Hur talade man på 1700-talet?

Jag har ofta undrat hur talspråket lät för flera hundra år sen. Skulle vi förstå Gustav Wasa, Karl XII, Gustav III och de andra grabbarna?
Har aldrig läst något skrivet om detta ämne. Expertisen kanske inte har en aning,

Jag har också tänk mycket på det här och hur det skulle vara om man skulle kunna resa i tiden...
Jag tror det finns en app som heter bibeln på Appstore. Då kan man välja en som är från 1600 talet eller nåt sånt. Biblar översätts ju med jämna mellanrum för att det ska vara begripligt. Har dock för mig att det gick att förstå ganska bra ändå.

I begynnelsen skapade Gud Himmel och Jord. 2 Och jorden war öde och tom, och mörker war på djupet, och Guds Ande swäfde öfwer watnet. 3 Och Gud sade: Warde Ljus, och det wardt Ljus. 4 Och Gud såg ljuset, at det war godt. Då skilde Gud ljuset ifrå mörkret. 5 Och kallade ljuset Dag och mörkret Natt. Och wardt af afton och morgon den första dagen. 6 Och Gud sade: Warde et Fäste emellan watnen, och åtskilje watn ifrå watn. 7 Och Gud gjorde fästet, och åtskilde det watnet, som war under fästet, ifrå det watn, som war ofwan fästet. Och det skedde så. 8 Och Gud kallade fästet Himmel. Och wardt af afton och morgon den andra dagen. 9 Och Gud sade: Församle sig watnet, som är under himmelen, uti besynnerliga rum, att det torra må synas. Och det skedde så. 10 Och Gud kallade det torra Jord, och watnens församlingar kallade han Haf. Och Gud såg, at det war godt. 11 Och Gud sade: Bäre jorden gräs och örter, som frö hafwa, och fruktsam trä, at hwart och et bär frukt efter sin art, och hafwer sitt eget frö i sig sjelfwo på jordene. Och det skedde så. 12 Och jorden bar gräs och örter, som frö hade, hwart efter sin art, och trä, som frukt båro, och hade sitt eget frö i sig sjelfwo, hwart efter sin art. Och Gud såg, att det war godt. 13 Och wardt af afton och morgon den tredje dagen. 14 Och Gud sade: Warde Ljus uti himmelens fäste, och åtskilje dag och natt, och gifwe tekn, månader, dagar och år. 15 Och ware för ljus uti himmelens fäste, och lyse på jordene. Och det skedde så. 16 Och Gud gjorde tu stor ljus; et stort ljus, som regerade dagen, och et litet ljus, som regerade nattena; och stjernor. 17 Och Gud satte dem uti himmelens fäste, at de skina skulle på jordene: 18 Och regera dagen och nattena, och åtskilja ljuset och mörkret. Och Gud såg, at det war godt.

Översatt/ förnyad år 1703 ganska likt nutidens med andra ord

Intressant fråga, får jag fylla på? Tar mig friheten ts. Hur var det att resa på den tiden för välbärgade. Kunde en svensk förstå en engelsman som exempel, eller dansk för den delen? Hur gjorde sig fattiga svenskar som tog sig till USA förstådda? En fattig svensk gick inte i skolan. Utbildning var enbart för människor i högre klassee.

Skriftspråket och talspråket är två helt skilda ting, då skriftspråket sedan bibelns översättning under tidiga 1500-talet varit tämligen stabilt. Som svensk idag så torde det var enkelt att läsa en text från 1700-talet, men även ännu längre tillbaka till 1600-talet. Dock så kan man ju inte veta hur man talade vid samma tidpunkt. Vi har ju inga inspelningar, men troligen skulle talspråket vara svårt för en nutidssvensk att förstå. Tänk på alla dialekter som existerar, det var ju till och med så att en person från Uppland kunde ha svårt att förstå en person från t.ex. Kalmar. Dialekterna är en stor faktor, men naturligtvis är skulle man kunna förstå fragment av det de säger, men samtidigt skulle det vara svårt. Ta norskan eller Danska som exempel, språk som är nära släkt men ändå i vissa fall kan vara svårt att förstå.

Lite tror jag man hade förstått. Dom säger att det tar 1000 år för ett språk innan alla ord har bytts ut.

Ja, det stämmer nog. Som amatörsläktforskare är jag förvånad över hur mycket jag ändå kan förstå av det som är handskrivit på 1700-talet (ja även ännu äldre texter går att förstå med lite övning). Men precis som du säger är det nog vanskligt att tro att man för den saken skull hade hängt med i den talade formen av språket. För även om prästerna (vad jag kunnat se) skriver på en sorts korrekt rikssvenska, och ofta använder i stort sett samma vokabulär, så lär ju det vanliga folket talat med riktigt bred dialekt!

Jag är rätt säker på att vi haft svårt att förstå vanligt folk (bönder, drängar, pigor, arbetare etc.)0 under 1700-talet. Vill man få en lite inblick i hur man talade förr finns det ju inspelningar gjorda av obskyra dialekter gjorda någon gång i nationalromantisk yra, ska se om jag kan hitta detta..

Edit:

Här hittade jag nåt: http://www.sprakochfolkminnen.se/spr...dialekter.html
Inte 1700-tal, men de flesta om spelats in bör ju vara födda under andra halvan av 1800-talet (och på landsbygden), vilket innebär att de bör haft mor och farföräldrar som var med under 1700-talet.

Jag tror språket var ganska annorlunda på 1700-talet..

Alltså inte orden i sig nödvändigtvis utan själva sättet att tala på. Jag kan tänka mig att 1700-tals svensken var ganska högljudd och rak i sitt sätt att tala. Bönderna som bestod av 90% av folket använde nog gärna svordomar och uttryck och bad säkert efteråt i förlåtelse inför gud. Kan jag tänka mig..


1700-tals svenskan var inte lika rik på ord och uttryck som det är idag heller så svenskan kan ha uppfattats rätt "stelt". Säkert vad vi skulle tycka att de talar väldigt "gammaldags" om vi fick höra Karl den tolfte, en karolinsk soldat, borgare eller bonde tala. Föreställ dig hur din gammelmormor talade och lägg på ett par generationer längre bak i tiden.


Jag undrar hur deras röster lät också. Jag kan tänka mig att många var rispiga och grova i rösten än t. ex dagens svenskar som generellt har väldigt lena och fagra röster. Särskilt bönderna då. Livet i 1700-talets Sverige var väldigt hårt och det syntes nog tydligt på nästan alla svenskar då i utseendet, ögonen, ansiktet, händerna och även rösten. Jag tror deras röster var något mörkare och tydligare också kan jag tänka mig i och med högre testosteron halter. Särskilt hos bönderna.


Så tror jag det lät.

Har hittat en bok från 1700-talet (sent 1700 tal) hos mina morföräldrar, läst och förstått. Man ser skillnad mellan då och nutid, men det är absolut läsbart.

Jag däremot tror att svordomar var ovanliga, att svära var att häda och det var inget man tog lätt på. Jag tror också att språket var lika rikt på ord då som nu, dock att vissa ord och begrepp försvunnit då det beskrev saker och företeelse som inte längre är relevanta. Många begrepp som då användes inom jordbruk och hantverk har försvunnit då ordet beskriver något dom inte längre finns, hur många av oss idag använder ord som kittelflickare, sumprunkare och likbjudare.

Uttryck och svordomar kanske kom mer på 1800-talet. Att kalla kvinnor för luder kan nog varit vanligt. Det som fick mig att tvivla på det svenska ordförrådet på 1700-talet baserar jag mest på deras hälsningsuttryck. Som oftast endast bestod av Goddag och Adjö.


Hur tror du deras röster lät? Som jag tror i min kommentar?

Jag läser en biografi om Gustav III, därför frågade jag. Man kan absolut inte ha talat som man skrev, det var för invecklat och sirligt. En sak är säker: dialekterna var nog av större betydelse då, en del kanske nästan som egna språk.
Främmande språk var det nog bara adel och präster som fick utbildning i. Franska var ju populärt och senare tyska.

Fast vid närmare eftertanke; Bellman skrev ju rätt enkel och förståelig svenska. Nu hör jag Fred Åkerströms fina tolkningar.