Säpo anställde AFA:it - kommer media våga kritisera det?

Ja, den där konversationen kastade verkligen nytt ljus över Fredriksson.

Som person har han ju alltid gett intrycket av att vara ett kräk och en ganska obehaglig typ. Åtminstone utåt. Klassisk mobbartyp som njuter av att sitta på uppgifter om allt och alla som han sedan kan släppa på när det passar hans privata syften och vidsträckta hämndbegär. Lite som den korrupte STASI-agenten Falk Kupfer som förstör livet för östtyska dissidenter i den eminenta TV-serien Weissensee - för att spinna vidare på filmreferenserna. Kupfer börjar sedermera att arbeta för västtyska underrättelsetjänsten för sin egen vinnings skull.

Vad gäller Wåg så har jag alltid tyckt att han ger delvis ett annat intryck. Mer ideologiskt intresserad och kanske något mer av en idealist. Fredriksson är å sin sida den typiska ungdomsbrottslingen/huliganen som hittade meningen med livet i AFA men lika gärna kunde ha hamnat i HA.

Att Aschberg var maoist och aktiv i SKP är ju ingen större hemlighet och väl dokumenterat. Även om han givetvis på ytan övergivit dessa ideal för ren pengagirighet under åren så sitter säkert ränderna djupt. Han är alltså vad man kallar en gåsleverkommunist. Han har också säkert ett brett nätverk inom media och närliggande områden från den tiden. Rötan sitter djupt i Sverige.

Men detta riskerar att gå OT så jag lämnar diskussionen om Aschberg i och med detta inlägg.

Nu har du missförstått något. SÄPO skall ju inte anställa folk efter kompetens, utan bara personer som är politiskt korrekta! Om de sedan har någon som helst kompetens är fullständigt ointressant

Som du skriver, något som alltid präglat Wåg är hans starkt överdrivna självuppfattning. Han har alltid trott sig vara smartare, listigare och bättre än alla andra. Han läser obskyra italienska vänsterextremister som andra (även inom vänstern) knappt har hört talas om och försöker förklara samtida samhällsfenomen utifrån dessa filosofer (helt misslyckat förstås men vänstern suckar av beundran). Han citerar Machiavelli för att ge intryck av att han är ett allvetande strategiskt geni. Och vänsterpöblen bugar så djupt att de slår pannan i golvet.

Han tog in Martin Fredriksson i AFA:s högsta ledning. Litade fullständigt på honom. Delade med sig av alla hemligheter. Men hela tiden närde han en SÄPO-agent vid sin barm. Sitt livs stora misslyckande och säkerligen ett enormt slag mot hans uppblåsta ego. Ingen inom vänstern kan lita på Wåg efter detta.

Men vad har Fredriksson gjort för Wåg? Sanningen är att utanför vänstern var Wåg helt misslyckad innan han träffade Fredriksson. Trettio år fyllda hade han aldrig haft ett riktigt jobb, han levde tidvis på studiebidrag/lån eller på socialbidrag boendes i en sunkig etta vid Mariatorget. Någon hemsida kallade honom "den evige studenten".

Martin Fredriksson var den som gav Wåg ett liv utanför vänstern. Med RG och Fredrikssons kontakter med Aschberg kunde de helt plötsligt leva på att kartlägga och trakassera oliktänkande och Wåg kunde för första gången i sitt liv få en normal lön.

Förmodligen, efter vad vi vet nu, spelade SÄPO en stor roll i detta med att skapa en privat underrättelsetjänst (RG) som fungerade som inofficiell propagandacentral mot invandringskritiker samtidigt som den var helt kontrollerad av dem (genom Fredriksson och kanske Wåg). RG blev en proxygrupp i informationsflödet mellan SÄPO och etablerade media som Expressen. Dessutom gav det deras agent Fredriksson mycket stor prestige inom vänstern och kontroll över vänsterns informationsflöde (Motkraft, socialism.nu).

Ett mycket taktiskt drag av SÄPO. Trippelsveket. Tre flugor i en smäll.

Finns det någon som tror att Mattias Wåg har undgått att han är en informatör? Låter som att Wåg vill skydda sig själv. Om Fredriksson pladdrar om det på fyllan så borde ju Wåg ha vetat om detta sen länge. Ingen kommer ju våga vända sig till Wåg längre med scoop.

EXPO-dokumentation (Expos jättehemliga innersta kärna) Vi skall inte glömma EXPOs ingeggning i allt detta. All svensk Nazi-hysteri har Expo som kärna. - Expos Steig Larsson skrev själv att huvuduppdraget var att forma journalisterna, inte folket. Expo har lyckats mycket väl med att hjärntvätta den lilla förvirrade eliten på Södermalm att "nazistera tar över". Idag har Expo fler anställda än någonsin. Expo hette först HILL-stiftelsen efter en kille (Hill) som infiltrerade högern i England i 10 år.

Ju mer jag filurar på den här affären och tar in både vad parterna själva skriver och vad andra skriver om det, desto mer upprymd och lycklig blir jag. Ett bonus är att mitt omdöme om SÄPO stigit ett par pinnhål och det gläder mig alldeles oerhört att man lyckats krossa den autonoma rörelsens basplatta totalt. Med ett enda Alexander-hugg mot denna gordiska knut av hydrahuvuden, har man desauverat hela ledningsgruppen för Svenska STASI och det är faktiskt riktigt kul att läsa både deras twitter och facebook bakåt i tiden och gotta sig riktigt åt den höga svansföring man hållit i samband med att man krossat tillvaron för folk som gett uttryck för att inte riktigt köpa det pådyvlade konceptet med multikulti. Lycka! Upprymdhet! Glädje!

Jag tar små glada skutt i hemmet, dansar naken framför spegeln, gnuggar händerna heta och skrockar glatt när jag öppnar min fina gamla sparade Pol Roger och smuttar på bubblorna så här en vanlig jävla onsdagkväll. När frugan kommer hem om ett par timmar ska jag möta upp i morgonrock med ett svajande stånd försett med en liten röd rosett. Jag är på hugget idag! Här ska liggas!!!

Jag kan inte bli upprörd över denna affär. Ja, det är etiskt tveksamt att inlåta sig i en rörelse som har den självpåtagna uppgiften att åsiktsregistrera och kartlägga dissidenter i ett demokratiskt samhälle. Ja, det kan ifrågasättas om SÄPO inte medverkat till att krossa dissidenters liv och tillvaro och om det är värdigt i en stat värd sitt salt att överhuvudtaget hantera sådana folkförrädare och fiender till staten som Fredriksson, men man kan tammefan inte göra en omelett utan att knäcka några ägg, så det må vara hänt för the common good i det här fallet. Nu är det j slut med Svenska STASI och de glada dagarna som folkhems-Berias är över! Vore det någon verklig stake i SÄPO så fann man på sätt att på något vis kompensera dem vars tillvaro krossats och se till att de restaureras, men så funkar det ju inte. SÄPO kommer aldrig att bekräfta sin infiltratör eller diskutera sina operativa metoder, så det kan vi glömma. Denna operation förblir sannolikt hemlig i grön dubbelram för överskådlig tid.

Däremot vill jag gärna lyfta mediernas märkvärdiga ointresse för att lufta denna affären, för det borde ju enligt gängse praxis vara peggat för drev mot SÄPO sett mot bakgrund av hur man brukar agera när SÄPOs metoder når upp till ytan. Vi vet ju hur angelägna medierna är att vakta på diverse terroristers och extremisters mänskliga rättigheter när SÄPO fösöker göra sitt jävla jobb, vilket det inte alltid finns utrymme för strikt enigt lagboken men där det är fara i dröjsmål och dåligt med rådrum. Vi minns alla stackars blattar, muselmaner och vänstextrema som framträtt i snyftreportage efter häktningar och polistillslag. Vi minns också medias blamage med den där irakiern som man gick ut med namn och bild på trots att SÄPO bad dem låta bli, vilket ledde till att en möjligen oskyldig asylarab plockades in på förhör, satt frihetsberövad och hade sin nuna ute till allmän beskådan, vilket lär kosta skattebetalarna en liten peng i skadestånd.

Vi måste hålla ögonen på bollen nu, för medierna kommer att fösöka dribbla bort den och köra det indiska reptricket samtidigt. Nu är man lite skraja, man kollar sina loggar på datorn, läser gamla mailväxlingar, går igenom vad man haft för samröre med guldspadarna och deras olika täckverksamheter, men snart har det gått en vecka och har vi inte hört något då, så är mediaklimatet i Sverige sjukare än ens jag trott möjligt och det lär krävas en smärre revolt för att styra upp skiten! Häng med!

SvD skriver idag, på kultursidorna, om denna historia...

Schadenfreude och Talande Tystnad är två tankar som kommit tillbaka till mig varje gång jag vägt denna lilla härva i min skalle.

Detta, Trumps framgångar, utsikten att EU får en gräns värd namnet och en liten vårsol som sticker fram då och då är tillräckligt för att även jag ska skrocka gott för mig själv.
Även om vi alla kanske är dömda att sluta våra liv i ett konflikthärjat Skandistan.

Lite rättvisa finns det i världen.

Hur är det ens möjligt att missa en sådan uppgift? Juden Robert Aschberg själv har varit djupt insyltad i kommunismen sedan allra minst tidigt sjuttiotal och varit aktiv medlem i både FNL-grupper och Sveriges Kommunistiska Parti. Han påstår själv att han började vackla i tron nånstans i slutet av 70-talet, men hans handlingar visar med all önskvärd tydlighet att detta bara är läpparnas bekännelser eftersom han insåg att det skulle bli svårt att upprätthålla en bokstavstrogenhet när karriären började rulla på.

En intressant, och mycket viktig, detalj i sammanhanget är att Robert Aschbergs morfar hette Olof Aschberg och var mannen som finansierade det kommunistiska maktövertagandet i Ryssland. Han gick under benämningen Den röde bankiren. Olof Aschberg hanterade över 500 ton stulet guld som han lät smuggla över från St. Petersburg till Stockholm och i hemlighet smälta om i Sverige. För detta lilla besvär blev han rikligen belönad, inte bara i reda guld utan även genom tjänst som chef för den sovjetiska riksbanken.

Släkten Aschberg är en synnerligen obehaglig parasit på samhällskroppen och att tro att äpplet faller långt från trädet är att uppvisa en sanslös naivitet.

Jag är medveten om att moderatorn kan fundera över om det här inlägget är OT, men så är inte fallet. Det är tvärtom väldigt On topic eftersom det med all önskvärd tydlighet visar vilka typer av proselyter som Fredriksson inte bara umgåtts med utan som även finansierat hans karriär. Det här är övertygade kommunister över hela linjen, människor med tillgångar och ideologisk grund som för sin egen saks vinning har agerat privat underrättelsetjänst i vilket till och med Flashbacks medlemmar har inte bara dragits in utan i många fall även avanonymiserats. Fredriksson, släkten Aschberg, Wåg etc är mycket mycket obehagliga typer som måste dras ut i ljuset som de IRL-troll de är.

Jag tror att det som hände var ett resultat av två kedjereaktioner som jag tagit del av. Men, vem jag är och vad som hände är ointressant. Det finns två andra saker som känns ouppklarade, och är viktigare. EXPO finns kvar och har ett starkt grepp om delar av journalistkåren. Familjen Bonnier har stöttat både EXPO och Researchgruppen, det gäller både David Bonnier och Bonniers advokat Peter Danowsky som strött välord om Martin Fredriksson och Researchgruppen. Peter Sunde borde fundera på kopplingen Danowsky och Martin Fredriksson i relation till TPB.

Frågan är om inte MF är vinnaren i detta i det långa loppet. Han är ju smart, 1.5 på HP, och han kan programmera. Det finns ett liv utanför de vänsterkretsar som han och Researchgruppen rör sig i. Vid 35 års ålder, snart 36, så är det dags att leva ett vanligt svenssonliv istället. Det finns gott om programmeringsjobb i Stockholm. Han har onekligen levt ett intressant liv. Något inte alla kan skryta med.

Till skillnad från de vänstertroll han umgicks med. Den medelålders Wåg och den tröttsamma snart 60-åriga häxan Lovisa Sundman eller Carl "karbinhaken" Tullgren. De drömmer fortfarande om den kommunistiska revolutionen och det socialistiska samhället. Man sitter på Twitter och Facebook och umgås bara med likasinnade ryggdunkande vänstermuppar i sin lilla privata sekt. Fredriksson har i varje fall en karriär utan för den inavlade, sektliknande mediavänstern.