Jag vet inte hur jag ska börja egentligen, men jag är 26 år gammal och har idag en underbar sambo som jag träffat för ett år sedan. Sedan tidigare har jag två barn som är yngre än 5 år.
I somras så kontaktade jag psykiatriska mottagningen då jag kände att allt står inte rätt till med mig.
Efter att ha haft ett flertal möten med affektiva mottagningen så fick jag då diagnoserna adhd, svår depression och bipolär typ 2.
För någon månad sedan så upptäcktes hjärtproblem hos min sambo och jag fick någon form av mental kollaps, jag drack mig full och tog imovane och sobril för att lindra min ångest som var skyhög. Det slutade med att jag gjorde det i 4 dagar, och fjärde dagen har jag inget som helst minne av, men tydligen så försökte jag hänga mig när sambon inte var hemma(han kom hem på lördagen från sjukhuset). Polis och ambulans tillkallades och jag blev tvångsintagen på psyket under 24 timmar.
Under dessa 24 timmar så fick jag träffa en läkare som på 20 minuters möte gav mig ytterligare diagnoser, autistiska drag och add.
Då jag inget hellre vill ha det som hänt ogjort så letar jag tips på hur jag kan gå vidare med allt. Min sambo vill inte prata om det som hänt och enda han sagt är att det hela var det värsta han varit med om. Vilket jag inte klandrar honom för, jag kan bara föreställa mig hur han kände.
Hur ska vi gå vidare tillsammans? Jag har kontakt med psykiatrin och bett honom följa med på mötena i den mån han själv vill.
Kommentarer om att jag borde lämna honom och vice versa undanbedes!
I somras så kontaktade jag psykiatriska mottagningen då jag kände att allt står inte rätt till med mig.
Efter att ha haft ett flertal möten med affektiva mottagningen så fick jag då diagnoserna adhd, svår depression och bipolär typ 2.
För någon månad sedan så upptäcktes hjärtproblem hos min sambo och jag fick någon form av mental kollaps, jag drack mig full och tog imovane och sobril för att lindra min ångest som var skyhög. Det slutade med att jag gjorde det i 4 dagar, och fjärde dagen har jag inget som helst minne av, men tydligen så försökte jag hänga mig när sambon inte var hemma(han kom hem på lördagen från sjukhuset). Polis och ambulans tillkallades och jag blev tvångsintagen på psyket under 24 timmar.
Under dessa 24 timmar så fick jag träffa en läkare som på 20 minuters möte gav mig ytterligare diagnoser, autistiska drag och add.
Då jag inget hellre vill ha det som hänt ogjort så letar jag tips på hur jag kan gå vidare med allt. Min sambo vill inte prata om det som hänt och enda han sagt är att det hela var det värsta han varit med om. Vilket jag inte klandrar honom för, jag kan bara föreställa mig hur han kände.
Hur ska vi gå vidare tillsammans? Jag har kontakt med psykiatrin och bett honom följa med på mötena i den mån han själv vill.
Kommentarer om att jag borde lämna honom och vice versa undanbedes!
