Bakisångest

Hej
Fortfarande inte landat efter att ha gjort bort mig så frukstansvärt mycket på fyllan.
Bildas en stork svart klump i magen när jag tänker tillbaka på det så vågar inte riktigt gå in på detaljer förrän saker och ting landat.
Någon som känner igen sig och kan dela med sig av sina värsta historier som tröst?
Och hur går man vidare när man lyckats rasera hela ens självbild och värdighet?
Några bra tankeknep?

Klart man känner igen sig. Den här storken har inte heller riktigt landat. Dricker för tillfället krokodilbärs och funderar. Kan inte du, som trots allt ändå skapade tråden, börja med att dra din historia som tröst för oss andra? Så ska jag allt dra en historia för dig sedan! Innan min synbild svartnar och jag storknar.

Jag kan relatera. Tänker inte dra någon story men många gånger har man varit i den sitsen. Kom ihåg dock att det mesta går att lösa i efterhand. Det är kanske inte roligt men folk brukar kunna ha överseende med fyllegrejor om man kryper till korset och verkligen ber om ursäkt någon dag efter. Värre är det när polisen väcker dig dagen efter och tar med dig till arresten. Då har man ångest på riktigt.

Lider med dig. Har gjort bort mig fruktansvärt när jag varit full och påtänd. är numera nykter och ren och det kan jag rekommendera, då slipper man klumpen. Kan ju trösta dig med att det ofta är värre i sitt huvud än i verkligheten.

rök gräs, eller drick mer alkohol

Gillade vad ovan sa om att det oftast är värre i huvudet än i verkligheten.

Började få sjukt svårt att hålla isär dessa båda, dvs dödsångest även när jag uppträtt korrekt (för nog har jag haft goda orsaker till bakfylleångest) Bestämde mig för att jag inte hatar mig själv så mycket att jag tänker ha en massa bakisångest, stryka ett sträck över mitt långtifrån perfekta jag och gå vidare men nykter. Vilket jag aldrig bestämt, det har bara kommit. Söp upp på tok för mycket för månadsbudgeten, hade ett ons jag inte riktigt varit så nykter som jag borde ha varit när jag träffade människan under en härlig vända ute i juni. Tillräcklig ordentlig vända för att jag inte velat dricka sedan dess. Att dricka är nästan en religiös upplevelse, jag får besök av fan själv eller något. Inte bara för att jag gör bort mig utan för att alkoholen hatar mig och vill att jag ska veta och känna det i djupet också.

Jag tycker mer att alkoholen i sig framkallar en "bakisångest". Mår oftast alltid ganska dåligt och känner mig väldigt nere dagen efter jag har intagit alkohol, oavsett om jag har gjort bort mig eller inte.

Kan det vara så du oxå känner och därför upplever deta hela mycket värre än vad det egentligen är ?

Känns redan lite bättre när man får höra ert medlidande, hehe. Tack för det! Även nyttigt att bli påmind om att det finns värre scenarion.

Ja håller verkligen med dig Trashtextat, man börjar nästan undra om man blivit besatt av något slag när man inser att man sagt/gjort saker man inte trodde att man var kapabel till under en minneslucka.
För mig har det blivit värre och värre. Har supit ganska hårt sen tretton års ålder. Till en början så har man ju relativt bra koll och kontroll på hur mycket man får i sig och även om man blir packad så kunde man iallafall tänka en aningen klart. Nu för tiden är det som att min kropps varningssignaler har lagt av. Spyr inte, däckar inte kan köra hur hårt som helst och det som händer är att jag tappar något slags medvetande då jag får noll koll på vad jag säger och gör. Och man vaknar upp med en FET minneslucka med några fruktansvärda fragment av vad som hänt.

Vet precis vad du pratar om. Slogs med den bakisångesten förut. Men den har jag lyckats överlista och hantera. Då har jag kunnat tänka att det är dopaminbristen som spökar - gått tillbaka i minnet och tänkt att äsch, det var inte så farligt.

Men nu så finns VERKLIGEN anledning till att må dåligt och då blir det verkligen tusen gånger värre...

Jag mår verklitgen skit kan jag o lider med dig också men orkar heller skriva så mycket för jag superångest & oro! Skicka gärna PM.. Kram

Om du tappar kontrollen på vad du gör och vanligtvis inte har disciplinen att hålla dig till ett par bärs istället för tjugofem, så finns det inte så mycket annat att göra än att sluta dricka.

Bakisångest brukar ju gå att tänka bort, men har man spårat på riktigt (flera gånger ?) så blir det ju svårt.

Själv får man alltid en mer eller mindre stor ångest dagen efter en utgång, oavsett om det var en eller fler öl, och oavsett om jag gjort bort mig eller inte.
Det har resulterat i att jag alltid numera inte blir berusad som förr. Helt enkelt inte värt ångesten i kombination med bakfylla.