Vad är det sjukaste ni bevittnat i livet, unika människor och original? [/Mod]

Jag var typ 14. Satt och vansinnesrunkade med headset och hög volym. Morsan var nere och man hörde/kände alltid när nån gick upp för trapporna. Efter en stund när jag blev färdig med att rasta anakondan ser jag - till min förvåning - att det ligger en bricka med ett glas oboy och en macka på skrivbordet. Det är det sjukaste jag sett i livet.

typ 4:e gången man läser den historien här på FB

För nåt år sedan var jag på biblioteket för att skriva ut lite arbetsprover att uppdatera mitt cv med. Hade en arbetsintervju samma dag och skulle bara in snabbt och skriva ut 3 grejer. Sätter mig vid första lediga dator och börjar logga in på min mail. Bredvid mig sitter en tjej som en närmast kan beskriva som nån slags Amy Winehouse dubbelgångare. Hon var tjackad som fan, hög som ett jävla hus och hade extremt lite kläder på sig trots att det var mitt i vintern. Utkletat svart smink och knappt några tänder kvar.

I alla fall, efter nån sekund när jag satt mig vid datorn så börjar hon gorma och skrika. Försöker ignorera tjackisen men det gör henne bara argare. Nu börjar hon anklaga mig att jag spionerar på hennes skärm och hon rycker bort min musmatta och stoppar den i munnen och mumlar "vad ska du göra nu då?". Sen börjar hon göra nå jävla grisljud och frågar om jag gillar det.

Jag har då efter andra försöket precis lyckas skriva ut det jag kom dit för att göra och går bort till skrivaren. Då följer hon efter mig och river sönder mina utskrifter och börja gorma om att jag har tafsat på henne. Alltså vafan??

Lyckas på nåt konstigt sätt fokusera på vad jag är där för och gör nya utskrifter (igen) och går snabbt därifrån. Men fanskapet följer efter mig, ner på torget och skriker helt hysteriskt att jag ska sluta följa efter henne. Hela situationen är så bisarr att bli förföljd av någon som skriker att du förföljer den. Folk stirrade som fan! Sådär fortsätter det runtom i centrum tills jag kliver på en buss men hon fortsätter och följer efter mig på bussen, fortfarande helt bindgalen och skriker att hon vet vem jag är och att hon ska hugga mig. Vid det här laget är jag ganska så stressad, har då ungefär 20 min på mig tills jag ska på den här arbetsintervjun.

Lyckas till slut skaka av mig fittan och kommer fram helt svettig till den där intervjun. Hade inte alls hunnit förbereda mig men det kunde en ju inte säga och förklara vad som hade hänt. Fick hursomhelst jobbet iaf! Jävla tjackisar alltså!

För nåt år sedan var jag på biblioteket för att skriva ut lite arbetsprover att uppdatera mitt cv med. Hade en arbetsintervju samma dag och skulle bara in snabbt och skriva ut 3 grejer. Sätter mig vid första lediga dator och börjar logga in på min mail. Bredvid mig sitter en tjej som en närmast kan beskriva som nån slags Amy Winehouse dubbelgångare. Hon var tjackad som fan, hög som ett jävla hus och hade extremt lite kläder på sig trots att det var mitt i vintern. Utkletat svart smink och knappt några tänder kvar.

I alla fall, efter nån sekund när jag satt mig vid datorn så börjar hon gorma och skrika. Försöker ignorera tjackisen men det gör henne bara argare. Nu börjar hon anklaga mig att jag spionerar på hennes skärm och hon rycker bort min musmatta och stoppar den i munnen och mumlar "vad ska du göra nu då?". Sen börjar hon göra nå jävla grisljud och frågar om jag gillar det.

Jag har då efter andra försöket precis lyckas skriva ut det jag kom dit för att göra och går bort till skrivaren. Då följer hon efter mig och river sönder mina utskrifter och börja gorma om att jag har tafsat på henne. Alltså vafan??

Lyckas på nåt konstigt sätt fokusera på vad jag är där för och gör nya utskrifter (igen) och går snabbt därifrån. Men fanskapet följer efter mig, ner på torget och skriker helt hysteriskt att jag ska sluta följa efter henne. Hela situationen är så bisarr att bli förföljd av någon som skriker att du förföljer den. Folk stirrade som fan! Sådär fortsätter det runtom i centrum tills jag kliver på en buss men hon fortsätter och följer efter mig på bussen, fortfarande helt bindgalen och skriker att hon vet vem jag är och att hon ska hugga mig. Vid det här laget är jag ganska så stressad, har då ungefär 20 min på mig tills jag ska på den här arbetsintervjun.

Lyckas till slut skaka av mig fittan och kommer fram helt svettig till den där intervjun. Hade inte alls hunnit förbereda mig men det kunde en ju inte säga och förklara vad som hade hänt. Fick hursomhelst jobbet iaf! Jävla tjackisar alltså!

Haha låter som värsta GG Allin konserten du var på. Vad var det för band som spelade? Några kända band eller?

Här kommer min tredje berättelse, som precis som de andra är helt sann

Året var 1989 och vi skulle på muckarresa till Hamburg. Vi var runt 20 virila och festsugna killar i 20-års åldern. Att resan inte skulle avlöpa helt utan missöden stod därför klart redan från början. Problemen började redan på färjan från Trelleborg till Travemuende, där vi festade hela natten. När vi gick i land och samlade ihop oss för att gå till järnvägsstationen för vidare resa till Hamburg saknades en av oss, vi kan kalla honom för Mackan.

Vi hittade honom inte någonstans. Vi gick tillbaka till färjan och frågade, men ingen hade sett honom. Ingen annan resenär hade heller en aning om var han var. Det här var förstås före mobilens tid så vi visste varken hur vi skulle få tag i honom eller vem vi kunde kontakta för att utröna var han befann sig. I värsta fall kanske han hade trillat över bord.

Med en klump i magen bestämde vi oss för att fortsätta resan till Hamburg. När vi gled in på stationen i Elbe-metropolen stoppade en annan lumparkompis ut huvudet genom rutan för att spotta ut snuset eller spy (jag minns inte vilket). Han var bara millimeter från att få huvudet bortrakat av en skylt men lyckades dra in det i sista sekunden.

När vi kom till hotellet delades vi upp så att vi sov tre på varje rum. Fullständigt utmattade efter nattens festiviteter gick vi och lade oss och somnade direkt. Efter en och en halv timme vaknade jag av att någon sjöng för full hals ute på gatan - på skånska! Bara ett par minuter senare flög vår dörr upp och Mackan raglade in full som tusen russar. På färjan hade han somnat mellan stolgångarna inne på biografen och hade hittats av städerskan.

Mackan började direkt pilla på vår tv-apparat (det var en sådan där liten som man brukar ha med sig på campingplatsen) och frågade om vi fick in porrkanaler. "Ingen aning", svarade vi. Han gick igenom kanalerna och plötsligt dök det upp någon gammal John Holmes-rulle på rutan. "Va i helvete", utbrast Mackan, "varför får inte vi det?"

Han raglade ut igen och gick tillbaka till sitt rum. Vi somnade direkt, bara för att ett par minuter senare vakna av ett sjuhelvetes brak utifrån gatan. Vi tänkte inte mer på det, men typ en 10 minuter senare knackade det på dörren: "Polizei, machen Sie bitte auf!" lät det från korridoren. Vi öppnade förstås. Eftersom jag var det enda som kunde tyska fick jag sköta snacket. Den mycket upprörde poliskonstapeln upplyste mig om att de hade tagit med alla i rum 109, vilket var det rum som bland annat Mackan hade tillvisats. Tydligen hade Mackan i en blandning av erotisk nöd och överbordande fylledille kastat ut tv:n genom fönstret när han inte fick in sina porrkanaler.

Tv:n hade som tur var inte hamnat i skallen på någon utan på motorhuven på en sprillans ny BMW.

Hotelpersonalen var av förklarliga skäl oerhört upprörd och ville helst att samtliga lämnade hotellet. Jag fick uppborda all min övertalningstalang och svära på heder och samvete att vi skulle smyga fram som indianer på bisonjakt i fortsättningen. Det funkade så där.

Vi hade förstås ingen aning om på vilken polisstation Mackan och de andra två förhördes så vi fick helt enkelt försöka klara oss utan dem. Vi hoppades emellertid att vi skulle träffa dem nästa dag eftersom Mackan hade våra biljetter för återresan.

Senare på kvällen gick vi ut på Reeperbahn och kollade in vad Herbertstrasse hade att erbjuda (det är gatan där hororna sitter i skyltfönster och öppnar en liten lucka för att meddela priset för vissa tjänster). Två av mina lumparkompisar visade stort intresse för en av damerna. Månsson bestämde sig för en avsugning för 50 DM. Han kom ut efter ca 30 minuter med ett förtvivlat ansiktsuttryck. ”Fan, jag kunde bara inte, jag kunde bara inte”, sade han upprepade gånger med gråten i halsen. Då blev det dags för Cedergren. Han gick in till samma dam, betalade sina 50 DM och kom ut efter ca 10 minuter med ett brett flin över hela ansiktet. ”Det gick som smort”, sade han och dunkade den nu hulkande Månsson i ryggen.

Vi drog vidare och köpte ett helt flak öl inne i en affär. Vi gick sedan omkring i St. Pauli, drack öl och kastade burkarna lite varstans. Ungefär när ölen var slut var vi framme vid ett ställe som heter Zilltertal. Vi gick in, och någon i gruppen skrek plötsligt (varför vet jag inte) ”skydd!” Vi kastade oss mangrant på golvet och ålade fram till baren. Det var förstås en syn för gudar!

Efter Zilltertal drog vi vidare, jag minns inte vart. Men hursomshelst sprang vi på Mackan och de två andra någonstans i vimlet. De hade suttit inburade i 11 timmar och förhörts i flera omgångar. Eftersom de inte kunde tyska hade de besvarat varje fråga med ”Köss du min kukajävel!” tills poliserna tröttnat, noterat deras adresser och kastat ut dem. Därefter hade de varit och raggat horor. Den ena hade somnat hos sin dam och blivit utkastad av någon HA-liknande typ som först hade stampat på honom tills han vaknade. Man kunde fortfarande se skosulans avtryck på ryggen.

Nu var förstås frågan var trion skulle sova någonstans. Hotellet var egentligen uteslutet, men vi hoppades på att det skulle vara annan personal där på natten. Och det var det. Visserligen kunde fylletrion inte tillbaka till sitt gamla rum utan fick fördelas hos oss andra.

Efter ytterligare en dag i fyllans och horerierts tecken var det dags att ta färjan tillbaka. Som tur var hade Mackan kvar biljetterna. Festen fortsatte hela båtresan tillbaka. Mackan var nog fullast, men körde hem med sin bil från Trelleborg till Kristianstad som om han hade druckit cola light hela helgen.

Och om någon undrar så kostade Mackans försök att leka rockstjärna på hotellet över 5 000 DM (tv:ns kostnad plus reperationskostnader för bilen):

Nja, riktigt sån vidrig nivå blev det aldrig

Kända och kända, det är en ganska obskyr musikscen. Grindcore och slam. De flesta band var självgående och fick nästan all publicitet via myspace och youtube. Men de hade rätt stora följarskaror runt världen på nätet.

De band jag minns från den festivalen är Torsofuck, Kraanium, Splitter, Inevitable End och Splattered Mermaids. Det sistnämnda var de med blodlekarna.

Jag har även för mig att samma band vid en annan spelning hade en stor uppblåsbar sjöjungfru (badleksak) som hängde över scenen som de började gå loss på som en piñata, när den sprack visade det sig att den innehöll rådjursblod som skvätte ner hela lokalen.