Citat:
Ursprungligen postat av
Jermuk
Hur många finländare är det som bär soldatnamn, svenska eller förfinskade?
Jag kan rekommendera den här ypperliga webbplatsen, där man kan söka information om mer än 22.000 släktnamn i Finland.
http://www.tuomas.salste.net/suku/nimi/index-sv.html
Sökningsresultaten kommer tyvärr bara på finska, men stapeldiagrammet och siffrorna överst på varje sida kan näppeligen missförstås. Till exempel bars namnet
Rask år 2016 av mer än 800 personer i Finland, och
Glad av närmare 400. Över 440 hette
Starck och drygt 350
Stark.
http://www.tuomas.salste.net/suku/nimi/rask.html
http://www.tuomas.salste.net/suku/nimi/glad.html
http://www.tuomas.salste.net/suku/nimi/starck.html
http://www.tuomas.salste.net/suku/nimi/stark.html
Det är bara att söka vidare ...
Men frågan
hur många finländare (och även svenskar, för den delen)
som bär soldatnamn är naturligtvis mycket vansklig att besvara. När det gäller namn av den korta klämkäcka Rask-Stark-Snabb-Mild-typen är den militära kopplingen uppenbar, men många soldater fick ju namn av mer borgerlig art, eller kanske rentav namn med adlig färg.
Läs mer.
Citat:
Vanligt var också att namnet kunde härledas ur namnet på den rote som soldaten var anställd av, till exempel Bönfält (från Bön), Skotte (från Skottelund), Fjällman (från Fjäll) och Bäck (från Marbäck). Ibland gav samma rote upphov till flera namn. Norman, Norberg, Norström, Nordgren och Norrby var alla namn vid rote 150 Norby (Helga Trefaldighets församling) som tillhörde Upplands regemente. På samma sätt har roten Sundby i Dunker, vilken hörde till Södermanlands regemente, haft soldaterna Sund, Sundqvist, Sundström, Sundin m. fl. Ganska ofta är också de äldsta soldatnamnen officersnamn från soldatens regemente.
Även om soldatnamn oftast var av den typ som beskrivs ovan förekom även mer komplicerade varianter. Det var heller inte helt sällsynt att efterled som idag mest associeras med adliga efternamn användes, exempelvis -hjelm, -sköld och -swärd.
Och
den finska Wikipedia-artikeln räknar upp olika kategorier av soldatnamn. Jag refererar / översätter:
Medeltida soldatnamn som
Ryting, Posse, Utmark
Tvådelade svenska namn, som efterbildar ståndspersoners namn, med efterled som
-man, -berg, -ström, -felt, -qwist, -gren, -dal
"Typiska soldatnamn" med motiv från växtriket som
Roos, Blom, Ek, Björk, Lindh, djurriket (
Falck, Björn, Rehn, Svan, Örn), naturen i allmänhet (
Sten, West, Winter), färger (
Grön, Bruun), soldatens egenskaper (
Lång, Flick, Frisk, Rask, Skön, Stolt, Lustig, Tapper), militär utrustning och terminologi (
Borg, Ståhl, Hammar, Pihl, Svärd, Hjelm)
Finska namn som försetts med ett
främmande suffix (en ovanlig namntyp); några exempel är
Hulten, Järwelin, Wendell, Willenius, Hujander, samt ing-namn som
Nordling och
Velling
Finska soldatnamn från 1800-talets mitt, av samma typ som svenska dito, till exempel
Luoti (lod / kula),
Kuula (kula),
Samo (???),
Voima (Kraft),
Niemi (Udd),
Saari (Holm),
Lahti (Vik)
Ändrade soldatnamn som antagits när en ny knekt tagit över efter den förre; exemplen som anförs är
Willing→Willman, Häkkinen→Häckman, Walström→Ström→Forsström, Kask→Rask, Listig→Lustig
Namn som avletts av
boplatsen eller rotebondens namn, typ H
irvelä→Hirvi, Tikkala→Ticka, Rantala→Randalindu, Salmenoja→Sund, Sonnilahti→Oxman
Finska namn som skapats genom
förfinskning eller efterbildning av det ursprungliga namnet, som
Nöjd→Tyytyväinen, Hertz→Sydänheimo, Tjeder→Teiro
Ortnamn som ursprungligen varit soldatnamn, som
Risku, Vikki, Viiperi, Pistooli, Översti