Är det lag på att informera pappan om graviditet?

Det räcker alltså inte att båda makarna hävdar att maken inte är fadern för att 2 § första stycket ska kicka in?

Det låter rimligt. I praktiken kanske det inte är så stor skillnad eftersom A bara kan göra ett faderskapstest hursomhelst, men det är ju något som soc borde trycka på så att han inte trillar dit som farsa bara för att han är dum i huvudet.

Ja, så är det och så ska det vara. Men när undantaget sker och en tredje man är inblandad kämpar soc med näbbar och klor för att slippa ändra. De förhalar och saboterar så mycket de orkar. Underligt att de kämpar trots inte ens mamman säger att maken är fadern.

Det är lag på faderskapsutredning alltid men är man gifta begränsas den till presumtion. Skönt är det, för byråkrater äter upp en massa skattepengar.

Längesen tråden var aktiv, men frågan är väl också hur djupt de får gräva, inte hur djupt de orkar? Soc kan knappast ha befogenhet att bedriva vilken typ av utredning som helst för att hitta en fader, även om jag tror att det är relativt lätt att hitta en fader baserat på vilken information som kan tänkas delges. Sådant framgår inte ens, det står bara att man ska inhämta upplysningar, inte till vilket pris. Tänker främst på 2:4 föräldrabalken.

"Socialnämnden skall vid sin utredning inhämta upplysningar från modern och andra personer som kunna lämna uppgifter av betydelse för utredningen."

Det är ju mycket de inte får göra, inga polisiära insatser förstås (avlyssning av modern eller liknande). Men fråga personer i kvinnans omgivning är något de får göra. De får också begära in DNA-prov från män som de tror kan vara fader. De har visserligen inga tvångsmedel att ta till om mannen vägrar, men de kan i så fall ta det ett steg till genom att ta ärendet till domstol.

Av egen, visserligen begränsad, erfarenhet så tror jag det mycket beror på intresset från handläggaren hur mycket utredning det faktiskt blir. Hur mycket de "orkar", alltså. Känner väl till ett fall där kvinnan uppgav att hon inte visste vem mannen var och gav en förklaring om att hon festat en del och hade ons med män hon inte sparat namnet på. I det fallet ringde de ingen annan utan avslutade ärendet enbart på dessa uppgifter. Nu var det visserligen inte en handläggare som enbart själv beslutade det, då det går till en nämnd för beslut. Men det ska nog mycket till om nämnden ska gå emot handläggarens råd.

Men låt oss säga att hon ger ett mycket utförligt signalement, pekar ut en bekant till fadern eller något annat som inte pekar direkt mot honom men som kan leda till honom om man anstränger sig något? Det är ju tämligen lätt för en privatperson att exempelvis söka upp någon med något så lite som ett förnamn och en bild på vederbörande. Egentligen vanlig hederlig "stalking" som soc skulle kunna applicera.

Som man tycker jag inte alls att man är "lurad" om tjejen ljuger om p-piller. Känner jag inte henne antar jag att hon ljuger tills motsatsen är bevisad. Förstår inte varför folk ligger med personer de inte känner utan kondom. Och även en sådan kan ju gå sönder. Har man sex, även med preventivmedel, accepterar man att resultatet kan bli ett barn. Kan man inte acceptera det är det ingen som tvingar en till att ha samlag (oftast) och man kan dra hem efter krogen och käka kebab och dra en runk istället.