Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
  • 1
  • 2
2016-02-08, 13:35
  #1
Medlem
Jag har funderat om det är möjligt, rent praktiskt, att stoppa glaciärutbredning när nästa istid kommer? Om vi tänker oss att vi samarbetar med norrmännen och finnarna och lägger ut värmeslingor i marken vid atlantkusten och ryska gränsen ungefär lika brett som två motorvägar med dräneringskanaler för smältvattnet. Skulle det fungera? Säkert dyrt men antagligen billigare än att fly landet.
Citera
2016-02-08, 14:46
  #2
Medlem
skunkjobbs avatar
Du tänker alltså att inlandsisen kommer krypande som en gigantisk snigel norrifrån och att vi ska hindra dess framfart på något sätt. Visst rör sig glaciärer en del men är bara förhållandena tillräckligt kalla på en plats så kommer det ju att uppstå inlandsis där på plats utan att den måste komma krypande från något annat ställe, alltså att inlandsisen bildas på plats. Mot detta hjälper inga försvarslinjer utan kampen måste tas över hela ytan. I realiteten innebär det att värma hela landet vilket är fullkomligt orealistiskt med någon sorts lokal värmemaskin.

Dagens förstärkande av växthuseffekten verkar ju globalt men det kan ju duga för att förhindra en istid överhuvudtaget. Om man i framtiden märker att det barkar hän åt det hållet så kanske vi kan släppa ut växthusgaser i extra hög takt med mening och avstyra avkylningen, man får väl bara passa sig så man inte orsakar andra problem och så kan det vara bra med inte allt för långvariga gaser om man behöver ångra sig. Metan vore i så fall bättre än CO2 då metanet har en halveringstid på bara några år i atmosfären.

Gigantiska speglar i rymden kan väl vara en annan idé för att antingen öka eller minska uppvärmningen beroende på hur de riktas.
Citera
2016-02-08, 14:58
  #3
Medlem
Speglar i rymden verkar vara jättedyrt, åtminstone initialt. Jag har en minnesbild av att det fanns såna planer i Sovjet? Måste de inte vara jättestora för att ge klimatologiska effekter?

Snön kommer förstås överallt men man behöver inte smälta den överallt? Man kan köra den till något ställe. Svårt i skogen, enklare i slättbyggd. Eller skogsbrander för att smälta snön? Jag spekulerar bara. Poängen är att man kanske bara behöver göra det var femte år för att få bort snön. Betydligt svårare att hantera en 2 km hög glaciär.
Citera
2016-02-08, 15:01
  #4
Medlem
Eller napalm?
Citera
2016-02-08, 15:03
  #5
Avstängd
Yogurtmans avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Utlandssvensk
Eller napalm?

Gillar din idé
Citera
2016-02-08, 17:40
  #6
Medlem
skunkjobbs avatar
Om vi säger att det är som i ursprungsfrågan att vi ska sätta upp en gränslinje för att stoppa en glaciär som kommer norrifrån likt en vit jättesnigel. Om vi tar en linje från Gävle och rakt västerut så har vi c:a 25 mil till norska gränsen, allt norr om det får frysa och norrmännen får sköta sitt. Om det är en fet glaciär, 1 km hög så har vi en frontyta på 250x1=250 km². Säg att denna rör sig med 1 km/år (världens snabbaste glaciär rör sig c:a 12 km/år medan många bara rör sig tiotalet meter) så har vi 250 km³/år som måste hindras från att ta sig vidare. 1 km³ är en miljard m³ och jag skiter i isens något lägre densitet utan säger en miljard ton. 250 miljarder ton is per år.

Med en smältvärme på 334 kJ/kg plus att den ska värmas från några minusgrader så kan vi väl avrunda till 350 MJ/ton is som ska värmas och sedan smältas. Vi har nästan 8000 ton is persekund gånger 350 -->2,8 miljoner MJ/s. 1 MJ/s är 1 MW. Knappt 3 miljoner MW eller 3 TW alltså. En hyfsat stor kärnreaktor har en termisk effekt runt 3000 MW så det skulle gå åt c:a 1000 kärnreaktorer för att smälta isfronten, det är en hel del det. Det är nog bättre att bara såga bort is och köra ut den i havet i så fall utan att smälta den.
Citera
2016-02-08, 18:01
  #7
Medlem
Så snabbt kommer inte istider, och med våda koldioxidutsläpp kommer vi av allt att döma skuta upp nästa tusentals år, eller kanske rentav bryta nästa istidscykel helt. Men skulle isen rent hypotetiskt börja växa till är nog enklast att sprida någon form av svarta partiklar på ytan så de absorberar solljus och smälter isen. Att vi kan få så dramatiska istider beror på att isen som växer till reflekterar solljus vilket kyler ytterligare och gör att istillväxten kan fortsätta.
Citera
2016-02-09, 12:01
  #8
Medlem
Sadomans avatar
Ca 100 000 år har den globala uppvärmningen skjutit upp nästa istid enligt tyska forskare. Så vi har nog lite tid att fundera på detta...
http://edition.cnn.com/2016/01/14/wo...age-postponed/
Citera
2016-02-10, 00:57
  #9
Avstängd
Låt oss reda ut begreppen så även lekmän kan följa med. Vi är inne i en istid nu. Nedisningarna, eller glaciationerna, beror av långsamma, cykliska, geologiska förlopp helt utom vår kontroll. Hittills har vi haft 80 nedkylningsperioder av varierande styrka inom kvartär, blandat med varmare perioder, intelglacialer.

Weichsel-nedisningen är den period som ofta avses då man i dagligt tal säger "istiden", även om detta inte är korrekt då begreppet istid refererar till hela perioder av nedisningar och inte till enskilda glaciationer. Den istid som weichsel-nedisningen är en del av sträcker sig sålunda över hela pleistocen och består av ett flertal andra nedisningar över en period av ca 2,5 miljoner år.

Under värmetoppen för 125 000 år sedan växte hassel och ek ända upp till Tornedalen och det var skogklätt så långt norrut som till Nordkap i Norge, som nuförtiden är tundra. Exempelvis före den senaste istiden Weichsel-istiden fanns en period Eem under cirka 10 000 år med ett klimat cirka 4 grader varmare i årsgenomsnitt jämfört med idag.

Våran intelglacial, en tillfällig varmare period, är snart slut. Nedisningen kommer oundvikligen oavsett hurmycket fossila bränslen eller trotyl vi förbrukar.

Den fantastiska frågan lyder vart tar vi vägen när isen tar över? Vilka länder i söder är villiga att ta emot alla klimatflyktingar från norra Europa?
Citera
2016-02-12, 10:40
  #10
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av HeadsOn
Låt oss reda ut begreppen så även lekmän kan följa med. Vi är inne i en istid nu. Nedisningarna, eller glaciationerna, beror av långsamma, cykliska, geologiska förlopp helt utom vår kontroll. Hittills har vi haft 80 nedkylningsperioder av varierande styrka inom kvartär, blandat med varmare perioder, intelglacialer.

Weichsel-nedisningen är den period som ofta avses då man i dagligt tal säger "istiden", även om detta inte är korrekt då begreppet istid refererar till hela perioder av nedisningar och inte till enskilda glaciationer. Den istid som weichsel-nedisningen är en del av sträcker sig sålunda över hela pleistocen och består av ett flertal andra nedisningar över en period av ca 2,5 miljoner år.

Under värmetoppen för 125 000 år sedan växte hassel och ek ända upp till Tornedalen och det var skogklätt så långt norrut som till Nordkap i Norge, som nuförtiden är tundra. Exempelvis före den senaste istiden Weichsel-istiden fanns en period Eem under cirka 10 000 år med ett klimat cirka 4 grader varmare i årsgenomsnitt jämfört med idag.

Våran intelglacial, en tillfällig varmare period, är snart slut. Nedisningen kommer oundvikligen oavsett hurmycket fossila bränslen eller trotyl vi förbrukar.

Den fantastiska frågan lyder vart tar vi vägen när isen tar över? Vilka länder i söder är villiga att ta emot alla klimatflyktingar från norra Europa?

Varför ska vi fly om vi kan leva här? Hur låg temperatur handlar det om?
Citera
2016-02-12, 21:47
  #11
Avstängd
Citat:
Ursprungligen postat av Utlandssvensk
Varför ska vi fly om vi kan leva här? Hur låg temperatur handlar det om?

Två (2) kilometer tjockt istäcke
Citera
2016-02-14, 10:15
  #12
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av HeadsOn
Två (2) kilometer tjockt istäcke


Jo, när det väl är där så är det säkert svårt att ta bort. Därför handlar frågan om hur man ska hindra det att uppstå.
Citera
  • 1
  • 2

Stöd Flashback

Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!

Stöd Flashback