om en meteor slog ner på andra sidan

Ja det är ju svårt att veta eftersom vi inte har mycket att jämföra med, helt klart så blir atmosfären full av damm, men mycket av dammet kommer att kastas ut i rymden och eventuellt hamna i omloppsbana. Vet dock ej atmosfärens förmåga att "tvätta ur" damm och sot, och hur fort det går.


Säkert helt riktigt, en stor asteroid som träffar Jorden frigör en ryslig massa energi som kommer att avta i form av pågående vulkanutbrott under lång tid. Jordskorpan tar mycket lång tid på sig att svalna, Vulkanutbrott i stor skala är farligt för atmosfären och klimatet eftersom stora mängder svaveldioxid och eventuellt koldioxid och metan frigörs.

Svaveldioxid som sedan bildar Svavelsyra har egenskapen att det tvättas ur ganska långsamt ur stratosfären och man vet att det sänker temperaturen på jordytan.

Slår en asteroid ner i havet får man förstås en tsunami. Man har hittat ett ställe i Australien där man hittat massor av snäckskal mm på en höjd av ca 200 meter över havet, man tror att detta kan vara resultatet av en drygt 150 meter hög tsunami. Men det är väl osäkert att datera fynden på ett säkert sätt.

Enda förklaringen till en så hög tsunami är antingen ett gigantiskt vulkanutbrott eller en asteroid som slagit ner i havet.

såg nu att jag hade skrivit jättemeteorologer.
Skrev på min mobil..

Dammets förmåga att hålla sig kvar i atmosfären är till stor del beroende på dammpartiklarnas storlek, och deras rörelse på mikronivå styrs till stor del utav den sk Brownska rörelsen som ju också kan kallas en kvanteffekt. Här har deras förmåga att hålla kvar och utbyta laddningar mellan varandra ganska stor betydelse. Dess relativa densitet gentemot atmosfärens har ju förstås stor betydelse.

Just laddningsseparation och laddningssammanslagning har betydelse för hur fort partiklarna klumpar ihop sig och faller till marken. Molnbildning och nederbörd är annars den största faktorn för att ta ner dammet till marken, dammet fungerar som kondensationskärnor för vattenångan.

Här har Jordens medeltemperatur stor betydelse, blir den mycket lägre så är mängden vattenånga som cirklar runt i atmosfären mycket mindre, och därmed går den processen långsammare.

Skulle medeltemperaturen i stället vara högre så går den antagligen fortare.

Jag skulle tro att en bra matematisk approximation utav dessa processer skulle vara ungefär desamma som halveringstiden för radioaktiva ämnen, - dvs som en reaktion enligt första ordningen. Finns det flera processer som påverkar dammets rörelser så blir hastighetsekvationerna mer komplexa:
https://en.wikipedia.org/wiki/Rate_equation

Det tar ganska lång tid för dammet att sprida sig i atmosfären eftersom vindarnas hastigheter på höjd inte är så höga, vill minnas att medelvinden i Troposfären ligger ungefär på runt 70 km/h vilket gör en omloppstid på drygt 10 månader. Så på ca 10 månader blir det helt mörkt på Jorden.



Ja det är ju faktiskt en intressant tanke - pågående kraftiga vulkanutbrott är nog farligare för atmosfären i längden än enbart dammet ifrån ett asteroidnedslag. Nu kan vi ju inte verifiera detta genom ett experiment där vi skaffar ett likadant jordklot och smäller en asteroid i det, det blir därför naturligtvis en hel del gissningar. En del åldersbestämningar på bergarter är inte så noggranna som vi skulle önska oss, felen kan alltså variera beroende på vad man mäter. Jag vet inte hur det ligger till med somliga sådana approximationer. Vi har ju så att säga inga riktigt säkra referensprover, hur isotoperna vandrar och liknande fenomen är svårt att få en uppfattning om eftersom vi inte kan göra experiment som tex varar över 10 000 tals år.

Man kan ju tänka sig ännu kraftigare asteroidnedslag och det skulle ju kunna innebära att Jorden förlorar en stor del av sin atmosfär och en stor del av vattnet ?

https://www.youtube.com/watch?v=bU1QPtOZQZU

simulering av ett nedslag av en jätte Asteroid av storlek 500km/diameter

Tack f länken Den var välgjord och informativ.

Jag tycker att skalan verkar lite fel i animeringen men det spelar ju ingen större roll - Även om asteroiden skulle vara så stor så skulle man nog knappt se den med blotta ögat förräns knappt någon minut innan nedslaget.

Jag är fundersam om en sådan skulle kunna innehålla så mycket energi att vattnet förångas och jordskorpan skulle smälta mm, det är faktiskt ganska långsamma processer att tex förånga vattnet + smälta jordskorpan. Värmeledningen hos nämnda ämnen är ju uruselt dålig, processerna kanske tar 1000 tals år ?

Man har gjort någon slags uppskattning om omsättningen av havsvattnet och man gissar att cyklingstiden för havsvattnet kan ligga runt 4000 år, det kan innebära att motsvarande process kan ta lika lång tid ? Man kan sällan koka bort vatten med enbart värmeledning särskilt snabbt. Tex i många ångpannor så kan man koka bara en viss högsta mängd vatten per tidsenhet och inte överskrida den. Överskrider man den så är antalet ångblåsor så stort i bottnen att inget vatten har kontakt med bottnen och eftersom ånga har dålig värmeledningsförmåga så sjunker istället ångutbytet.

Värmeledning + strålning kan dock avsevärt öka hastigheten, men tror det är tveksamt att luft kan överföra så mycket strålning pga att den inte är så tät materia,

Tänk dig att atmosfären runt hela Jorden värms upp till 4000 C utav smällen , men även då skulle det ta lång tid att överföra den värmen till havsvattnet, avkokningen skulle ta 100-tals kanske 1000-tals år ? Vem vet ?

Förödande vore ju förstås kvarvarande vulkanaktivitet under lång tid efter nedslaget.

Skulle det vara en riktigt stor asteroid som slår ner så kan man tänka sig att en stor del av energin sprids tillbaka i rymden igen.

Men däremot ett ihållande enormt meteor/asteroidregn ifrån rymden skulle tveklöst kunna både smälta jordskorpan + förånga allt vattnet

Klart man skulle se en meteorit som är 1/6 av månens storlek (diameter).

Med de energier som det handlar om med en meteorit av denna storlek så skulle min (amatörmässiga) gissning vara att vattnet snarare delar upp sig i beståndsdelarna eller initialt till plasma och inte förångas.

Det märkligaste med videon måste ju ändå vara att Big Ben och Parthenon klarar sig, medans resten av jorden blir en lavasörja. Inget fuskbygge där inte...

Meteoriten som skapade månen torde ju ha varit hyfsat stor, lika stor som mars tror jag.
Och nu snackar vi mayhem alltså!

Mycket av förödelsen kommer från sekundära nedslag. Stenar som slungas upp från första nedslaget och slår ned runt hela jorden och därigenom sprider energin. Sen får du en massiv chockvåg i jordskorpan som också transporterar energi. Du får tsunamis inte bara av havsvatten utan av smält sten och en chockvåg i atmosfären inte bara av upphettad luft utan av enorma mängder vattenånga. All den enorma energi som frigörs vid ett sådant nedslag måste någonstans ta vägen och det direkt, inte om 1000-tals år.

En lustighet med videon var hur den där stenen glödde redan innan den närmade sig jorden.

Nja låt oss säga att den kommer på dagen ifrån Solens riktning (blinda fläcken som piloter kallar det) - då skulle den bara synas den sista stunden innan den slår ner. Med en fart på kanske 60 km/sek (dvs om den kommer ifrån någon yttre bana) så tillryggalägger asteroiden sträckan Månen - Jorden på drygt 1,5 timmar. Det är inte mycket förvarning där inte.

Skuggan som visas i animeringen är kanske inte helt skalenlig, tycker att den verkar för stor jämfört med Jordens horisonts krökning, dessutom ser den ut att röra sig långsamt, men med 60 km/sek skulle det gå bra fort. Det blir så klart ett jäkla kaos av en sådan smäll.

Å andra sidan så har vi inte verktyg och instrument för att verkligen testa vad sådana höghastighetssmällar ger för resultat. Man testar ju på olika labb att skicka små projektiler med 5 km/sek på olika olika föremål, men det är ett svårt område, många parametrar - med en sk kombinatorisk explosion enbart av parametrarna. 5 km/sek är fjuttigt i sammanhanget. Sen är möjligheten att bygga kanoner som kan klara högre hastigheter än så verkar just nu ganska små. En sk rail-gun i ett vakuumrör är väl bästa kandidaten men för att nå höga hastigheter måste den vara bra lång alternativet en cirkulär sådan med stor diameter,

Vilka typer utav plasma som uppstår det återstår väl att se


Här kan ju provtagning utav månens mineraler kanske ge ett svar om Jorden och Månen någon gång hängt ihop, de futtiga kilon som hämtats ifrån Månen är ju klart otillräckligt - helst bör man ju borra hål i Månen och ta upp borrkärnor - ett svårt projekt eftersom man inte kan smörja med tex vatten.


Ja jo helt klart så omsätts den kinetiska energin omedelbart, - helt klart så blir det ett jäkla kaos - Men värmeöverföringen kommer ändå att gå långsamt inne i jordklotet och vid ytan - nu är jag inget insatt i att simulera sådana här processer, men generellt vid sådan splittrande krockar så att ju större asteroiden är desto mer utav materialet kastas ut, det kan ju också innebära att en "bubbla" utav Jordens atmosfär + vatten "kastas ut"

Att den skulle glöda långt innan nedslaget är fel i videon , kroppar ifrån yttre rymden är normalt väldigt kalla, så Xenonen har rätt i detta.

Meteoriter som störtar på Jorden hinner bara värmas upp några minuter, dvs värmen hinner ibland inte gå mer än någon decimeter in i materialet. Dock så kan de ju explodera pga att upphettningen är så häftig. Prova tex att elda med en vanlig svetsbrännare på en vanlig sten.

Plasmat som bildas runt en meteorit är ju mycket varmt men samtidigt ej så tätt, så det leder inte värme jättebra.

Haha, ja nej Big Ben mfl höga byggnader skulle inte klara sig om en överljudstryckvåg träffar dem. Tex så har man ju provat sådant experimentellt och häftiga tryckvågor kan ju skala av ytskikten på betong mm.

Det förenklar ju frågan då viktområdet snävas ner ordentligt. I så fall skulle jag säga att vi skulle inte märka någonting. Vad kan världens största meteorolog väga? Knappast över 200 kg va? Visst finns det tyngre människor än så men en meteorolog kan inte bara ligga i en säng och trycka i sig mat så jag tror inte de tillhör de absoluta tungviktarna.

Förmodligen skulle meteorologen brinna upp innan den träffar jordytan, något som kan vara nog så dramatiskt med tryckvåg och så men 200 kg är så lite så det skulle bara märkas högst lokalt.

Nja säg inte det, jag tror att meteorologerna är en skyddad art - de behöver inte jobba, de kan ligga på stranden i Bahamas och inte göra ett skit annat än att återupprepa gårdagens prognos - De kan aldrig avskedas för de kan alltid skylla på vädret, de kan inte heller klandras för att värdet inte blev som det blev etc, etc

Det måste vara ett av världens bästa yrke tro ?

Kan vi räkna på en 200 kg meteorolog och hens kinetiska energi när hen börjar reentryt ?

Om en meteorolog störtade ner ifrån rymden så skulle hen nog bli pocherad eller vad nu matlagningstermen heter ?

Skelettdelarna kan däremot visa tecken på mycket hög hetta, liknande den som uppstår vid brännskador emot högspänningsledningar och dylikt, det blir små smältpärlor där benet är naket.

Så hur går vi vidare med detta ? Finns det chans att hitta en frivillig 200 kg meteorolog att skicka upp ? Eller ska vi höra med bårhusen om de har ngn redan avsomnad sådan och att vi får "låna" den kroppen ?