Korkade ateister

Det är precis min poäng. Det tomrum och den viljan att förstå världen runt omkring oss som ursprungligen fylldes av religion fylls idag av vetenskap. Skillnaden är att vetenskapen bygger sina antaganden och sin tro på vad som går att observera för att med det som utgångspunkt extrapolera sannolika antaganden om det vi inte kan observera. Emedan utvecklingen går framåt utvecklas våra möjligheter att observera det vi förut bara kunde gissa om, och beroende på vad vi då ser så understryks eller omvärderas våra tidigare antaganden till att bli vedertagen "vetskap".

Min poäng är att många av de religioner som idag praktiseras har sitt ursprung ur samma nyfikenhet och förståelseiver som vetenskapen. Skillnaden är att vetenskapen idag gjort hundratusentals observationer och byggt vidare på sina antaganden, medan religionen fortfarande inte har så mycket som en skugga av någonting som ens kan liknas vid ett bevis för sina antaganden. Säkert kan det vara därför många ateister kan anta en något spydig ton mot troende, helt enkelt för att de kommit längre i sin forskning och samlat mer bevis för sin sak än de troende kommit i sin "forskning".

En annan poäng är att religion förmodligen skiljer sig radikalt från hur den var från början. Min vilda amatörgissning är att många svaga själar finner tröst i att kunna känna att det finns ett svar och en plan, ett strikt regelverk och en statisk världsbild. Faktum är att din, min eller någon annan människas existens är helt meningslös i ett större perspektiv. Det är upp till varje människa att värdera sitt liv, och har man bristande självkänsla så kan jag förstå att man vill ha något "större" som man kan förknippa sin existens med. Själv vet jag att jag är så gott som meningslös, men att det ändå är mer än nog för att berättiga min existens med allt vad det medför.

För att summera, du har rätt; Man ska inte underskatta tro och inte enbart tro på det man kan veta. Men man kan heller inte tro att just den galna teorien man själv råkar tro på helt utan bevis och belägg är på något sätt mer värd än precis vilken galen teori som helst. Alltså, din religion är värd precis lika lite och yrkar precis samma respekt som gelé-hallonet-bakom-jupiter-religionen, då ni kan presentera precis lika mycket belägg som stödjer era teorier d.v.s. inga alls.

Haha, orkar inte kommentera allt men tar till mig av din kritik. Jag menar med "korkade ateister" människor som utan att tänka till riktigt anammat ateismen. De vänder sig då till vetenskapen på samma sätt som religiösa litar på religionen. Jag attackerar vetenskapen (på ett inte helt obefogat sätt) främst för att visa att den inte är helt pålitlig och inte har alla svar.

I det har du rätt. Alltför många har ersatt religion med vetenskap men i precis samma syfte. Det blir lätt så för de som inte orkar tänka själva

Inom filosofin har det bland annat diskuterats om världen verkligen är så som vi upplever den, och hur vi kan vara säkra på att vår perception verkligen stämmer överens med realiteten. Argumenterar man utifrån dessa premisser, kan man endast utgå ifrån det som finns i det egna medvetandet. Om man diskuterar existensen av en högre makt, står det klart att Gud finns i medvetandet. I synnerhet för superateisten Dawkins, som ägnar stora delar av sin karriär till att diskutera Gud.
Många människor nöjer sig inte bara med att existera i sig själva, utan också att existera i andras medvetanden. Därför hör man hela tiden om hur människor strävar efter att lämna en slags "legacy" efter sig (för att fortsätta existera i andras medvetanden även efter döden), eller hur personer lider av social isolation. Om man tänker på kristendomens ofantliga inflytande i västerländsk kultur, kan man nästan säga att Gud i sin "legacy" är mera verklig än Emma Svensson som dog för 270 år sedan.

Edit: återkommer för att svara på fler inlägg

Ett exempel på folk som ersätter religion med vetenskap i vardagen är en person jag kände, som alltid sa att det är bättre att le än att se sur ut, "för då använder man bara 20 muskler i ansiktet, om man ser sur ut så använder man 40." (Kommer inte ihåg de exakta siffrorna.) Det är ett exempel på vetenskaps-fetischism som många använder för att trösta sig själva. Jag tror inte att man mår bättre av ett påklistrat leende och då betyder det nog mindre hur många muskler man använder.

Man kanske diskuterar om det i filosofin men att blint tro på det saknar grund. Man kan diskutera alla slags frågor i filosofin men inte ger det några svar. Det finns en orsak varför filosofin har separerats från vetenskapen.

Att verkligheten inte är som vi upplever den kan må hända, men det känns irrelevant tills dess det uppstår en orsak att faktiskt ta det i hänsyn.

Att lämna ett legacy handlar mer om svårigheter att inse att världen fortsätter utan en och handlar mer om psykologi.

Att religionen har ett större legacy enligt dig bevisar egentligen ingenting.

Jo du attackerar helt obefogat med substanslös kritik.

Jag hoppas verkligen inte du är religös med en sådan kommentar om att inte tänka själv.

Rent kemiskt så händer det saker när man ler och skrattar, så man BLIR faktiskt gladare av att le. Huruvida det är detsamma som att må bättre är å andra sidan en smaksak

Pff verkligen inte.

Att bara le tror jag inte ger någon effekt, men ens inställning har visats många gånger kunna påverka.
Finns studier inom medicin att inställningen tills en sjukdom kan ge positiva effekter, till och med att be kan hjälpa en om man tror att det hjälper. Vet inte om detta kanske inkluderas i placebo effekten.

Då förstår jag inte hur du kan hålla med om att man kan vända sig till vetenskapen för samma skäl som man vänder sig till religion.
Vetenskapen ger inget syfte till ens liv, den är inte betryggande och den kan inte ta bort dina "synder".

Ser inte hur man kan förlita sig för mycket på vetenskapen, men man kan vara för okritisk till vetenskapsmän och deras påståenden.