"Hjärtlös" tror jag du vet vad det betyder!!!
1. Trolöshet mot huvudman är ett brott enligt svensk rätt, vilket regleras i brottsbalken 10 kap. 5 §.
Brottet innebär att man missbrukar sin förtroendeställning gentemot någon annan då man fått i uppgift att sköta ekonomiska angelägenheter, kvalificerad teknisk uppgift eller ska övervaka skötseln av sådan uppgift och detta missbruk innebär skada för huvudmannen. I så fall döms till böter eller fängelse i högst två år.
Är brottet grovt döms till fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Är gärningen belagd med straff enligt §§ 1-3 (förskingring, undandräkt, grov förskingring) är inte trolöshet mot huvudman aktuellt. Man betraktar normalt brottet som grovt om gärningsmannen begagnat vilseledande bokföring, falsk handling eller som det heter "tillfogat huvudmannen betydande skada".
Missbrukar någon sin förtroendeställning då man fått i uppdrag att sköta en rättslig angelägenhet, döms för trolöshet mot huvudman även då angelägenheten inte är av ekonomisk eller teknisk art.
I normalfallet kan man bara bli dömd för trolöshet för handlingar som man begår under den tid som det aktuella trohetsförhållandet äger bestånd, till exempel om man skadar arbetsgivaren/huvudmannen under en pågående anställning. Bara i undantagsfall kan man bli dömd för något man gjort sedan ett sådant trohetsförhållande upphört. Ett sådant exempel gäller den som senare röjer och/eller utnyttjar en företagshemlighet som han fick legitim del av i sin förra anställning. Då bryter man helt enkelt ett förtroende som man har haft och tillika anses ha kvar.
2. Urkundsförfalskning är i svensk lag ett brott enligt 14 kap. 1 § brottsbalken (1962:700). För urkundsförfalskning döms den, som genom att skriva annan, verklig eller diktad, persons namn eller genom att falskeligen förskaffa sig annans underskrift eller på annat sätt, framställer falsk urkund eller också falskeligen ändrar eller fyller ut äkta urkund, allt under förutsättning att åtgärden innebär fara i bevishänseende. Förfalskningar som är så dåliga att ingen skulle luras av dem är således inte straffbara.
Straffet för urkundsförfalskning är fängelse i högst 2 år. Om brottet anses som grovt kan det ge fängelse upp till 6 år. Vid ringa brott döms till förvanskning av urkund till böter eller fängelse i högst 6 månader.
Såsom urkund anses enligt paragrafens andra stycke protokoll, kontrakt, skuldebrev, intyg och annan handling, som upprättats till bevis eller på annat vis är av betydelse såsom bevis, samt även legitimationskort, biljett och dylikt bevismärke. Förfalskning av officiella dokument som exempelvis körkort och identifikationshandlingar faller under denna rubrik.
Om brottet är ringa, döms för förvanskning av urkund. Är brottet grovt, döms för grov urkundsförfalskning.
3. Bedrägeri är beteckningen på ett förfarande då någon avsiktligt vilseleder annan att företa eller underlåta något till skada för den som bedras och ofta till vinning för bedragaren. De flesta rättssystem erkänner bedrägeri som ett brott. Den exakta definitionen varierar mellan de olika rättssystemen.
Gemensamt för de olika rättssystemen tycks vara att endast uppsåtligt vilseledande är straffbart.
Vilseledandet kan ske på en mängd olika sätt, till exempel genom oriktiga uppgifter eller genom manipulerad våg eller kassaapparat.
En vanlig form är så kallade investeringsbedrägerier[1], utsändande av falska fakturor samt phishing, pharming, skimming och så kallade Nigeriabrev.
Gemensamt tycks också vara att syftet ska vara vinning för gärningsmannen. Bedrägeri kan utföras av såväl fysiska som juridiska personer men endast fysiska personer kan straffas. I de fall där juridisk person varit bedräglig kan i allmänhet styrelsens ledamöter eller andra som handlat bestraffas som om de vore gärningsmän. Vinningen är ofta pekuniär men den kan också till exempel inom vetenskapen ge bedragaren högre status som vetenskapsman.
Källa:
https://sv.wikipedia.org
