TemplarKnights egna texter

Ej rasistiskt men bara humoristiskt menad. Det står dock moderator fritt att ta bort den om den anses gå över gränsen.

Benny hade suttit på bänken hela dagen. Inte hela då han av nödvändighet behövt lämna den vid ett par tillfällen för att uträtta behov. Bakom ett träd en bit där ifrån hade han fumlat med gylfen, för att sedan låta en gul stråle bevattna ett träd. Därefter snabbt in med snabeln och tillbaks igen. Bra, ingen hade rört hans Ica-kasse med bärs bakom bänken. Var hade Johan tagit vägen? Han hade tittat förbi tidigare, och haft en pava rödtjut med sig. Det gick också ner, tänkte Benny. Allt som går att dricka är bra fast hade skurit ner på starkspriten, då magen börjat strula. Annat var det förr...

Benny drog sig till minnes gamla tider, då han med glädje drack allt han fick tag på. Han hade inte varit uteliggare så länge, och inte haft koll på allt. Hängde ibland med gänget som satt på torget, men han hade också hållit sig mycket för sig själv. Det var omkring den tiden han träffade Ingo. Ingo var 20 år äldre, och en hårt åtgången uteliggare av rang. Han spottade verkligen inte i flaskan, och hade lärt Benny många knep. Ett av dessa var hur man dricker T-doja. Benny hade varit ren novis som uteliggare och nergånget fyllo. Han kunde förvisso dricka och spenderade mestadels sina dagar i ett ständigt berusat tillstånd. Han minns ännu den dagen hans läromästare avslöjade hemligheten...

"Jo, serru," hade han sagt. "Inte många klarar dricka T-doja, men Ingo gör det."
"Låter bra," hade Benny sagt. "men har du inget knep?" "Hur menar du då då?" hade Ingo frågat.
"Varför tror du att det finns ett knep?" "Har bara hört rykten om det," svarade Benny.

Ingo hade tittat konstigt på Benny. Hans skelande blick gav uttryck för både grav hjärnskada och tung djupsinnighet. Han verkade kontemplera om han skulle avslöja hemligheten för Benny eller inte. Tydligen hade han bestämt sig för det förstnämnda då en i det närmaste spastisk ryckning gick genom hans vanställda kropp och han yttrade orden "Kom så går vi!"

De hade gått till en bensinmack i närheten för att införskaffa två flaskor äkta T-röd. Benny hade läst på etiketten medan de väntade i kassakön.

"Brandfarligt. Farligt vid förtäring. Kan orsaka medvetslöshet." "Tunga saker," tänkte han. Verkligen inget för nybörjare men nu var det snart dags. Ingo skulle inviga honom i den röda dryckens mysterier. Han skulle äntligen få lära sig att dricka T-doja... Det var början på en karriär som totalt utslagen uteliggare och gravt alkoholiserat fyllo. Han kunde knappt bärga sig... Hans funderingar avbröts av flickan bakom disken som frågade om det var bra så.

Wow, vilken snygging förresten! Det hade han knappt lagt märke till. "Nej, det räcker bra så," svarade han medan han drog fram en skrynklig papperstia. Hon log mot honom och han log tillbaks. Snart var han bland de coolaste av alla uteliggare i stan. Det var inte vem som helst hon pratade med... "Vi ses kanske igen," sa Benny och blinkade med ena ögat. Bruden rodnade lite men log försynt. "Kom nu för fan!" hördes Ingo argsint artikulera utifrån. "Va håller du på med?" Benny svarade inte men öppnade dörren och gick ut från bensinstation. Solen sken utanför och sommarvärmen slog emot honom. Det kändes som en början på en ny tid. En underbar tid...

Ett första försök och ett misslyckande. De stod i den övergivna parken vid en bänk brevid en grusad gång. Runt om dem fanns gröna gräsmattor och flera stora träd. Bilar passerade på en väg i närheten, men inte troligt någon skulle bemöda sig titta åt deras håll. Det var viktigt de inte blev störda i sina förehavanden. Ingo instruerade och Benny ansträngde sig till det yttersta för att lära sig.

"Först mjölk, sen en klunk T-doja," sa Ingo. "Sen franskbröd och så sköljer du ner med mer mjölk. Fattar du?" Benny hade försökt men misslyckats. Han hade börjat med mjölken, och gladdes när han lyckats få i sig lite T-röd. Fast det var så himla starkt och smaken... Det hade vänt sig i magen, och Benny hade ulkat upp allt sitt maginnehåll. En brun- och vitaktig spya låg på grusgången som bevis på detta.

"Ska du ge upp?" frågade Ingo. "Du kan gå nu och Ingo säger inget. Men du ska inte räkna med vi kommer umgås nått mer. Jag som trodde du var redo men..." "Jag vill försöka..." började Benny. Ingo kom närmare och en spritlukt som nästan var bedövande mötte Benny. Han tog tag i Benny och såg honom djupt in i ögonen med en dimmig men nästan hypnotisk blick. "Gör eller gör inte," sa han. "Försöka finns inte" Benny återgäldade hans blick, och såg ett ansikte som vittnade om år av hårt missbruk och tung misär. Benny sa inget men förberedde sig mentalt för detta avgörande eldprov.

Nu gällde det, tänkte Benny. Concentration. Han ville inte göra sin läromästare besviken. Mycket få kraftigt försupna och utslagna uteliggare behärskade konsten att dricka T-doja, men Benny ville bli en av dem. Han höll stadigt i plastflaskan med den högra handen, och i den andra hade han en mjölkkartong. Han förde mjölkkartongen till munnen, och lät rikligt av den vita drycken rinna ner för strupen. Sedan T-röd... Han kände den kraftiga och något oangenäma lukten. Ångorna fick hans ögon att rinna men han var bestämd.

Han förde flaskan till munnen och fick i sig en rejäl klunk av de härdade uteliggarnas mest mytomspunna dryck. Så långt så bra men det kunde lätt gå som förra gången. Impulsen var att genast skölja med mjölk men han kom ihåg Ingos ord "Sen franskbröd och sen sköljer du med mer mjölk." Han fick snabbt i sig en rejäl bit franskbröd och direkt efter rejält med mjölk. Han upprepade proceduren, och upptäckte till sin förvåning att han inte spydde. Bredvid honom stod Ingo som under tystnad betraktat hela förloppet. Nu talade han och hans röst darrade av rörelse. "Jag visste du kunde det!" sa han. Du har gjort vad mycket få kan. Du kan dricka T-doja." Benny såg på Ingo och kände enorm stolthet. Nu fanns inget som kunde hindra honom, och med tiden skulle han nog kunna bli ett gravt försupet och helt utslaget fyllo.