Citat:
Ursprungligen postat av
Binary
Det är en faktor. Men ingen vet hur stor påverkan den faktorn har. Flyktingar står ju inte direkt i kö för att köpa 5-miljoners hus om man säger så.
Ansvaret för detta är inte invandrarnas eller ens invandringspolitiskt ansvariga. I stället finns felet inom bostadspolitiken. Att man inte i tillräcklig omfattning har förberett landet för invandringen t.ex. genom nya stora satsningar på hyresrätter. Det gick bra på 60-talet och då borde man kunna upprepa den bedriften 2015-2025. Allt handlar om politisk vilja och engagemang (som inte behöver bestå i att spotta på krigsoffer).
Nyanlända står inte i kö för dyra villor, nej. Men de står i kö för billiga hyresrätter vilket såklart bidrar till att öka trycket på hyresmarknaden. Det finns gott om människor som egentligen skulle vara nöjda med att hyra sin bostad men inte orkar stå tjugo år i kö i den lokala hyres-karusellen, och får bita i det sura äpplet och knata iväg till banken och ta ett ohemult lån för att få bo någorlunda människovärdigt. Och innan man kan flytta in måste någon annan flytta ut. Den dyra villan är i regel sista steget på bostadskarriären, men det blir ju en finare bostadsrätt i innerstaden ledig efter villaköparna, som i sin tur lämnar plats år en inte riktigt lika flott bostadsrätt i en lite yttre stadsdel, och så vidare. Det är såklart inte de nyanländas fel att det ser ut som det gör, de vill ju också bara ha någonstans att bo. Men att sjunga we shall overcome bygger nu inga lägenheter.
Och ska vi vara helt ärliga så gör inte politikerna det heller. Bygger gör nämligen privata företag. Eller kommunalt ägda företag som alltså drivs efter marknadsmässiga principer. Det är heller inte politikerna som betalar för hyresrätterna. Det gör nämligen hyresgästerna. Det enda politikerna gör är att bestämma på vilka platser privata företag får tillåtelse att bygga bostäder som privatpersoner sen ska betala för. Och eftersom folk vill bo antingen centralt eller naturnära vid vatten så är det alltså nej till bygglov för höghus i innerstaden respektive strandskydd som ska in på vågrätt tolv.
Och återigen kan man ställa sig frågan hur lång framförhållning och hur stor överkapacitet det är rimligt att förvänta sig för bostäder när man blickar ut i den stora vida världen och ser att det är gurgel i en buske på en helt annan kontinent. Det är nämligen inte gratis varken att bygga eller att underhålla fastigheter.
Och om du inte vill ändra på rådande marknadsmässiga ordning så frågar man sig ju hur det ska gå till istället. Planekonomi?
Huruvida miljonprogrammet faktiskt var en framgång kan också diskuteras. Om inte annat så innebär ju byggandet som koncentrerades till ett decennium att kostnaderna för renovering kommer som en kall hand i ryggslutet på samma gång. 650 miljarder i runda slängar och inom omedelbart snar framtid. Vem ska bära den kostnaden? De kapitalstarka hyresgästerna i Tensta och Biskopsgården? En miljon per lägenhet; i områden där ingen egentligen är så sugen på att bo till att börja med, och dit ambulansen måste ha poliseskort om du bryter lårbenshalsen en kall januarimorgon.