Max Weber brukar ses som en av sociologins "tre fäder" tillsammans med Marx och Durkheim. Men på många sätt skilde han sig från de andra två. Till skillnad från Marx hade Weber en mer idealistisk historieuppfattning, även om Weber delade Marx' intresse för det kapitalistiska samhället. Och till skillnad från Durkheim så var Weber en metodologisk individualist och menade att vi kan enbart förstå sociala fenomen och historiska processer genom att studera hur individer upplever världen och vad individer finner är meningsfullt. Durkheims idéer om "sociala fakta" - att det finns "ting" eller fenomen på en social nivå som inte kan spåras till egenskaper hos individerna - var mig veterligen ingenting Weber trodde på, eller tyckte var vettigt att undersöka.
Jag tänkte att vi i tråden kunde diskutera Webers sociologi och hans terminologi.
Vad anser ni om Max Webers sociologi? Hans idé om den protestantiska etiken som en faktor bakom kapitalismens uppkomst har blivit hårt kritiserad genom åren. Har han något att bidra med fortfarande eller är mycket av hans idéer passé? Kan vi använda hans terminologi än idag eller finns det problem med den? Är hans sätt att skilja den naturvetenskapliga och den socialvetenskapliga metoden åt hållbar än idag nu när vi vet mer om hjärnan och dess funktioner? För att inte tala om genetiken? Ska sociala fenomen studeras precis som naturvetenskapliga?
Alla de frågor som Weber tog upp - både de om socialvetenskapernas karaktär och de om rationalisering och avmystifiering av världen - är i min mening relevanta än idag. Vore intressant att höra vad sociologiintresserade flashbackare, som har mer koll på sociologin som vetenskap än jag, har att säga om ämnet.
Jag tänkte att vi i tråden kunde diskutera Webers sociologi och hans terminologi.
Om vi börjar med begreppet idealtyp; vad menar Weber med det? Som jag förstår det är en idealtyp en renodling av ett visst fenomen, det kan vara "den protestantiska etiken" som Weber själv talade om, där man försöker ta fram de "rena" egenskaperna. Idealtypen existerar egentligen inte i verkligheten utan ska mest användas i analytiskt syfte för att testa om dessa egenskaper har en effekt i den sociala verkligheten (eller i historiens utveckling). Men hur ska man använda denna idealtyp? Om den inte finns i verkligheten, vad har den då för vetenskaplig legitimitet? Blir det inte risk för godtycklighet och icke-vetenskaplighet? Hur använder man idealtypen egentligen?
Det andra begreppet, som jag i varje fall orkar ta med nu, är verstehen. Weber var något av en antipositivist. Han menade, vad jag förstår, att sociala fenomen inte är som naturliga fenomen (som atomer eller celler), utan de är väsensskilda från varandra, och därför kan man inte studera sociala fenomen såsom man studerar naturliga. Människor har intentioner, det har inte atomer. Därför förespråkar Weber en sorts "förståelsesociologi" där sociologen inte ska förklara utan förstå människor och sociala fenomen. Men hur ska denna förståelse gå till? Hur ska man kunna kvantifiera förståelse? Går det ens att göra och vad kan egentligen säga om människor genom denna form av metod? Och är verkligen sociala fenomen väsensskilda från naturliga - hur långt kan man gå med Webers antipositivism?
Det andra begreppet, som jag i varje fall orkar ta med nu, är verstehen. Weber var något av en antipositivist. Han menade, vad jag förstår, att sociala fenomen inte är som naturliga fenomen (som atomer eller celler), utan de är väsensskilda från varandra, och därför kan man inte studera sociala fenomen såsom man studerar naturliga. Människor har intentioner, det har inte atomer. Därför förespråkar Weber en sorts "förståelsesociologi" där sociologen inte ska förklara utan förstå människor och sociala fenomen. Men hur ska denna förståelse gå till? Hur ska man kunna kvantifiera förståelse? Går det ens att göra och vad kan egentligen säga om människor genom denna form av metod? Och är verkligen sociala fenomen väsensskilda från naturliga - hur långt kan man gå med Webers antipositivism?
Vad anser ni om Max Webers sociologi? Hans idé om den protestantiska etiken som en faktor bakom kapitalismens uppkomst har blivit hårt kritiserad genom åren. Har han något att bidra med fortfarande eller är mycket av hans idéer passé? Kan vi använda hans terminologi än idag eller finns det problem med den? Är hans sätt att skilja den naturvetenskapliga och den socialvetenskapliga metoden åt hållbar än idag nu när vi vet mer om hjärnan och dess funktioner? För att inte tala om genetiken? Ska sociala fenomen studeras precis som naturvetenskapliga?
Alla de frågor som Weber tog upp - både de om socialvetenskapernas karaktär och de om rationalisering och avmystifiering av världen - är i min mening relevanta än idag. Vore intressant att höra vad sociologiintresserade flashbackare, som har mer koll på sociologin som vetenskap än jag, har att säga om ämnet.