Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
2016-09-05, 08:52
  #37
Medlem
Sonnenwendes avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Hobbybonde
Det var inte förens mot slutet av 1800-talet som soldaterna började behålla soldatnamnen som efternamn efter tjänstgöringstiden. Det kan väl ha inträffat enstaka fall även innan dess men då rör det sig nästintill uteslutande om den generationen enbart.
Kan bero på att soldaterna under 1700 talet stupade och byttes ut i en jämn takt. Under 1800 talet så var det fred efter 1814 och soldaterna kunde tjänstgöra tills de bytte jobb eller blev för gamla för att tjänstgöra.
Soldatyrket fick samtidigt en statushöjning mot tidigare.
Att vara soldat blev något och namnen mer attraktiva än då man i princip var kanonfoder.
Citera
2016-09-05, 10:42
  #38
Medlem
schizophrenias avatar
Följande publikation kan möjligen vara av intresse för TS:

Wahlberg, Mats (1990). Svenska soldatnamn: en forskningsöversikt. Studia anthroponymica Scandinavica: tidskrift för nordisk personnamnsforskning, sid. 47-68.
Citera
2016-09-05, 12:53
  #39
Medlem
Ankdammsmans avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Sonnenwende
Kan bero på att soldaterna under 1700 talet stupade och byttes ut i en jämn takt. Under 1800 talet så var det fred efter 1814 och soldaterna kunde tjänstgöra tills de bytte jobb eller blev för gamla för att tjänstgöra. Soldatyrket fick samtidigt en statushöjning mot tidigare.
Att vara soldat blev något och namnen mer attraktiva än då man i princip var kanonfoder.

Efter stora nordiska kriget var det fred i 70 av de resterande 79 åren under 1700-talet. Vad jag vet var inte heller soldatyrket illa sett under karolinertiden, även om det givetvis fanns attraktivare positioner. För de drängar och annat småfolk som kom ifråga som indelta soldater torde det dock inte ha varit en statussänkning jämfört med alternativen. Det hindrar givetvis inte att en och annan blev tvingad.

Det verkliga storbråken skedde under 1600-talet, när utskrivningarna drabbade vanliga bondsöner vilket skapade upprorsstämning på många håll. Det löstes med en politisk kompromiss där småfolket fick bära bördan mot att bönderna stödde stormaktspolitiken. När vanliga bönder återigen skrevs ut, denna gång till lantvärnet 1808-09, startade bråken omedelbart igen.
Citera
2016-09-05, 19:41
  #40
Medlem
Sonnenwendes avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Ankdammsman
Efter stora nordiska kriget var det fred i 70 av de resterande 79 åren under 1700-talet. Vad jag vet var inte heller soldatyrket illa sett under karolinertiden, även om det givetvis fanns attraktivare positioner. För de drängar och annat småfolk som kom ifråga som indelta soldater torde det dock inte ha varit en statussänkning jämfört med alternativen. Det hindrar givetvis inte att en och annan blev tvingad.

Det verkliga storbråken skedde under 1600-talet, när utskrivningarna drabbade vanliga bondsöner vilket skapade upprorsstämning på många håll. Det löstes med en politisk kompromiss där småfolket fick bära bördan mot att bönderna stödde stormaktspolitiken. När vanliga bönder återigen skrevs ut, denna gång till lantvärnet 1808-09, startade bråken omedelbart igen.

1741–1743 Hattarnas ryska krig Sverige och Ryssland Freden i Åbo
1757–1762 Pommerska kriget Sverige med flera och Preussen Freden i Hamburg
1788–1790 Gustav III:s ryska krig Sverige mot Ryssland Freden i Värälä

1801–1802 Barbareskkriget Sverige med flera och Barbareskstaterna
1805–1810 Första Napoleonkriget Sverige med flera och Frankrike Freden i Paris 1810
1808–1809 Finska kriget Sverige och Ryssland Freden i Fredrikshamn Sverige avträder Finland till Ryssland
1808–1809 Dansk-svenska kriget Sverige och Danmark Freden i Jönköping Status quo ante bellum

1812–1814 Andra napoleonkriget Sverige och Frankrike/Danmark Freden i Paris 1814
Freden i Kiel Sverige erövrar Norge från Danmark
1814 Fälttåget mot Norge Sverige och Norge Konventionen i Moss Sverige tvingar Norge i union

Soldater dog lika mycket i förläggning som i strid, så det strök med soldater kontinuerligt under hela 1700 talet och till början av 1800 talet.
__________________
Senast redigerad av Sonnenwende 2016-09-05 kl. 19:50.
Citera
2016-09-10, 04:48
  #41
Avstängd
Om det är spårat tillbaka att man har släkt på en av föräldrarnas sida sedan 1800-talet som var soldat på ett soldattorp, finns det en chans att man har släkt ända bak till karolinerna då?
Citera
2016-09-12, 16:53
  #42
Medlem
Ankdammsmans avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Sonnenwende
Soldater dog lika mycket i förläggning som i strid, så det strök med soldater kontinuerligt under hela 1700 talet och till början av 1800 talet.

Visst, men de indelta soldaterna tillbringade större delen av 1700-talet hemma på gården efter stora nordiska kriget.

Citat:
Ursprungligen postat av Jutt
Om det är spårat tillbaka att man har släkt på en av föräldrarnas sida sedan 1800-talet som var soldat på ett soldattorp, finns det en chans att man har släkt ända bak till karolinerna då?

Jag vet inte i vilken utsräckning soldatyrket (och därmed torpen) ärvdes. Med tanke på omsättningen av soldater under karolinertiden verkar det rätt tveksamt, eftersom praxis var att den döde eller saknade soldatens familj vräktes för att ge plats åt den nye. Att gifta sig med änkan var en annan möjlighet, vilket ställde till det efter Poltava när ödet hos så många försörjare var okänt.
Citera
2017-04-01, 02:55
  #43
Medlem
Hallå! När startade/slutade soldater med att använda soldatefternamn till efterkommande avkommor och överge sitt originella efternamn?
Jag vet att soldattorpen användes ända in på 1800-talet, så jag undrar årtal.
-startår
-slutår
Citera
2017-04-01, 07:56
  #44
Medlem
Ördögs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Stigvandrare
Hallå! När startade/slutade soldater med att använda soldatefternamn till efterkommande avkommor och överge sitt originella efternamn?
Jag vet att soldattorpen användes ända in på 1800-talet, så jag undrar årtal.
-startår
-slutår

Jag beklagar, men jag beriper inte din fråga. Vad menar du med "originella efternamn"? De torparsöner och drängar som städslades som soldater på 16-, 17- och 1800-talet hade ju inget efternamn i dagens bemärkelse, utan patronymikon (fadersnamn) av typen -son.

https://bibliotek.sigtuna.se/web/are...mnens-ursprung
Citat:
Före namnreformen vid förra sekelskiftet användes inte släktnamn bland så kallat vanligt folk. Släktnamn var förbehållna frälset och kyrkans folk. Hos allmogen fick sonen sitt efternamn från pappans förnamn, Anders Johansson, hade sonen Erik Andersson. Ett så kallat patronymikon.

När alla dessa söner blev soldater fick befälen svårt att skilja på alla anderssöner, karlsöner, jonsöner. Tjänstgörande befälsperson satte helt enkelt ett nytt och lämpligt namn på den nye soldaten. På så sätt uppstod bruket med soldatnamn. Om soldaten återgick till det civila livet återtog han ofta sitt gamla son-namn, men inte alltid.

http://wiki.genealogi.se/index.php?title=Patronymikon
http://wiki.genealogi.se/index.php/Soldatnamn
https://sv.wikipedia.org/wiki/Soldatnamn
Citera
2017-04-01, 08:20
  #45
Medlem
Jermuks avatar
Hur många finländare är det som bär soldatnamn, svenska eller förfinskade?
Citera
2017-04-01, 08:46
  #46
Medlem
Ördögs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Jermuk
Hur många finländare är det som bär soldatnamn, svenska eller förfinskade?

Jag kan rekommendera den här ypperliga webbplatsen, där man kan söka information om mer än 22.000 släktnamn i Finland.

http://www.tuomas.salste.net/suku/nimi/index-sv.html

Sökningsresultaten kommer tyvärr bara på finska, men stapeldiagrammet och siffrorna överst på varje sida kan näppeligen missförstås. Till exempel bars namnet Rask år 2016 av mer än 800 personer i Finland, och Glad av närmare 400. Över 440 hette Starck och drygt 350 Stark.

http://www.tuomas.salste.net/suku/nimi/rask.html
http://www.tuomas.salste.net/suku/nimi/glad.html
http://www.tuomas.salste.net/suku/nimi/starck.html
http://www.tuomas.salste.net/suku/nimi/stark.html

Det är bara att söka vidare ...

Men frågan hur många finländare (och även svenskar, för den delen) som bär soldatnamn är naturligtvis mycket vansklig att besvara. När det gäller namn av den korta klämkäcka Rask-Stark-Snabb-Mild-typen är den militära kopplingen uppenbar, men många soldater fick ju namn av mer borgerlig art, eller kanske rentav namn med adlig färg. Läs mer.

Citat:
Vanligt var också att namnet kunde härledas ur namnet på den rote som soldaten var anställd av, till exempel Bönfält (från Bön), Skotte (från Skottelund), Fjällman (från Fjäll) och Bäck (från Marbäck). Ibland gav samma rote upphov till flera namn. Norman, Norberg, Norström, Nordgren och Norrby var alla namn vid rote 150 Norby (Helga Trefaldighets församling) som tillhörde Upplands regemente. På samma sätt har roten Sundby i Dunker, vilken hörde till Södermanlands regemente, haft soldaterna Sund, Sundqvist, Sundström, Sundin m. fl. Ganska ofta är också de äldsta soldatnamnen officersnamn från soldatens regemente.

Även om soldatnamn oftast var av den typ som beskrivs ovan förekom även mer komplicerade varianter. Det var heller inte helt sällsynt att efterled som idag mest associeras med adliga efternamn användes, exempelvis -hjelm, -sköld och -swärd.

Och den finska Wikipedia-artikeln räknar upp olika kategorier av soldatnamn. Jag refererar / översätter:

Medeltida soldatnamn som Ryting, Posse, Utmark

Tvådelade svenska namn, som efterbildar ståndspersoners namn, med efterled som -man, -berg, -ström, -felt, -qwist, -gren, -dal

"Typiska soldatnamn" med motiv från växtriket som Roos, Blom, Ek, Björk, Lindh, djurriket (Falck, Björn, Rehn, Svan, Örn), naturen i allmänhet (Sten, West, Winter), färger (Grön, Bruun), soldatens egenskaper (Lång, Flick, Frisk, Rask, Skön, Stolt, Lustig, Tapper), militär utrustning och terminologi (Borg, Ståhl, Hammar, Pihl, Svärd, Hjelm)

Finska namn som försetts med ett främmande suffix (en ovanlig namntyp); några exempel är Hulten, Järwelin, Wendell, Willenius, Hujander, samt ing-namn som Nordling och Velling

Finska soldatnamn från 1800-talets mitt, av samma typ som svenska dito, till exempel Luoti (lod / kula), Kuula (kula), Samo (???), Voima (Kraft), Niemi (Udd), Saari (Holm), Lahti (Vik)

Ändrade soldatnamn
som antagits när en ny knekt tagit över efter den förre; exemplen som anförs är Willing→Willman, Häkkinen→Häckman, Walström→Ström→Forsström, Kask→Rask, Listig→Lustig

Namn som avletts av boplatsen eller rotebondens namn, typ Hirvelä→Hirvi, Tikkala→Ticka, Rantala→Randalindu, Salmenoja→Sund, Sonnilahti→Oxman

Finska namn som skapats genom förfinskning eller efterbildning av det ursprungliga namnet, som Nöjd→Tyytyväinen, Hertz→Sydänheimo, Tjeder→Teiro

Ortnamn som ursprungligen varit soldatnamn, som Risku, Vikki, Viiperi, Pistooli, Översti
__________________
Senast redigerad av Ördög 2017-04-01 kl. 09:21.
Citera
2017-04-01, 22:43
  #47
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Ördög
Jag beklagar, men jag beriper inte din fråga. Vad menar du med "originella efternamn"? De torparsöner och drängar som städslades som soldater på 16-, 17- och 1800-talet hade ju inget efternamn i dagens bemärkelse, utan patronymikon (fadersnamn) av typen -son.

https://bibliotek.sigtuna.se/web/are...mnens-ursprung


http://wiki.genealogi.se/index.php?title=Patronymikon
http://wiki.genealogi.se/index.php/Soldatnamn
https://sv.wikipedia.org/wiki/Soldatnamn

Joo jag vet, men när de fick soldatnamnen tilldelade så var det väl vanligt att de började använda det som släktnamn istället för det ursprungliga "sonnamnet"

Så vilket årtal när slutade detta?
Citera
2017-04-01, 22:59
  #48
Medlem
Moramannens avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Stigvandrare
Joo jag vet, men när de fick soldatnamnen tilldelade så var det väl vanligt att de började använda det som släktnamn istället för det ursprungliga "sonnamnet"

Så vilket årtal när slutade detta?
Som jag fattat det var det väl länge tvärtom, att soldater åter i det civila oftast återgick till sitt gamla efternamn, och att det först senare (1700-1800?) blev på modet att behålla soldatnamnet även som civilt efternamn?
Citera

Stöd Flashback

Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!

Stöd Flashback