Lampros egna texter

När Jill Johnson står i läderpants och torrjuckar till tonerna av "Away in a Manger," ja då är det jul.

Ja, det är något visst med julen ändå. Som att se Jill Johnson i tajta läderpants stå och torrjucka i altaret till Johannes kyrka, sjungade "Away in a Manger" -- gå runt på stan och ta in stämningen av pynt och dekor i närmast "hinduisk" anda -- allt ska pyntas, änglar och tomteväsen i varje vrå -- och så maten, den sönderkryddade, överarbetade maten, fet och oätlig, från kött och fisk till bakverk -- att gå i denna koma fram till Tjugondedag knut -- nästan två månader -- det är svensk jul det.

Härmed en dikt på svenska: Jag såg en soldat.

- - - - - - - - - -

Jag såg en soldat,
han stod där i mörkret
och lidandet var skrivet
i ansiktet på honom:
all the wounds were on the inside,
a veteran of the psychic wars...

Jag såg en soldat,
han stod där i månskenet,
han pekade på mig och sa:
"Fetta in loppet med armol"...

+++

Jag såg en soldat,
han satt där i diket
vid vägen
bredvid stormpjäsen;
han laddade sitt vapen,
tittade på mig
och sa:
”Tendenserna förgäves,
trots vore allt”...

+++

Jag såg en soldat
han satt där i tältet,
öppnade locket,
la i ved,
stängde
och sa:
”Min fader var en ung soldat,
den skönaste man fann,
vid femton år gevär han tog,
vid sexton var han man”...

Detta är dikten Bombmåne.

- - - - - - - - - -

Bombmåne, dödsmåne,
dödsmåne, jaktmåne...
Tigerns öga, pistolens mynning,
lejonets man, harens hjärta –

Jaktmåne, dödsmåne,
bombmåne, dödsmåne;
tigerns rygg*och hästens öga, björnens ram och
gripens rop; ropa i natten, ropa i mörkret,
eldsignalering ropa – ropa i natten och få
ett svar, åkalla månen, pansar och blod –

Jaktmåne –
Dödsmåne –
Bombmåne –
Laddrambricka –
Kolonnbildningspunkt –

Jag kan inte lova att det bara blir svenskt i fortsättningen. Men publiken här på Flashback är ju svensk. Så jag fortsätter ett tag med svenska texter.

Som denna...

Det var ju så att år 1967 reviderade svenska armén sin vokabulär. Gamla beteckningar som "skvadron", "batteri" och så vidare blev "kompani". Allting gjordes enhetligt. Och alla enheter skulle preciseras, typ "norrlandsbrigadbataljon". Det fick inte bara heta "bataljon". Därmed blev begreppen i sig otympligare, även om man generellt vann i precision. -- Sedan förr vet vi att militären älskar förkortningar. Detta ihop med alla specialtermer och soldatisk attityd resulterar i militärt fikonspråk, en omisskännlig dialekt som har sin charm. Härmed en liten novell på temat, en scen ur militärens vardag.

- - -

Över mon kom den körande, en (håll i er nu) luftlandsättningsamfibiepansarskytteinfanterikanon vagn. Förkortning: llamfpskvikv.

Den bromsade tvärt, gungade framåt i vägens lösa sand och blev stående på tomgång. Ur tornkupolen hoppade en pansargrenadjärinfanterifänrik (pgreninffk); det var ingen mindre än frontzonens hjälte, krigsgudens son, en man vid namn Camouflage. Han stegade bort mellan tallarna mot elitjägarbataljonsstabens (eljägbatstab) tält. Utanför tältet stod parkerad en sjuktransportbil (sjtp) och en radiopersonterrängbil (raptgbil).

Camouflage gick in i tältet, ett stabstält med brädgolv och ståhöjd. Där träffade han på en furir som han frågade:

- Var är brigadcykelskyttepansarvärnsplutonen (brigcskpvplut) jag skulle få mig underställd?

Furiren svarade att han inte visste, utan hänvisade honom till elitjägarbataljonens chef. Precis då slog en granat ner i närheten, en 15,5:a med ögonblickligt (förkortat) högkänsligt tidanslagsrör: ö(f)hktidar. Lyckligtvis briserade granaten så pass långt bort att ingen kom till skada.

Camouflage leddes in till batc och framställde sitt ärende. Ett anfall skulle göras och han behövde förstärkningar.

- Jaså? sa batc. Ni kanske behöver raketavvärjningsvapen?

- Ja, sa fänriken, vi befinner oss i kraftsamlingsriktningen. Vårt försvar är förvisso väl utbyggt med fältbefästningar, kanonställningar, pjäsplatser och kompanistödjepunkter, men fienden är stark: han har pionjärgrupper, artilleribekämpningsdivisioner, pansarförstöringspatruller och luftförsvarsgruppcentraler.

- Så pass...?

- Ja. Och inte bara det: han har även snabbeldsgevär, kulsprutegevär, maskinkanoner, automatkanoner, krevadkarbiner, övningsslagtändare och knallskott.

- Det låter allvarligt, sa batc, för vi måste städse hålla emot fiendens anfall. Han försöker att bryta igenom och rulla upp våra ställningar, försöker kraftsamla på den avgörande punkten, uppnå lokal överlägsenhet och låta eld och rörelse samverka, ta oss med dubbel omfattning. Tala med bataljonsadjutantsfältväbeln så ska ni få vad ni behöver. Hur har ni det till exempel med sjvmtrl, förlmtrl och striberedsk?

- Bra skulle jag tro, sa Camouflage, även om vi skulle behöva tre man till för sjvtj, liksom en låda sk sprptr, tio slpsgr, 48 hgr, ett priskg, fyra buntln och ett riktinstr.

Batc skådade upp mot tältets innertak, fick något fjärrskådande i blicken och sa:

- Jag ska skicka er mtrl m ltgb.

Jag berättade nyss om denne figur. Camouflage. Härmed några rader till om denne legendar -- dvs., han dyker upp på slutet av denna text.

- - - - - - - - - -

En militäraktig fänrik vandrade över ett militäraktigt fält under en militäraktig operation som han hade en militäraktig uppfattning om. Man stred mot den militäraktige fienden på ett militäraktigt sätt, order hade getts på sant soldatmanér, underhållet hade vederhäftig, militäraktig prägel och understödet var militäraktigt. Även det stridslarm man hörde var omisskänligt militäraktigt.

. stormpjäs = stormkanon = stormartillerivagn = infanterikanonvagn
. jaktbombare = jabo = attackplan = markstridsplan
. k-pist = kulsprutepistol = m-pist = maskinpistol
. kanonställning = pjäsplats

Ett militäraktigt kompani marscherade på ett militäraktigt sätt längs en militäraktig väg. Marschordningen var militäraktig liksom kompaniets indelning, dess mål för marschen, dess gruppering och uppgifter. Soldaterna som marscherade tänkte soldatiska tankar – och bredvid dem, vad gick på rad om inte soldatmyror. Hela atmosfären i denna miljö – vägen, de omgivande tallarna, molnen i skyn – allt var militäraktigt.

. rpg = rekylfritt pansargevär
. arridivision = arrisektion
. fältare = fältväbel
. löjtis = löjtnant

Ett militäraktigt kompani låg förlagt i stridszonen på ett proffsigt sätt. Terrängen ifråga var autentisk, på något sätt militärisk, förbindelsen till batstaben var fältmässig och skyddet var ordnat på vederhäftigt, militäraktigt vis. Kompaniets uppgifter var inte tagna ur luften utan inordnade i en större plan på sant krigsmanér. Till och med vädret var omisskännligt militäraktigt.

+++

Camouflage sköljde av sig i ksp-elden, fällde upp ett eldparaply, sjöng i stålregnet och dansade en eldvals; han sov på en bombmatta, surfade på stållavinen, lyfte på tändhatten och sa "goddag, goddag"...

Han ville vara aktiv, syssla med sport: fotboll i skymningen, terränglöpning, orientering. Läs kartan, använd stigar, kompassen på kartan – linjen mellan punkt A och punkt B, vrid kompasshuset med nålen inom silhuetten – följ pilen till målet, punkt B.

Han ville vara aktiv och stabil, ville försätta kroppen i ett aktivt stadium, gestalta livet positivt. Han levde i en värld av träningsvärde och vindtygsoverall, gå upp i ottan, springa 3 km före frukost och bli hög på endorfiner.

Camouflage:
- sovande middag i någon gudsförgäten bunker (däven luft, ljus som faller in genom ett fönster)
- sovande på granris i ett rävhål under en gryende himmel, insvept i en kappa (hjälmen på, armen under huvudet och handen på k-pistkolven)
- sovande i en järnvägskupé i ett tåg på väg från ingenstans till ingenstans (ljudet av skenskarvarnas dunkande, bommarnas klockor som dopplar bort i fjärran)

Han hade ett senigt och benigt ansikte, väderbitet och solbränt; en särpräglad konterfej, ”ett i polisiär mening slående utseende”... Tillvaron ristad i rynkorna, outgrundlig blick under hjälmkanten, ögon som spanar ut i det okända. Rynkorna som ett chiffer, en skrift, en berättelse om allt han varit med om i sitt liv...

Nu blir det mer om honom -- om Camouflage.

- - - - - - - - - -

Det var stridens sista skälvande ögonblick, det sista praktiserandet av eld och rörelse den gången, i detta krig, Det Stora Kriget för Den Stora Armén – som nu inte var så stor längre, förlusterna tog sin beskärda del. Krigets köttkvarn malde ner dess armékårer och divisioner, dess stridsgrupper och bataljoner, dess kompanier och grupper, dess enskilda soldater som låg i sina skyttegropar i stridsröken och sökte fiendesilhuetter.

Jag är Camouflage, jag är ett med terrängen.
I grönbrunt och svart rör jag mig genom landskapet.
Jag gestaltar mitt liv, gestaltar en strid. Jag leder
min trupp med kommandon, signaler, symboler.

Man vaknar, man har handen på k-pisten.
Det är avmarsch, utmarsch, ut på fälten och strida
i solar utlevelse. Strid på kniven, strid till döden.
Det är förluster, det är sårade, det är ångest

och eufori. Det är bly i luften, krut i kardusen
och tomhylsor i ljungen. Och åska från himlen
och reabuller i gryningen. Och blodet i kroppen
och himlens ljus, bomben och blixten och hemmets ro.
Och sedan reträtt, inringning och utbrytning.

Sådant var tillvaron vid fronten, sista krigssommaren. En hård tillvaro, en tillvaro med mental höjning. Man måste vara skärpt. Man levde som i trans, ett upphöjt tillstånd.

Metaphysics of war...

Striden som inre upplevelse...

Striden som tillstånd...

Striden som mental höjare, den intuitiva handlingens skönhet. Rörelsen som tillstånd, vilja och tanke i förening, att söka vila i handling. Allt detta innefattas i denna dikt kallad Dra i fält med Camouflage.

+ + + + + + + + + +

Den som drar i fält med Camouflage
måste göra upp räkningen med livet.
Han måste dö, bereda sig att dö.

Camouflage drar en linje i sanden
och säger: ”Den som är rädd för att dö
kan fara åt helvete. Ni andra, följ mig.”

Hårda ord från en hård man. Men
det är inte tomma ord. Det är sanna
ord, ord från en verklig människa.

Camouflage är människa. Han har
sett allt, vet allt, kan allt. Och ändå
denna drömmares ögon...

En drömmare och realist, geni, galning,
gud. Och glimten i ögat, tomhylsor
i diket och skottlossning i fjärran.

Ska du dra i fält med Camouflage?
Kan du uthärda hans blick? – Skriv
ditt testamente, spotta i nävarna

och greppa geväret. Avdelning framåt,
marsch i natten. ”Mål: fiendens fältarméer.
Riktning: evigheten.” Död eller liv,

seger eller förlust, allt är likgiltigt
när du drar i fält med Camouflage.
Du lever här och nu, du är mästare

över ÖGONBLICKET. Du har
drömmen i ögat, hylsan i diket
och vindsus i öronen. Det är allt,

din värld, ditt andetag. Så framåt
i natten, fronten nästa, liv eller
död, omöjlig frihet.

Måste köpa sju sorters spetskål till sillunchen på fredag och fika med svärföräldrarna och filma barnens lussefirande och lägga upp på Youtube och själv klicka GILLA detta är ett måste annars går världen under, annars uteblir julen, annars hamnar vi i en iskall stenöken utan hopp... men hav tröst, för att få denna juleliga frälsning behöver vi bara köpa dyrt julpynt, köpa meningslösa klappar och äta oätlig, överkryddad mat -- samt, of course, låtsas dyrka Jill Johnson i tajta läderpants, torrjuckande framför en julkrubba och sjungande "Away in a Manger"...