Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
  • 1
  • 2
2016-02-01, 14:04
  #13
Avstängd
twigdolls avatar
Citat:
Ursprungligen postat av dragondealer
Det beror mycket på hur gammal barnet är? Jag är ingen expert men jag kan tänka mig att barnet börjar kopiera från föräldrarna vid 2 tvåårsåldern och då kommer det också göra som föräldrarna på sina dockor eller husdjur. Det är väl inget negativt tycker jag, när barnet växer upp, kommer det ju att förstå att det är ett "tramspråk" och inget annat


Hur avgör de vem av föräldrarna de ska kopiera? Kan barn se logiken med vem de bör kopiera med fördelar?
Citera
2016-02-01, 23:36
  #14
Medlem
gersmans avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Katzyn
Bebisar och småbarn uppfattar ljus pipig röst och stort leende som att man är vänligt inställd och därmed en trygg person. De har inte lärt sig att genom sociala koder uppfatta mer subtila tecken på detta, utan går ännu på överlevnadsinstinkter.

Det är en viktig del i barnets sociala och kommunikativa utveckling att man härmar varandra. Jätteviktigt att barnet uppfattar att det blir hört och får gensvar när det börjar försöka kommunicera med ljud.

Däremot behöver man ju inte fortsätta när barnet är större och har ett välutvecklat språk.
Skitprat. Inget barn tjänar på att en närstående vuxen imiterar dem. De vill bli vuxna och blir förvirrade av vuxna som uppför sig som barn.
Citera
2016-02-02, 10:33
  #15
Medlem
beardbraids avatar
Citat:
Ursprungligen postat av gersman
Skitprat. Inget barn tjänar på att en närstående vuxen imiterar dem. De vill bli vuxna och blir förvirrade av vuxna som uppför sig som barn.

Nej hon har rätt. Varför skall du som knappast får knulla få ha åsikter om föräldraskap?
Citera
2016-02-04, 09:51
  #16
Medlem
Ehhh... Jollrat med sina ungar har nog alla gjort i alla tider, utom i väldigt strikta kulturer, överklass, religiösa fundamentalister och liknande. Och ungarna har knappast mått illa av det. Det har ju snarast effekten att den vuxne tyr sig mer till barnet, ger det mer uppmärksamhet. Nojsar fortfarande med mina ungar i övre tonåren, typ säger "du vanartige son" med högtidlig röst, som kontrar med "o fader, fader". Dottern himlar mest med ögonen och säger att faan vad jobbig du är. Men kan inte hålla tillbaka flinet. Inget ont i det.

Jollrade nog egentligen inte så mycket då de var små, busade mer, och det gillade dom. Men allt som skapar god kontakt är bra tror jag.
Citera
  • 1
  • 2

Stöd Flashback

Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!

Stöd Flashback