Citat:
Dom försöker precis som M (och i mindre utsträckning alla partier) tillfredsställa så många väljare som möjligt. Därav en slags minsta-gemensamma-nämnare-politik, där väldigt lite blir gjort eftersom man är räddare för att trampa en potentiell väljare på tårna än att stå för sin ideologi. Den taktiken funkar hyfsat så länge det är relativt lugnt - då kan man hålla på att peta lite här och lite där utan att några potentiella väljare blir alltför upprörda.
Men det blir värre när det börjar blåsa, och nu har det blåst ordentligt ett tag i Sverige och vindarna friskar på. Då är det omöjligt att hålla på att peta lite, man försökte alltför länge och nu är det kanske för sent. Flyktingsituationen har ställt allt på sin spets och det går inte längre tillfredsställa alla väljare. Då måste man välja sida. Och då förlorar man. Sannolikt väntade man för länge med att välja sida, sannolikt har man fortfarande inte valt sida utan håller tummarna för att det löser sig på annat sätt: EU räddar oss genom att ge oss bidrag, andra stater tvingas ta sitt ansvar, andra stater stänger gränserna, många flyktingar ger upp och åker hem på egen hand etc.
Och eftersom man väntade för länge är det inte osannolikt att man lyckas förlora först de invandringskritiska väljarna och sen när kapaciteten att ta hand om flyktingarna helt enkelt inte längre finns mer (ungefär där vi är nu) och måste agera, så tappar man de invandringsvänliga väljarna också.
Politisk feghet har ett pris - att stå för sin ideologi och våga köra rakryggat på det även om väljarna tidvis sviker lönar sig antagligen bäst på lång sikt, men inget parti vågar göra så idag för att individerna i partiet har makt, status, pengar är mycket viktigare kortsiktigt för just individerna. Alltså får vi dessa löjliga och patetiska vindflöjlar i politiken - som straffar ut sig själva när saker ställs på sin spets.
Det är sannolikt också därför SD och i viss mån V går hyfsat i opinionen nu: de har förändrat sin politik ganska lite ur ett åtminstone kortsiktigt perspektiv: man kan säga att de moderniserat och förfinat sin grundidé medan övriga partier svänger än hit och än dit med undantag av MP som är helt koko i bollen. Och därför minskar S: dom är i sig en förvirrande vindflöjel som satt sig i knät på galningarna i MP - i en tid när folket kräver stabilitet.
Jag hoppas dagens krismöte handlar om strategier för att göra sig av med MP. Och att börja bygga upp ett stabilt parti som vågar stå för sin politik även om vissa trampas på tårna. Väljer man sen kulturvänsterinriktningen så fortsätter nog raset kontinuerligt tills man om 10-20 år en ett perifert men högljutt parti (som FI är idag), väljer man att återgå till forna tiders folkhemsinriktning fortsätter nog raset också när kulturvänstern överger, men det finns nog en hyfsad chans att ha kvar nån slags relevans i framtiden även om storhetstiden är över och man kanske hamnar runt 10-20% i valen och OI om 10 år.