Subventioner och produktionskostnad för el samt miljöbelastning.

Min elleverantör flaggar för höjda certifikatkostnader. För närvarande subventioneras vindkraften med 2 miljarder årligen av elkonsumenterna. Någon som vet hur mycket det blir efter nyår med högre certifikatkostnad?
Kärnkraften betalar minst 4 miljarder årligen i skatt/avgifter. Solelen subventioneras med 3-4 ggr mer än värdet på producerad el. Solel producerad av kinestillverkade solceller släpper ut 3-4-ggr mer växthusgaser jämfört med elen vi har i vägguttaget. Vindkraftselen har en produktionskostnad på 55-60 öre/kwh. Kärnkraft i befintliga anläggningar kanske 25 öre/kwh.

Sverige har överskott på el och exporterar mer än vindkraft och solel producerar. Vi elkonsumenter betalar alltså miljardbelopp i subventioner för el som exporteras. Nu ska vi dessutom betala ännu mer.
10% av elen som exporteras försvinner i ledningsförluster på väg från Norrland till gränsen.
Är det Svenska elkonsumenter som betalar dessa överföringsförluster?

Sverige har unikt miljövänlig elproduktion med endast 3-4 % fossilbaserad el och då oftast i värmekraftverk med en verkningsgrad på uppåt 90%.

Enda siffran jag sett för produktionskostnad solel är 160 öre/kwh ---någon som har andra siffror?

Varför byggs vindkraften ut nu medans kärnkraften fortfarande är i drift. När kärnkraftverken ska ersättas så är ju nuvarande vindkraftverk utslitna.

Saknar våra politiker helt kunskaper inom området eller är detta någon form av ekonomisk bestraffning av Svenskarna?

Det var många uppgifter och få källor. Jag hittade några källor:
Förlusterna i det svenska elnätet är ca 2%.

Definitionen av vad som är subventioner och avgifter för olika energislag är inte
alltid enkel. Jag anser t.ex. att kärnkraften är subventionerad eftersom det inte
finns någon finansierad långsiktig lösning på hur man ska ta hand om avfallet.
Här är ändå en sammanställning av avgifter och subventioner:
Skatter, subventioner och avgifter

I en studie från Elforsk, här presenterad av Elektroniktidningen:
http://www.etn.se/index.php?option=com_content&view=article&id=60187 &via=n
finns uppgifter om produktionskotnaden för el, bl.a.:
Vattenkraft: 45 till 50 öre/kWh
Vind: 45 till 50 öre/kWh
Solcellsparker: 90-100 öre/kWh
Kärnkraft: 55 öre/kWh

Här kan rapporten (olika delar) från Elforsk hämtas:
http://www.elforsk.se/Rapporter/?rid=14_40_

Min reaktion när jag ser dom här siffrorna är att jag hade väntat mig
att vattenelen skulle vara billigare. I rapporten räknar man på vad det
skulle kosta om det byggs i dag, men dammar och vattenkraftverk
i Sverige byggdes under en tid då byggkostnaderna var betydligt lägre
och därför är produktionskostnaden för svensk vattenel betydligt lägre.

mvh/Bo

Vind- och solkraft kan inte stå på egna ben utan måste backas upp av något annat och detta måste man räkna in i kostnaden.
Därför är det inte jämförbart.

Finns det ingen finansierad kångsiktig lösning på kärnavfallet?
Man har i alla fall en fond. Hur långt räcker 57 miljarder?
Ingen aning. I vilket fall avsätts pengar.
http://www.karnavfallsfonden.se
Avsätts det pengar för att ta hand om alla betongfundament från skrotade vindkraftverk?

Mycket skitsnack på er som vanligt:

https://en.wikipedia.org/wiki/Cost_o...city_by_source

Solkraft ligger i snitt några procent över kostnaden för ny kärnkraft.

Sedan får man plussa på kostnaden för lagringen av energin vilket idag inte görs till en rimlig kostnad eller backupkraften om man vill ha el till teven vid fredagsmyset.
Jämför inte äpplen och päron!

Nej, det måste man inte alls det. Intermittens brukar generellt vara inräknat. Turbindriven solenergi är dessutom intermittensfri.

Jag tolkar det som att alla snackar skit utom du. Det låter ju trovärdigt...


Var placerar du dina turbindrivna solkraftverk där solen lyser hela tiden?
Natt är ju annars ett problem med solkraft…
Även moln kan ju minska inflödet av solenergi ganska markant.

mvh/Bo

Man kan spara värmeenergi i exempelvis en saltsmälta under dagen, och sedan utnyttja den för elproduktion under natten.

https://en.wikipedia.org/wiki/Gemaso...rmosolar_Plant

Solen behöver inte lysa hela tiden:


Full effekt 6450 timmar om året, d.v.s 74% av året.

Moln behöver inte heller minska effekten, på PV-paneler kan moln t.o.m öka effekten eftersom det blir mer spridning och mindre uppvärmning varvid effekten generellt minskar.

Det är skillnad på var energiproduktionen finns. I Sverige försöker MP genom skattehöjningar på kärnkraften och subventioner på vind och elkraft ordna en förtida nerläggning av kärnkraften. Under dessa förhållanden finns inga kapitalkostnader för befintlig kärnkraft eftersom kostnaderna redan tagits.
Alltså har befintlig kärnkraft i Sverige väldigt låga produktionskostnad. Vindkraftverken som byggs nu kommer att vara utslitna när kärnkraften faller p.g.a. åldern. Dessutom släpper solelen med Kinestillverkade solceller ut 3-4 ggr mer växthusgaser än befintlig svensk elproduktion.

Annat är det i andra länder. Tyskland har dubbelt så höga elpriser som Sverige och 12 gånger mera utsläpp av växthusgaser/kwh .
Solel i varma länder med behov av aircondition för kyla--soligt klimat och fossilbaserad elproduktion är väldigt miljövänligt och kan också balansera upp behovet av el för aircondition under dagen.

I Sverige för närvarande och kanske 10 år framåt behövs varken vindkraft eller solel och dessa kostar stora pengar för elkonsumenter/skattebetalare och ger ökande miljöstörningar--onödiga sådana.

Intermittensfri?
Intermittensfri betyder väl att den levererar kontinuerligt, utan avbrott?

Om vattenkraften eller kärnkraften skulle leverera el 74% av året, och det dessutom
var så att alla kraftverk skulle upphöra att leverera samtidigt så vore det närmast
att betrakta som katastrof för energiförsörjningen. De 26% av året (100-74) som
inte solen lyser tillräckligt gäller det ju att ha något annat. I Sverige skulle den
siffran vara betydligt högre och leveransuppehållen inträffa huvudsakligen
under vinterhalvåret.

Solel i Sverige
Vi ska väl inte heller glömma att förutsättningarna för solenergi i vårt "närområde"
torde vara bäst i Sahara. Södra Spanien och södra Italien är ju inte så långt därifrån.
Tre viktiga faktorer påverkar flödet av energi från solen:
– Vinkeln, genom att solen inte kommer så högt. Det krävs större yta.
– Vinkeln, genom att solenergin måste passera genom mer atmosfär.
– Vädret genom antalet soltimmar.

I artikeln du länkar till står inget om ekonomin för kraftverket i södra Spanien.
Däremot anges att det kan leverera upp till 19,9 MW och 110 GWh per år och
att det upptar en yta av 210 hektar.
Som jämförelse har Forsmark en effekt på ca 3210 MW och levererar årligen
ca 22 300 GWh, så om vi vore i södra Spanien så skulle 200 sådana här
solkraftverk kunna ersätta Forsmark. Om solen skiner varje dag. Om
vi avsätter 100 000 hektar till att bygga solkraftverk. Jag uppskattar att vi
behöver ca 2,5 gånger den yta som behövs i Spanien för att kompensera
för att vi har ett mindre energiflöde från solen. Det behövs nog mer.

Sammanfattning
Jag tror att solenergi kan vara ett bra, långsiktigt och förnyelsebart komplement
till våra övriga energikällor. Jag vill att vi ska göra realistiska kalkyler när vi
överväger att satsa på alternativ och komplement till vattenkraft och kärnkraft,
som 2014 stod för 93,2% av den svenska elkonsumtionen, enligt Svensk Energi.
Olja och vind står för resten, och där ingår också viss export.
Som konsument vill jag ju veta vad det kommer att kosta.
I den här översikten:
https://en.wikipedia.org/wiki/Solar_power
får man intrycket att mer satsas på "Photovoltaic power stations" än på "Concentrating
solar power stations". Här anges också att solkraftverk är "konkurrenskraftiga"
(competitive with fossil fuels) i Spanien, Italien, Indien och Hawaii. Hawaii ligger
på ungefär samma breddgrad som Mexiko City, så södra USA borde fungera också.

mvh/Bo

Alltså, typen av kraftverk som Gemasolar är kontinuerligt i praktisk betydelse eftersom effekten minskar med mindre än 1% under natt. Att det sedan förekommer driftsavbrott i samband med underhåll är en annan sak. Häromdagen såg jag att Gemasolar var avstängt även fast det var strålande väder.


Men nu pratar vi alltså om en turbin i ett kraftverk. Inget vattenkraftverk eller kärnkraftverk har kontinuerlig drift 100% av året i alla turbiner.


Det är en usel ekonomi på Gemasolar av många anledningar:

1. Det är en prototyp, det fanns i princip inga andra kommersiella kraftverk av samma typ när den konstruerades vilket innebar en väldigt hög R&D-kostnad.

2. Den är byggd på förhållandevis dyr mark i en suboptimal del av regionen. Den hade kunnat byggas tio mil norrut eller tjugofem mil österut med troligtvis bättre väder.

3. Elen distribueras väldigt långt innan den går ut på elnätet. Fråga mig inte varför.

4. Konsortiet ägs delvis av saudier... (!)


Som sagt behöver inte solen skina varje dag, och 100 hektar är inte så mycket i sammanhanget, i synnerhet inte om det är öken vi pratar om. Det finns rätt mycket öken inte så långt söder om Europa. För att driva ett kärnkraftverk måste man ha tusentals anställda, för att driva ett solkraftverk krävs teoretiskt en handfull tekniker.


Ja, eller så köper Sverige upp 100k hektar av oanvänd mark i en otillgänglig del av södra Europa och distribuerar elen tillbaka till Sverige.