Citat:
Ursprungligen postat av arachnid_
En professor i optik föreslog även en annan anledning till varför stjärnor tindrar. Stjärnor är så små att ljuset från dem fokuseras ihop på endast ett par stavar i ögat. Eftersom man aldrig står helt stilla så kommer det dock flytta sig mellan olika punkter inne i ögat. På vägen kanske det ibland bara lyser upp en enda stav, och ibland 2, ibland kanske t om 3. Detta skulle då göra att man upplever det som att stjärnan tindrar.
Vidare stöd för detta är att det endast är vissa stjärnor som man upplever som färgade. Det är för att de har tillräckligt hög intensitet för att få en tapp (färgseende) att reagera. Ljuset beter sig dock fortfarande som beskrivet ovan, vilket gör att det ibland faller på en tapp som reagerar på gröna frekvenser, ibland på en som reagerar på rött och ibland en som reagerar på blått. Det leder då till att man tycker att stjärnan växlar färg.
Vad gäller planeterna som man oftast ser (Venus, Mars och Jupiter) så lyser de så starkt att de håller tillräckligt många tappar och stavar igång för att både upplevas som konstant färgade och konstanta i sin ljusstyrka.
Min astronomiprofessor uttryckte det i sin enkelhet som att stjärnor är punktformiga och planeter har en skivformig yta.
Även om vi tycker att Mars lyser som en liten prick har den ändå en markant större yta på himlavalvet än någon stjärna. Därmed kan inte en liten sotpartikel i atmosfären få den att flimra, utan den behåller ett stadigt sken.
