då hon som sagt är inåtvänd av sig.

Kan även tänka mig att mobbing förekommit, som hon dock vägrar att isf tala om. Ämnet har varit uppe tidigare, och när hon fick glasögon pga sitt synfel-så slängde hon iväg dom hemma och har sedan dess inte använt dom, trots att hon behöver dessa. Här har man erbjudit att hon ska byta skola, ett tag var det inne att hon skulle börja på engelska skolan (för kanske två-tre år sedan) - men då hon inte klarade av bussresan dit (ett bussbyte) och modern inte kunde följa med, inte heller den andra systern- så las det ner.

Idag tänkte jag prova ringa BRIS, men de lär hänvisa mig tillbaka till socialen.
Den insats som var pågående nu avslutades förra veckan och en orosanmälan från dem har kommit in.
Idag ska jag maila skolan och få på papper vad de inte har gjort för att kunna bifoga detta till skolinspektionen, men det är ju en process som inte kommer förbättra läget för systern här och nu.
Systern har dock pratat om att hon vill ha hemundervisning, men socialen tycker inte att det är läge före hon mår bättre. Själv tror jag att man då ger efter lite för mycket, och det optimala är kanske att istället hitta en annan skolform, så hon inte fortsätter isoleringen.