VI där det borde vara JAG - varför och vilka fler språk gör såhär?

Jag kom nyligen att tänka på den kanske ganska konstiga företeelsen att man som ensam person helt enkelt ersätter "jag" med "vi" i olika sammanhang i talspråk och är osäker på vad detta (otyg?) kommer av.

Oftast dyker det upp i informella sammanhang i enkla fraser som:

"Det gillade vi inte."
"Då blev vi allt glada."

Ofta sägs det väl med en lite humoristisk eller skämtsam ton men vad är det man egentligen vill förmedla med att göra såhär?

Är det distansering? Dvs, det ligger då någon form av blygsamhet bakom och det känns lättare att uttrycka sig i plural (som egentligen är förbehållet kungen) för att det då känns som att man inte var ensam om att "inte gilla" något eller "allt bli glad". Som att man hade stöd liksom.

Funderade vidare på vilka andra språk man kan tänkas göra samma sak. Kändes först som att det nog går bra på engelska men blev nästan lite osäker sen när jag tänkte för mycket på det.

Har varit i kontakt med en hel drös språk men tror inte att jag kan komma på fler än kanske engelska. Det skulle vara de andra skandinaviska språken då.

Vad tror ni är orsaken till detta rätt märkliga sätt att uttrycka sig på?

Pluralis majestatis.

Skulle tro att det är mest på skämt. Jag använder det ibland.

För kungen ja...


Jag med och visst är det lite skämtsamt men bakom varje skämt finns också ett allvar. Kan inte påstå att det går ut på att man låtsas vara kungen för att det vore så jätteroligt.

Burger kings personal brukar nia mig. Då svarar jag givetvis med vi.

Men den varianten får vi döpa till pluralis reaktionalis.

"Us" i betydelsen "me" används flitigt på de brittiska öarna i vardagligt tal.

Kan du ge några typiska exempel på meningar där det dyker upp och dessutom, varför gör man så tror du?

Väldigt vanligt i vetenskapliga artiklar av forskare. "Jag" är mer eller mindre förbjudet. Ett alternativ är neutrala formuleringar som "från detta inses att..." (ist f "från detta inser vi att...").

Ja, tänk bara på Gollum i Sagan om Ringen filmerna! Han skulle ju inte gärna prata konungsligt, han skulle knappt veta vad det är och hur man gör. Men väl snarare någon slangigt dialekt.

Bra påpekande men här tror jag att orsaken är en annan. Detta "vi" handlar väl om att ta in läsarna och liksom komma till slutsatsen tillsammans?

Typ Trainspotting: "Ah wanted the radge tae fuck off ootay ma visage and jist leave us". Nästan hela boken är skriven på lätt överdriven Edinburgh(?)dialekt. Flera likheter mellan Gollum och heroinister m.a.o.

I vetenskapliga artiklar kan det dels bero på att flera författare, alternativt någon som skriver åt en hel forskargrupp, uttalar sig.

Alternativt kan det vara författaren som för ett resonemang med läsaren också använder ett språkbruk ungefär som på en lektion eller föreläsning. Det är även vanligt i läroböcker och populärvetenskaplig litteratur.