Ska börja med lite bakgrundsinfo om mig:
Dos: 55mg
Kön: Man
Ålder: 26år
Tidigare erfarenheter: Svamp, lsd, ecstasy, Benzo, heroin (och nästan alla andra opiater/opioider), amfetamin (och andra rc i samma familj), mephedron (och alla efterföljare till mephedron) Testosteron och muskelbyggande peptider. Säkert glömt massor med saker men ja, ni förstår vart jag försöker komma..
Familj: nära kontakt med föräldrar, en dotter på 2år där jag har ett struligt fram och tillbaka förhållande med dottern mamma.
Bakgrund: Som ni förstår har jag varit missbrukare men hade vid intaget av DMT varit ren ifrån narkotika i 4 år. Jag räknar dock inte DMT som narkotika, iaf inte i syftet jag tänkte att det skulle användas i. Har efter mitt missbruk bitvis varit deprimerande/nedstämd och prövat lite olika mediciner mot det, SSRI, voxra och lamictal. Jag hade precis börjat läsa om buddhism och kände på nått sätt att DMT kunde hjälpa mig både i den spirituella världen samt kanske ge mig ett nytt tänkt och ny syn på livet, då det känns som jag stampat i samma spår senaste 2 åren. Även läst att det kan bota depressioner, kanske då är bättre att ta det i formen av ayahuassca.
Trippen togs den 30/12, så det var juletid. Efter trippen mindes jag typ ingenting, hade bara en kännsla av att jag fått det stora svaret över livet och allt annat, samt svaga minnesbilder. Vill förtydliga att jag inte upplevde trippen som något behagligt, utan hade nästan hela tiden känslan man har när man snetrippar, samtidigt som jag inte riktigt kan säga att det var en snetripp.
Första veckan efteråt var rätt lugn men nu har jag börjat tänka mer och mer på trippen då jag inte mindes så mycket efteråt, och jag minns mer och mer ju mer jag tänker på den. Som sagt mådde jag väldigt dåligt under och efter trippen men ju mer jag nu minns ju bättre känns det. Inte att säga att jag mår helt bra men jag jobbar och tar hand om min familj och ingen märker något av vad som försigår i mitt huvud. Sen missbruket är jag rätt van vid att vara totalt skev i huvudet men ändå röra mig och samtala normalt bland folk. Det har i skrivande stund gått en månad sen jag trippade. Hela tiden ligger bilder av trippen i bakhuvudet, min hjärna försöker hela tiden minnas vidare det jag inte kommer ihåg, precis som när du hört en låt på radio som du inte kan hela texten på.
Först kom jag bara ihåg "vägen ner". Efter rökningen blev det väldigt mörkt runt omkring mig med mörka blå och röda färger i mönster med raka linjer, inga runda linjer alls. Skulle en form bli rund behövdes många objekt av raka linjer sättas ihop, typ som i super Mario 8-bitars. Det skumma är att det formades en form av jugranskulor som satt i granen på jobbet, de föreställer ett tomtehuvud, alltså rött, vitt, svart och lite blått.
När jag sedan gick djupare och djupare ner i mitt eget psyke, vilket är vad jag tror händer när man tar DMT, kom jag fram till en väldigt färgstark plats där jag mötte ett väsen. Vi var instängda i ett rum som såg ut som insidan av en kupol, väsenet skapade runda bollar, (eller han snarare bara skapa en boll då han försvann så hastigt) som knoppades av upp ur kupolen. Färgerna där var alla ljusa och fina, mestadels gult/gud. Samma här, här formades allt av raka linjer, kuber. Jag stannade inte kvar i kupolen särskilt länge vilket var synd, för det var typ enda stället under trippen jag inte mådde dåligt, det är så jag minns det iaf. Idag mindes jag vad jag tror är det som hände efter kupolen, väsenets ansikte började dela sig och gå ihop med andra ansikten (eller kopior av samma ansikte) i en oändlig spiral om och om igen. Jag fick känslan av att detta var universum, eller kanske det som finns utanför universum. Universum som smälte ihop med andra universum i all oändlighet, samtidigt en påtaglig kännsla av obehag. Eller var det jag som var universum? Allting finns där för att JAG finns där, JAG är universum och allt som finns. Jag var samtidigt helt säker på att jag hade upplevt det förut, och är fortfarande helt säker på att jag upplevt det förut. Jag tänkte såhär "jaha då var man här igen, helt psykosad, här känner jag igen mig. Justja det är såhär allting är, och det är riktigt hemskt här, jag vill bara glömma bort detta och komma tillbaka till min dotter".
Jag vet inte när det är jag uppevde detta tidigare, om det var när jag föddes, eller kan vara när jag rökte en okänd spice sort för några år sedan. Då gick jag runt i en psykos med overklighetskänslor i flera veckor efteråt, lite som nu fast då var det en psykos, tycket inte riktigt att det är det nu. Nu är det mer min hjärna som försöker komma ihåg och ibland blir det lite för mycket, med korta återtrippar där omgivningen ser lite trippen ut och tankarna blir lite skeva. Den gången så var det att jag gick runt och konstant ifrågasatte om det verkligen var verkigheten jag befann mig i. Nu tvivlar jag inte på att jag är i verkligheten, dock kan verkigheten fått en lite annorlunda betydelse för mig.
Om man ska se till buddhism kan det vara så att man upplever det varje gång man dör och sen återföds. Oavsett när jag varit där tidigare så har jag inte kommit ihåg att jag varit där förens jag nu tog DMT.
Iaf, tillbaka till trippen. Det som hände sen var att jag försökte öppna mina ögon, komma tillbaka, men det var riktigt svårt. Fick upp dem lite grann så jag såg taket men klarade inte hålla dem öppna utan fick släppa taget och låta trippen ha sin gång. Nu blir minnet väldigt luddigt, men tror att jag kom tillbaka till ansikten som smälte ihop till universum som smälte ihop med någon och jag var ALLT. Plötsligt var jag tillbaka i verkligheten och allt var glömt utom känslan av att jag var ALLT. Tror min hjärna direkt förträngde det mesta då det varit en sådan jobbig kännsla koppad till alltihopa. Dock var det inte så att jag vaknade upp helt knäpp och trodde att jag var ALLT på riktigt, men känslan var den.
Får lägga till mer vid ett senare tillfället då jag tror att mer kommer komma tillbaka till mig. Min hjärna jobbar för fullt, är heller inte helt säker på att jag vill att den ska sluta försöka komma ihåg, hört att det inte är bra att förtränga saker.
Dos: 55mg
Kön: Man
Ålder: 26år
Tidigare erfarenheter: Svamp, lsd, ecstasy, Benzo, heroin (och nästan alla andra opiater/opioider), amfetamin (och andra rc i samma familj), mephedron (och alla efterföljare till mephedron) Testosteron och muskelbyggande peptider. Säkert glömt massor med saker men ja, ni förstår vart jag försöker komma..
Familj: nära kontakt med föräldrar, en dotter på 2år där jag har ett struligt fram och tillbaka förhållande med dottern mamma.
Bakgrund: Som ni förstår har jag varit missbrukare men hade vid intaget av DMT varit ren ifrån narkotika i 4 år. Jag räknar dock inte DMT som narkotika, iaf inte i syftet jag tänkte att det skulle användas i. Har efter mitt missbruk bitvis varit deprimerande/nedstämd och prövat lite olika mediciner mot det, SSRI, voxra och lamictal. Jag hade precis börjat läsa om buddhism och kände på nått sätt att DMT kunde hjälpa mig både i den spirituella världen samt kanske ge mig ett nytt tänkt och ny syn på livet, då det känns som jag stampat i samma spår senaste 2 åren. Även läst att det kan bota depressioner, kanske då är bättre att ta det i formen av ayahuassca.
Trippen togs den 30/12, så det var juletid. Efter trippen mindes jag typ ingenting, hade bara en kännsla av att jag fått det stora svaret över livet och allt annat, samt svaga minnesbilder. Vill förtydliga att jag inte upplevde trippen som något behagligt, utan hade nästan hela tiden känslan man har när man snetrippar, samtidigt som jag inte riktigt kan säga att det var en snetripp.
Första veckan efteråt var rätt lugn men nu har jag börjat tänka mer och mer på trippen då jag inte mindes så mycket efteråt, och jag minns mer och mer ju mer jag tänker på den. Som sagt mådde jag väldigt dåligt under och efter trippen men ju mer jag nu minns ju bättre känns det. Inte att säga att jag mår helt bra men jag jobbar och tar hand om min familj och ingen märker något av vad som försigår i mitt huvud. Sen missbruket är jag rätt van vid att vara totalt skev i huvudet men ändå röra mig och samtala normalt bland folk. Det har i skrivande stund gått en månad sen jag trippade. Hela tiden ligger bilder av trippen i bakhuvudet, min hjärna försöker hela tiden minnas vidare det jag inte kommer ihåg, precis som när du hört en låt på radio som du inte kan hela texten på.
Först kom jag bara ihåg "vägen ner". Efter rökningen blev det väldigt mörkt runt omkring mig med mörka blå och röda färger i mönster med raka linjer, inga runda linjer alls. Skulle en form bli rund behövdes många objekt av raka linjer sättas ihop, typ som i super Mario 8-bitars. Det skumma är att det formades en form av jugranskulor som satt i granen på jobbet, de föreställer ett tomtehuvud, alltså rött, vitt, svart och lite blått.
När jag sedan gick djupare och djupare ner i mitt eget psyke, vilket är vad jag tror händer när man tar DMT, kom jag fram till en väldigt färgstark plats där jag mötte ett väsen. Vi var instängda i ett rum som såg ut som insidan av en kupol, väsenet skapade runda bollar, (eller han snarare bara skapa en boll då han försvann så hastigt) som knoppades av upp ur kupolen. Färgerna där var alla ljusa och fina, mestadels gult/gud. Samma här, här formades allt av raka linjer, kuber. Jag stannade inte kvar i kupolen särskilt länge vilket var synd, för det var typ enda stället under trippen jag inte mådde dåligt, det är så jag minns det iaf. Idag mindes jag vad jag tror är det som hände efter kupolen, väsenets ansikte började dela sig och gå ihop med andra ansikten (eller kopior av samma ansikte) i en oändlig spiral om och om igen. Jag fick känslan av att detta var universum, eller kanske det som finns utanför universum. Universum som smälte ihop med andra universum i all oändlighet, samtidigt en påtaglig kännsla av obehag. Eller var det jag som var universum? Allting finns där för att JAG finns där, JAG är universum och allt som finns. Jag var samtidigt helt säker på att jag hade upplevt det förut, och är fortfarande helt säker på att jag upplevt det förut. Jag tänkte såhär "jaha då var man här igen, helt psykosad, här känner jag igen mig. Justja det är såhär allting är, och det är riktigt hemskt här, jag vill bara glömma bort detta och komma tillbaka till min dotter".
Jag vet inte när det är jag uppevde detta tidigare, om det var när jag föddes, eller kan vara när jag rökte en okänd spice sort för några år sedan. Då gick jag runt i en psykos med overklighetskänslor i flera veckor efteråt, lite som nu fast då var det en psykos, tycket inte riktigt att det är det nu. Nu är det mer min hjärna som försöker komma ihåg och ibland blir det lite för mycket, med korta återtrippar där omgivningen ser lite trippen ut och tankarna blir lite skeva. Den gången så var det att jag gick runt och konstant ifrågasatte om det verkligen var verkigheten jag befann mig i. Nu tvivlar jag inte på att jag är i verkligheten, dock kan verkigheten fått en lite annorlunda betydelse för mig.
Om man ska se till buddhism kan det vara så att man upplever det varje gång man dör och sen återföds. Oavsett när jag varit där tidigare så har jag inte kommit ihåg att jag varit där förens jag nu tog DMT.
Iaf, tillbaka till trippen. Det som hände sen var att jag försökte öppna mina ögon, komma tillbaka, men det var riktigt svårt. Fick upp dem lite grann så jag såg taket men klarade inte hålla dem öppna utan fick släppa taget och låta trippen ha sin gång. Nu blir minnet väldigt luddigt, men tror att jag kom tillbaka till ansikten som smälte ihop till universum som smälte ihop med någon och jag var ALLT. Plötsligt var jag tillbaka i verkligheten och allt var glömt utom känslan av att jag var ALLT. Tror min hjärna direkt förträngde det mesta då det varit en sådan jobbig kännsla koppad till alltihopa. Dock var det inte så att jag vaknade upp helt knäpp och trodde att jag var ALLT på riktigt, men känslan var den.
Får lägga till mer vid ett senare tillfället då jag tror att mer kommer komma tillbaka till mig. Min hjärna jobbar för fullt, är heller inte helt säker på att jag vill att den ska sluta försöka komma ihåg, hört att det inte är bra att förtränga saker.
__________________
Senast redigerad av OffTheCharts 2016-02-02 kl. 21:52. Anledning: Glömde dos, samt stavfel
Senast redigerad av OffTheCharts 2016-02-02 kl. 21:52. Anledning: Glömde dos, samt stavfel
