2005-11-08, 23:23
#1
Här kommer en kort redogörelse för den underbara drogen fentanyl.
Många har hört talas om drogen men allt för få har fått chansen att prova
Det hela började kl 00:05 på nyårsnatten. Jag var ute och festade med mina vänner då jag lyckas bryta benet.
<snabbspolar>
nästan 18 timmar senare är det dags för operation. Klockan är nu 17:00
En sköterska kommer in och säger att hon ska ta mig till operationssalen.
17:05
En mycket trevlig man med smeknamnet gud ger mig första sprutan innan jag ska rullas in i operationsrummet. Kanylen glider in och jag hoppas att det är något smärtstillande då jag har förbannat ont, har nämligen inte fått något smärtstillande alls sedan jag bröt benet.
3 sekunder efter det att jag fått injektionen börjar jag bli snurrig. Jag lutar mig tillbaka och frågar mannen vad det var han gav mig.
-Fentanyl
(Det är nu han får namnet Gud)
Satan tänker jag, det har jag hört talas om.
Börjar glida in i den underbara bommulen som omfamnar mig. Jag svävar iväg och mår allmänt bra. Börjar reflektera över omgivningen. Känner efter i mitt ben. Jag kan fortfarande känna smärtan men av någon anledning spelar det ingen roll. Vad som händer runt omkring mig och i min egen kropp spelar inte längre någon större roll.
Jag börjar samtala med Gud. Frågar om inte fentanyl är väldigt dyrt (hade hört att det kunde kosta en miljon/gram på gatan) Gud svarade att det var jättebilligt. Jag gillar den tanken. Börjar fundera på att bli läkare för att kunna skriva ut en massa fentanyl till mig själv.
Hur som helst är jag nu jätteglad. Iförd endast operationsrock, en liten mössa över huvudet och med ett jättesmile på munnen måste jag ha liknat Toker från de sju dvärgarna.
17:10
Gud ger mig ännu en spruta och jag känner av effekten efter bara några sekunder. Världen fylls av ännu mer bommul och jag mår ännu bättre.
Jag bli inrullad i operationssalen och tittar lite förvånat på alla människor som är där.
"De ska visst skära hål i mitt ben och skruva in skruvar i det. Haha, precis som om jag skulle bry mig" är min tanke.
Läkaren som tydligen är boss på stället börjar förklara för mig vad de ska göra. Det är säkert intressant men jag kan inte riktigt finna intresse att hålla mig fokuserad. Istället tittar jag på alla aparater som finns runt omkring mig. Läkaren förklarar vad var och en maskin gör. Jag hör mig själv avbryta läkaren;
-Är det på den där TV:n som ni tittar på cityakuten?
Jag finner det mycket lustigt sagt av mig själv och mår ännu bättre än vad jag trodde var möjligt.
Gud ger mig ytterligare en dos fentanyl och jag fortsätter min resa på molnen.
Tyvärr kommer det en ond sköterska och söver mig någon minut senare.
Sammanfattningsvis kan jag väl säga att det var det absolut bästa jag någonsin varit med om, fastän det varade i knappt 15minuter.
Jag rekomenderar alla som hamnar på sjukan att be om fentanyl.
Dock så skulle jag aldrig våga mig på denna underbara drog utan övervakning av utbildad personal.
Det här hände alltså i vintras, snart ett år sedan, men jag kan fortfarande tänka tillbaka på hur härligt det var. Jag vet dock att om jag skulle börja ta någon opiat så skulle jag fasta fortare än man hinner säga centraldammsugarslang. Det är bara för härligt.
Hoppas dock att jag får fentanyl när de ska plocka ut skruvarna.
Många har hört talas om drogen men allt för få har fått chansen att prova
Det hela började kl 00:05 på nyårsnatten. Jag var ute och festade med mina vänner då jag lyckas bryta benet.
<snabbspolar>
nästan 18 timmar senare är det dags för operation. Klockan är nu 17:00
En sköterska kommer in och säger att hon ska ta mig till operationssalen.
17:05
En mycket trevlig man med smeknamnet gud ger mig första sprutan innan jag ska rullas in i operationsrummet. Kanylen glider in och jag hoppas att det är något smärtstillande då jag har förbannat ont, har nämligen inte fått något smärtstillande alls sedan jag bröt benet.
3 sekunder efter det att jag fått injektionen börjar jag bli snurrig. Jag lutar mig tillbaka och frågar mannen vad det var han gav mig.
-Fentanyl
(Det är nu han får namnet Gud)
Satan tänker jag, det har jag hört talas om.
Börjar glida in i den underbara bommulen som omfamnar mig. Jag svävar iväg och mår allmänt bra. Börjar reflektera över omgivningen. Känner efter i mitt ben. Jag kan fortfarande känna smärtan men av någon anledning spelar det ingen roll. Vad som händer runt omkring mig och i min egen kropp spelar inte längre någon större roll.
Jag börjar samtala med Gud. Frågar om inte fentanyl är väldigt dyrt (hade hört att det kunde kosta en miljon/gram på gatan) Gud svarade att det var jättebilligt. Jag gillar den tanken. Börjar fundera på att bli läkare för att kunna skriva ut en massa fentanyl till mig själv.
Hur som helst är jag nu jätteglad. Iförd endast operationsrock, en liten mössa över huvudet och med ett jättesmile på munnen måste jag ha liknat Toker från de sju dvärgarna.
17:10
Gud ger mig ännu en spruta och jag känner av effekten efter bara några sekunder. Världen fylls av ännu mer bommul och jag mår ännu bättre.
Jag bli inrullad i operationssalen och tittar lite förvånat på alla människor som är där.
"De ska visst skära hål i mitt ben och skruva in skruvar i det. Haha, precis som om jag skulle bry mig" är min tanke.
Läkaren som tydligen är boss på stället börjar förklara för mig vad de ska göra. Det är säkert intressant men jag kan inte riktigt finna intresse att hålla mig fokuserad. Istället tittar jag på alla aparater som finns runt omkring mig. Läkaren förklarar vad var och en maskin gör. Jag hör mig själv avbryta läkaren;
-Är det på den där TV:n som ni tittar på cityakuten?
Jag finner det mycket lustigt sagt av mig själv och mår ännu bättre än vad jag trodde var möjligt.
Gud ger mig ytterligare en dos fentanyl och jag fortsätter min resa på molnen.
Tyvärr kommer det en ond sköterska och söver mig någon minut senare.
Sammanfattningsvis kan jag väl säga att det var det absolut bästa jag någonsin varit med om, fastän det varade i knappt 15minuter.
Jag rekomenderar alla som hamnar på sjukan att be om fentanyl.
Dock så skulle jag aldrig våga mig på denna underbara drog utan övervakning av utbildad personal.
Det här hände alltså i vintras, snart ett år sedan, men jag kan fortfarande tänka tillbaka på hur härligt det var. Jag vet dock att om jag skulle börja ta någon opiat så skulle jag fasta fortare än man hinner säga centraldammsugarslang. Det är bara för härligt.
Hoppas dock att jag får fentanyl när de ska plocka ut skruvarna.