Värdlandsavtalet eller ”Samförståndsavtal med Nato om värdlandsstöd” är ett ramavtal för alla framtida samarbeten mellan Sverige och Nato. Syftet med avtalet är att underlätta det militära samarbetet och att göra det enklare för Sverige att i framtiden agera värdland åt Nato-ledda operationer och övningar. Avtalet bygger på frivillighet och ger inte Nato automatiskt rätt att stationera trupper på svenskt territorium, det får bara ske på inbjudan från den svenska regeringen. Däremot förenklar och förbereder det för ökat samarbete på flera olika sätt – både praktiska och politiska.
Värdlandsavtalet skrevs under den 4 september 2014, 10 dagar innan valet, av Sveriges överbefälhavare, Sverker Göransson. Den då sittande regeringen hade troligen redan förankrat avtalet med Socialdemokraterna.
Kritik mot hanteringen av avtalet
Kritik har riktats mot regeringens hantering av värdlandsavtalet. Dels har tidpunkten för underskriften ifrågasatts. Den dåvarande regeringen beslutade den 27 juni 2014, strax efter att riksdagen gjort sommaruppehåll, att inleda förhandlingar om värdlandsavtalet. I augusti, utan offentlig diskussion, togs ett formellt beslut och den 4 september 2014, endast 10 dagar innan allmänt val i Sverige genomfördes påskrivningen.[4] Processen har hanterats hastigt med bristande konsekvensanalys vilket har resulterat i begränsad publicitet och debatt kring frågan.
Den 29 januari anmälde vänsterpartiet den tidigare regeringen till konstitutionsutskottet på grund av bristfällig hantering av värdlandsavtalet [6] Enligt 10 kap. 11§ i regeringsformen ska alla beslut av större vikt överläggas av utrikesnämnden. I detta fall blev utrikesnämnden varken informerat om eller fick möjlighet att överlägga kring undertecknandet av värdlandsavtalet.
Kritik mot avtalet
Värdlandsavtalet hotar Sveriges militära alliansfrihet eftersom det i praktiken leder till att Sverige närmar sig Nato på ett avgörande sätt. Detta har skett i en tid då opinionen emot Nato har varit tydlig. Ett säkerhetspolitiskt skifte måste ske öppet med stöd från svenska folket. Avtalet kan även öka spänningarna i regionen eftersom det öppnar för att Nato, med Sveriges godkännande, använder svenskt territorium för att genomföra militära attacker. Det finns en oro över att ökade samarbeten med Nato kommer leda till ökad rysk militär aktivitet i Östersjöområdet.[7]
Värdlandsavtalet ger inte Nato rätten att använda svensk mark till militära insatser och övningar, men det underlättar och förbereder för en inbjudan. Kritiker menar att det inte är seriöst att Sverige skulle neka medverkan med tanke på den stora Nato-integration som pågår just nu.[8] Enligt en krigsanalys av tankesmedjan Rand så kan Nato komma att placera amerikanska och norska stridflyg i Sverige i en krissituation. [9] Försvarsministern valde att inte tydligt förneka detta påstående, istället sa han att det är en fråga som försvarsmakten får ta ställning till i framtiden.
Ovanstående är saxat från "Svenska freds"
Om tex Ryssland skulle hota Baltikum,Estland Lettland Litauen, har Nato flyg svårt operera från baltikum då de hamnar innom räckvidd för artilleri och robottmisiler. Baltikum luftförsvar skulle skötas från svensk mark, det skulle dra in Sverige i ett krig om Baltikum. Baltikum skulle förloras ändå på några veckor enligt NATO analys men sen skulle Sverige sitta i illa till då vi skulle vara i krig med Ryssen. Ryssen skulle vilja bomba våra flygfält där NATOplan finns. Är det smart och nödvändigt ? Ta på sig detta NATO ansvar utan att vara fullvärdig medlem och ha Natos försvarsgaranti? Jag menar, hellre neutral eller fullt ut medlem i NATO, Nato har förbundit sig skydda Baltikum, även om de skulle göra begränsad insatts och förlora, men Sverige har de inte lovat skydda. Betänk att vi kan få några taktiska kärnvapen i huvudet pga detta.
Mest anmärkningsvärt är att detta avtal gått under radarn, få är medvetna om detta, är det demokrati ?
Värdlandsavtalet skrevs under den 4 september 2014, 10 dagar innan valet, av Sveriges överbefälhavare, Sverker Göransson. Den då sittande regeringen hade troligen redan förankrat avtalet med Socialdemokraterna.
Kritik mot hanteringen av avtalet
Kritik har riktats mot regeringens hantering av värdlandsavtalet. Dels har tidpunkten för underskriften ifrågasatts. Den dåvarande regeringen beslutade den 27 juni 2014, strax efter att riksdagen gjort sommaruppehåll, att inleda förhandlingar om värdlandsavtalet. I augusti, utan offentlig diskussion, togs ett formellt beslut och den 4 september 2014, endast 10 dagar innan allmänt val i Sverige genomfördes påskrivningen.[4] Processen har hanterats hastigt med bristande konsekvensanalys vilket har resulterat i begränsad publicitet och debatt kring frågan.
Den 29 januari anmälde vänsterpartiet den tidigare regeringen till konstitutionsutskottet på grund av bristfällig hantering av värdlandsavtalet [6] Enligt 10 kap. 11§ i regeringsformen ska alla beslut av större vikt överläggas av utrikesnämnden. I detta fall blev utrikesnämnden varken informerat om eller fick möjlighet att överlägga kring undertecknandet av värdlandsavtalet.
Kritik mot avtalet
Värdlandsavtalet hotar Sveriges militära alliansfrihet eftersom det i praktiken leder till att Sverige närmar sig Nato på ett avgörande sätt. Detta har skett i en tid då opinionen emot Nato har varit tydlig. Ett säkerhetspolitiskt skifte måste ske öppet med stöd från svenska folket. Avtalet kan även öka spänningarna i regionen eftersom det öppnar för att Nato, med Sveriges godkännande, använder svenskt territorium för att genomföra militära attacker. Det finns en oro över att ökade samarbeten med Nato kommer leda till ökad rysk militär aktivitet i Östersjöområdet.[7]
Värdlandsavtalet ger inte Nato rätten att använda svensk mark till militära insatser och övningar, men det underlättar och förbereder för en inbjudan. Kritiker menar att det inte är seriöst att Sverige skulle neka medverkan med tanke på den stora Nato-integration som pågår just nu.[8] Enligt en krigsanalys av tankesmedjan Rand så kan Nato komma att placera amerikanska och norska stridflyg i Sverige i en krissituation. [9] Försvarsministern valde att inte tydligt förneka detta påstående, istället sa han att det är en fråga som försvarsmakten får ta ställning till i framtiden.
Ovanstående är saxat från "Svenska freds"
Om tex Ryssland skulle hota Baltikum,Estland Lettland Litauen, har Nato flyg svårt operera från baltikum då de hamnar innom räckvidd för artilleri och robottmisiler. Baltikum luftförsvar skulle skötas från svensk mark, det skulle dra in Sverige i ett krig om Baltikum. Baltikum skulle förloras ändå på några veckor enligt NATO analys men sen skulle Sverige sitta i illa till då vi skulle vara i krig med Ryssen. Ryssen skulle vilja bomba våra flygfält där NATOplan finns. Är det smart och nödvändigt ? Ta på sig detta NATO ansvar utan att vara fullvärdig medlem och ha Natos försvarsgaranti? Jag menar, hellre neutral eller fullt ut medlem i NATO, Nato har förbundit sig skydda Baltikum, även om de skulle göra begränsad insatts och förlora, men Sverige har de inte lovat skydda. Betänk att vi kan få några taktiska kärnvapen i huvudet pga detta.
Mest anmärkningsvärt är att detta avtal gått under radarn, få är medvetna om detta, är det demokrati ?
__________________
Senast redigerad av flyer1 2016-02-29 kl. 10:01.
Senast redigerad av flyer1 2016-02-29 kl. 10:01.