Utrikesföda som är bra på att läsa och räkna har jobb. Ingen diskriminering!(PIAAC)

"Det kan dock vara av intresse att på ett mer direkt sätt undersöka hur färdigheter påverkar sannolikheten att få arbete. PIAAC-undersökningarna, som görs av OECD för att mäta vuxnas (16-65 år) färdigheter i de tre kunskapsområdena läsning, räkning och problemlösning med dator och
internet, ger därför viktig information." (s?)

Lite roligt att Sverige bland de vuxna fortfarande ligger i topp även om skolresultaten har fallit.
"Sverige, Finland, Nederländerna och Norge, är de fyra länder som ligger över de deltagande OECD-ländernas genomsnittliga färdighetsnivå inom alla tre kunskapsområden. " (s203)
(långtidsutredningen)

87% av de utrikesfödda med goda eller höga färdigheter har jobb.
Det är ungefär samma som för inrikes födda.
"Bland utrikes födda med goda eller höga färdigheter är andelen som har ett arbete 87 procent."
"Ett mycket viktigt och positivt resultat från PIAAC undersökningen är att det inte finns några signifikanta skillnader mellan utrikes och inrikes födda när det gäller att ha ett arbete, om
hänsyn tas till nivån på individens färdigheter. De lika möjligheterna att ha ett arbete om man har goda färdigheter verkar inte heller kunna förklaras med att utrikes födda i högre grad skulle
arbeta i yrken som inte motsvarar deras färdighetsnivå. Samma bild framkommer i en OECD-studie på svenska PIAAC-data som kontrollerar för ett stort antal bakgrundsvariabler.
(s13)

Ingen etnisk diskriminering (som helhet)
"gör bedömningen att den svenska arbetsmarknaden huvudsakligen ser till individers färdigheter, och som helhet inte verkar präglas av etnisk diskriminering."
(s12)

Gäller även högskoleutbildade.
"Som framgår av tabell 4.1 skiljer sig exempelvis inte andelen som arbetar i ett yrke som kräver högskoleutbildning mellan inrikes och utrikes födda personer, bland dem i befolkningen 16-65 år som hade goda eller höga färdigheter i läsning och/eller räkning" (s200)

(Långtidsutredningen 2015, huvudbetänkande)

Detta var mycket intressant!
Om man alltså tar hänsyn till vad folk som invandrat kan (baserat på testresultatet) inte på formella meriter så är Sverige i sin helhet en meritokrati och det sker ingen etnisk diskriminering!
(Naturligtvis kan man inte utesluta etnisk diskriminering men den är i såfall helt obetydlig eller går åt båda hållen. Typ utrikesfödda anställer utrikesfödda av samma "folk" i samma grad så det tar ut vart annat).

Det gäller även alla högskoleutbildade.
I media får man ofta intryck av att det är massor av utrikesfödda som hög kompetens som håller på med lågkvalificerade arbeten.
Nu har vi det svart på vitt. Det är inte sant!
(De har visserligen hög formell kompetens. Men har inte goda kunskaper i läsning eller räkning.)
(Sen finns naturligtvis finnas utlandsfödda med hög kompetens i läsning och räkning som inte har jobb. Men det är i lika hög grad som det finns svenskfödda med hög kompetens.)

Det var ju konstigt, för den här debattören har bestämt att det inte är så.


Han måste vara en riktig mästare i dubbeltänk.

Kanske tog han uppgiften från aftonbladet (länk).
Som i sin tur hämtade uppgiften från ECRI (länk s30).
Som i sin tur hämtar dem från the European Union Agency for Fundamental Rights.
Jag har inte hittat deras källa men en annan EU källa som säger ungefär samma sak
"... The integration of migrants and its effects on the labour market" (länk) Och där finns inte bara en kort slutsats utan vilka kategorier de har utgått från. Puh.

Table 12: Over-qualified employed in the EU by country of residence and
highest completed education (% employed aged 15 or above):
Skill level medium
Sweden 5.5 Foreign-born 9.5
Skill level high
Sweden 11.6 Foreign-born 27.1
(s49 länk)

Så tittar man på den formella utbildningen är den svenska arbetsmarknaden hemskt orättvis och diskriminerade.

Vilka utgår från samma kategorier när det gäller utbildning som långtidsutredningen
att ISCED 5,6 är hög ISCED 3,4 är medium.

Men tittar man på vad de utomeuropeiska invandrarna presterar på provet i läsning och räkning så är den svenska arbetsmarknaden rättvis när det gäller ursprung och det finns ingen etnisk diskriminering i dess helhet.

Det är helt enkelt så att de formella utbildningarna som grund för vad folk kan är helt missvisade när det gäller vissa regioner.

Fint. Då kan antirasisterna numera sluta babbla om sin offerkofta och så kan de erkänna svenskfientligheten i samhället.

Håller med. Glädjer mig att de förljugna PK-människorna - som har haft mage att förvränga ordet antirasist som betydde något bra till att betyda någon konstigt/dåligt - kommer att få problem med långtidsutredningen.

Sen är jag ännu gladare för de flitiga och skötsamma invandrarna som vill assimileras sig och har lärt sig svenska och kunde räkna. Att det går så bra för dem och att de inte drabbas av statistisk diskriminering när det gäller att få jobb.

ISCED 3,4 är medium. Men långtidsutredningen räknar bara 4 som medelnivå. Inte 3,4 som jag skrev.
Vilket i och för sig inte betyder något i sak eftersom man jämför grupperna per nivå. Men rätt ska vara rätt.

Tänkte jag skulle utveckla mitt svar.
" Siffror från Europarådets kommission mot rasism och intolerans visar att andelen utrikesfödda som är överkvalificerade för sina arbeten är mer än dubbel så hög som bland infödda. Värst utsatta för diskriminering på den svenska arbetsmarknaden är romer och muslimer".
Ibrahim Alkhaffaji skriver i metro.

Som jag skrev är glädjande att de utrikesfödda som är bra på att läsa och räknar har jobb och att det inte finns någon diskriminering på arbetsmarknaden som en helhet som man går på vad folk presterar i PIAAC och inte på deras formella meriter.

Slutsatsen blir att det stora gapet mellan andelen utrikesfödd som är överkvalificerade för sina arbeten och infödda som är överkvalificerade om man utgår från formell beror på att den formella utbildningen dåligt speglar kunskaperna i läsning och räkning.

Mer rakt på sak borde det vara så att de med högutbildning som är utrikesfödda skulle prestera betydligt sämre än de med högutbildning som är infödda.

Det är ett ännu större stora gapet mellan andelen muslimer som är överkvalificerade för sina arbeten och infödda när man går på formell utbildning.

Därför borde det vara så att de med högutbildning som är utrikesfödda från muslimska länder i snitt skulle prestera mycket sämre än de med högutbildning som är infödda.

Nu är det lyckligt vis så att vi inte behöver sväva i okunnighet.
Långtidsutredning har nämligen titta på detta.

På sida s205 (länk) i långtidsutredningen som beskriver PIAAC-poäng i räkning.
Det visar det genomsnittliga räknefärdigheter i de nordiska länderna efter födelseregion och utbildningsnivå.

D v s 15 olika grupper.

Så här ser rangordningen mellan grupperna ut:

1. Inrikes födda. Hög utbildningsnivå.
2. Nordamerika och Västeuropa. Hög utbildningsnivå.
3. Inrikes födda. Medel utbildningsnivå.
4. Nordamerika och Västeuropa. Medel utbildningsnivå.
5. Central- och Östeuropa. Hög utbildningsnivå.
6. Inrikes födda. Låg utbildningsnivå.
7. Afrika söder om Sahara. Hög utbildningsnivå.
8. Nordamerika och Västeuropa. Låg utbildningsnivå.
9. Arabländer. Hög utbildningsnivå.
10. Central- och Östeuropa. Medel utbildningsnivå.
11. Arabländer. Medel utbildningsnivå.
12. Central- och Östeuropa. Låg utbildningsnivå.
13. Afrika söder om Sahara. Medel utbildningsnivå.
14. Arabländer. Låg utbildningsnivå.
15. Afrika söder om Sahara. Låg utbildningsnivå.

I arabländerna i PIAAC-analyserna är Algeriet, Bahrain, Djibouti,
Egypten, Förenade arabemiraten, Irak, Jemen, Jordanien, Kuwait, Libanon, Libyen, Malta,
Mauretanien, Marocko, Oman, Palestina, Qatar, Saudiarabien Somalia, Sudan, Syrien och
Tunisien. Vilket mappar väldigt bra med MENA och bra de muslimska länder som till stor del invandrat till Sverige sista åren.

Vuxna personer som är födda i arabvärlden och har högre utbildning presterar sämre än infödda som har låg utbildning, i PIAAC:s test i räkning.

Så vi kan med säkerhet säga att de stora invandrar grupperna från muslimska länder som har hög utbildning undantaget Iran och Turkiet prestera mycket sämre än de med högutbildning som är infödda i PIAAC:S test i räkning.
Vilket förklara att det ser ut som om de som är värst utsatta för diskriminering på den svenska arbetsmarknaden är muslimer. När det helt enkelt är rättvist baserat på färdigheter i räkning och läsning.

Vilka nyheter... Det har varit så här länge. Har man inga färska meriter och referenser eller bristande förmåga att kommunicera är det otroligt svårt att få arbete i Sverige oavsett om man är född här eller inte. Om man skulle märka ett mönster av rasism så ligger det inom kategorin "obeprövade arbetare", där arbetsgivaren i större utsträckning väljer en människa som inte känns främmande. Men det går åt båda hållen.

Den strukturerade rasismen ligger i att de flesta svenskar har 1-9 års grundskola, 3årigt gymnasium och kontakter. Men inte ens den bakgrunden räcker för att få tag i ett arbete, större delen av arbetsmarknaden kräver också i princip minst 2 år av eftergymnasiala studier. Utöver det krävs en bra inställning osv. Många arbetsgivare ratar rökare, överviktiga, småbarns föräldrar eller människor med särskilda behov som tar bort fokus ifrån arbetsuppgifterna(att be på arbetstid, ha problem med att skaka hand med kvinnor osv).

De flesta som någonsin försökt matcha människor till arbetsmarknaden har listat ut det. Det är ett problem visserligen, men att skylla det på strukturell rasism... har skapat en verkstad som inte har verktyg för att lösa problemen.

Rimmar helt med mina erfarenheter från arbetslivet. I en vardag på jobbet där man har häcken full att lösa problem räknas det inte om man är kort eller lång, ful eller snygg, rik eller fattig eller har mörk eller ljus hy. Gör man bra ifrån sig avancerar man, får goda vitsord, kan byta jobb och så vidare.

Långtidsutredningen som jag refererar till ovan har egna "data körningar" mellan PIAAC och olika svenska register.
Men även grund undersökningen är intressant. (länk).
Det är drygt 20 OECD länder som gjort PIAAC.
Och de fallande skolresultaten i PISA de senaste åren har inte påverkat helheten så mycket ännu.

Sverige ligger 4a när det gäller läsning (efter Japan, Finland och Nederländerna tabel A2.1)
Sverige ligger 3a när det gäller räkning (efter Japan och Finland tabel A2.5)
Sverige ligger 1a när det gäller problemlösning i teknikrik omgivning (före Finland tabel A2.10a)


Men de bra resultaten gäller bara de svenskfödda.
"The difference in literacy proficiency between foreign-language immigrants and native-born Swedes is very large: at 59 points, the difference is the largest observed among all participating countries."
(sid 6)

Läsförmågan mappar bara mot kraven på det jobbet man har. Vi har minst antal överkvalificerade av alla länder i undersökningen.
"Overall, there is a high level of match between the literacy skills of workers and the literacy demands of their jobs in Sweden. The country has around 6% of workers whose proficiency in literacy is estimated to be above the maximum required by their job (over-skilling). This is the smallest proportion observed among participating countries." (sid 9)

http://www.oecd.org/site/piaac/Count...-%20Sweden.pdf

Ja,
det är mycket positivt

Uppskattar din sammanfattning. Har inte hunnit läsa rapporten ännu.

Kan språksvårigheter förklara skillnaden i räkning och problemlösning mellan svenskar och invandrare?

Edit: Läser att testerna görs på nationella språk, så svenska i Sveriges fall.