Uppdrag Granskning: Olycka med Stridsbåt90

Den bilstereo jag såg hade inte möjlighet att spela kassetter. Vi körde aldrig med nersläkta lanternor, men vid en internationell övning fick vi order att tända fiskebåtslantärnor (ordern ignorerades dock)! Att man inte ändrade säkerhetsföreskrifterna direkt efter kalla krigets slut tycker jag är lite korkat. Det krävs ju inte något geni för att förstå att huvudmetod optiskt utan lanternaor i dålig sikt är farligt! Dessutom kan man ju ha i åtanke dom alkoholvanor som flottan drogs med på den tiden...

Men jag måste säga att, även om det ju är SVT, faktiskt hade sina poänger. Det är väldigt konstigt att dom inte såg båten framför, om det var bra väder och fyra på bryggan(dock borde SVT informera om att max 3 av dessa kan se ut). Att man spelar musik tror jag inte är hela orsaken, då det annars skulle förbjudas i trafiken. Jag har en vag teori om solreflektioner, eller att det var mycket civila båtar i den direkta närheten av andra-båten.

Att jämföra med flottan är riktigt dummt på det sättet dom gjorde. båtC på egipaget har samma utbildning som på amf. Att sedan jämföra kravet på utbildning hos en båtC med en FC går inte. FC är ju inte navigatör på samma sätt som båtC. Dock krävs tusentals timmar som vakthavande officer för att få lov att köra själv eller övervaka annan VO. Vid högfartsnavigering innomskärs sitter dock FC med. Men med samma krav skulle man behöva 5 majorer för att köra båtarna, mycket säkert, men extremt dyrt.

Att överhuvudtaget jämföra en stridsbåt med låt säga en stockholmskorvett är svårt. Att stanna från 32knop tar hundratals meter (skadar motorer och drivlina också), reaktionsförmågan är mycket sämre också då man manuvrerar motorerna nerifrån maskincentralen och ordern måste hinna ner dit.

Sedan förstår jag inte denna iver från föräldrarna att straffa den andra vpl, är hämdbegäret så stort?

Jag har sett sådana här sorgreaktioner IRL.
När några bekantas barn omkom i en bilolycka tog deras iver och ansträngningar att straffa den andra bilföraren rent absurda proportioner!

Föraren av den andra bilen var solklart oskyldig, det rörde sig om en halkolycka.

Jo, jag känner igen det där. När sorgen omvandlas till en drivkraft istället för en sakta avklingande process av bearbetning. Inget vidare, sorgen och saknaden kvarstår, och det som på sikt suklle kunna bli något av en vardag förbyts till en situation som präglas av en ständig jakt efter någon form av ansvar som antagligen aldrig kommer att kunna utkrävas.

"När Sweclockers en gång i tiden hade kvar sitt "Övrigt" forum fanns det en tråd som handlade om händelsen. Det fanns tydligen en person som hade varit med om olyckan och var ombord på båten som sjönk. Har för mig att båten som körde sönder den andra körde alldeles för fort när olyckan hände."


-Ingen båt sjönk.


"Tror ni att amf1.s övriga problem, som med att en tredje del varit rädda för befäl, känt sig kränkta etc har något med att göra med hur det har gått med säkerheten?"

-Hörde också den siffran och förstår inte hur det fått fram den. Jag har legat på afm 1 och har svårt att se hur en tredjedel skulle kunna svara ja på "Är du rädd för befälen/ Känner du dig kränkt av befälen". Denna siffra är ENORMT missvisande då det under min tjänstgöring endast var någon som inte trivdes.

Fråga grabbarna ute på ön, så skulle jag tro att många är ganska rädda för sina befäl. Sedan skiljer det en del mellan befälen, vissa kör modernt ledarskap andra har kvar lite 80-tal. Att sedan blanda ihop trivsel med blivit illa behandlad går inte riktigt. Vad jag vet är det fortfarande lite grå bestraffningar och även lättare kollektiva bestraffningar. Ute på ön är det definitivt kollektiva bestraffningar. Trotts detta brukar folk trivas.

Vad är det för ö du snackar om?

Grå och kollektiva bestraffningar har ju blivit tabu men jag håller med dig om att det fortfarande finns befäl som nyttjar det...då jag det bittert fått erfara.

"trivdes" var fel ordval, det jag menade var att man får helt fel uppfattning om hur den tredjedelen uppfattade sina befäl. För jag kan inte se hur 1/3 skulle vara rädda för befälen. Enorm respekt har man. men inte rädsla.