Varför blir någon terrorist / extremist?

Jag snubblade över en intressant video som i korta drag säger att den vanliga förklaringen med fattigdom och okunskap som leder till att desperata outbildade människor faller för demagogers lätta utväg ur eländet, inte är hela sanningen, eller kanske inte ens delar av sanningen.

Haroon Ullah en amerikansk professor som bott i Pakistan, påstår att så inte verkar vara fallet. Ofta är det medelklasskidsen som haft en hyfsad uppväxt och ofta gått på universitet som faller för den svartvita världsbilden som en extrem religion (eller ideologi) kan erbjuda.

https://www.facebook.com/prageru/vid...4/?pnref=story

Han menar att det handlar om länder där de styrande är väldigt långt borta från folket, där korruption är vanligt och där misstron mot politiker är hög. Då kommer t ex islamister (eller kommunister, nazister, fascister etc) in med enkla lösningar- "gör så här, så försvinner problemen", "lev så här, så blir allt bra". Man söker den enda vägen. Man orkar inte med att verkligheten inte är svart eller vit, utan en oändlig gråskala.

(Han är ingen vanlig kalsongtyckare, utan sakkunnig i USA:s UD. https://haroonullah.wordpress.com/ )

Vad tror ni, har han rätt?

Beror ju lite på hur man vill definiera 'terrorist' också.

Det finns ju många personer som helt enkelt är soldater i en armé som enligt vissa definieras som terrororganisation.

Sen finns det dom som spänner på sig bomber och tänker spränga upp folk.

Personligen tror jag att det är dom högst "vanliga" personerna som kanske går med i armé för att strida för en viss sak.

De som däremot är villiga att spränga upp sig själva är troligen i större utsträckning såna som hör till kategorin "desperata outbildade människor".

Kort och gott; Det finns gradskillnader även i helvetet.

Hej. Jag skulle vilja fokusera mer på vem terroristen är i vardagen. Din vän, din pojkvän, din gamla skolkamrat.

De är ju ändå människor runtomkring oss. Vår granne, vår arbetskollega ibland, kompisens kompis, din bundsförvant i din lokala moské (eller kyrka eller frimärksklubb). Din mattant på jobbet. Din lokala ica-handlare.

Dels är de ju hjärntvättade, antar jag. Men jag tycker mig se något särskilt som gemensamt genomsyrar dem:
- Ett enormt ego.
- Självcentrerade.
- Trötta på livet och vill till himmelen?

Hur mycket stämmer det här tror ni?

Kan inte påstå att jag känner några terrorister men tror din teori ligger vekligheten nära till hands. Kan tänka mig att de ofta är väldigt isolerade och inte gillar att umgås med andra utan lever i sin lilla bubbla.

"hjärntvätt" japp...

Men det är väldigt simpelt... När du tror att allt kommer bli så mycket bättre om du dör, och kanske även ännu bättre om du dör samtidigt som du dödar dina fiender så blir det ju svårt att inte bli en "terrorist"...

Fanns ett par ideologier som säkerligen var sådan.. men dom dog ut... men kombinera det med en religion så har du islam... föd så många barn du kan, döda så många fiender du kan och du kommer få det så mycket bättre i livet version 2... and then there was terrorism....

Om man mördar oskyldiga (och folk som hjälpt en) för att få extrapoäng i "himlen" är man rätt självupptagen.
Dom skulle inte skämmas att sno klubban från ett barn.

Som vi märkt skäms dom inte att råna din mormor, utnyttja handikappade för att få ut telefoner, hata samhället som räddat dom osv

Hat rätt igenom

Just detta tycker jag mig se bland både pundarkriminella och terrorister. Ingen ånger, lögnaktiga och ett enormt behov av att hävda sig och hämnas. Kan tänka mig att det "klickar" rätt bra med att rekrytera dessa. Tala om att omvärlden är elak mot *dig* så triggas hämndlystnaden kanska lätt. Självupptagenheten som du beskrev den gör att de blir blinda för hur andra ser på världen, att deras egna världbild kanske inte är helt korrekt - tanken slår dem inte, de tänker bara i en dimension (sin egen) där en annans hjälpande perspektiv inte existerar (eller så bryr man sig helt enkelt inte men förstår ändå att den existerar). Grandiositeten och viljan att "vara någonting större än exempelvis fransmännen", äntligen, med en enorm belöning i slutet.

Min arbiträra hypotes har varit att de ville vara störst bäst och vackrast bara i på skolgården (med märkesläder och allt.. rentav narcissistiska) och utvecklat en otrolig avund mot de som skiner i alla andra sammanhang (exempelvis på tentor och de flickor de inte får --för man kan inte få alla--). Andra kanske blir bemötta med respekt medan han själv som alltid ska bemötas på hans egna villkor inte blir bemött med respekt (konstigt eller). Nu får han en chans att visa vem som bestämmer en gång för alla, the final word.

Tysta-killen-teorin tycker jag också håller. De verkar ju ändå vara enstörningar en del av dem. Förmodligen långt borta från kontakt med verkligheten. Kan ju också leda till konstigt bemötande och något slags hat.

Med religion kommer uppskattning och kanske något "att göra", den ultimata varianten av fritidsgård.

Hat rätt igenom, helt rätt på spåren. I en av videorna från Paris så ser man hur en kille utanför ett café kliver fram och helt kyligt trycker ner ett automatgivär point-blank i ansiktet på en hukande kvinna i dödsångest. vapnet klickar och så går han iväg. Inte friskt alls.

Nu när jag tänker efter så ska jag nog försöka glömma allt jag tror jag vet om dessa. Som Arklöv sa om Breivik: "han är fan från en annan planet".

Illvillig psykopati, oförståelig konstig relation till sitt ego (det är ju egot man rekryterar vad det gäller det mesta vad jag förstått, litteratur om sådant här handlar alltid på något sätt om egot). Förstår man hur det känner om man jämför med hur det är att spela dataspel?

EDIT: man måste tänka på att de också verkar tro att deras beteende är rättfärdigat. Att de är goda.

Frågan borde vara hur står det egentligen till med den totalt hjärnförtvinade fårskalleflocken som låter sig styras och manipuleras hela sitt liv och samtidigt som de påstår de vill sina barns bästa dresserar de dem till sin husses belåtenhet.

Den enes terrorist är den andres frihetskämpe och som alla med överlevnads gen förstår används de medel som är möjliga gissar jag då jag tror de skulle föredragit kunna skicka missiler och drönare via mobilen i stället för att spränga sig själva bara de kunde?

Hur en religiös fanatiker tänker vill man nog inte ens veta. De är lite som PK:iter i Sverige. de följer blint en tro även om det innebär deras egen undergång.

Primär/sekundär psykopati eller narcissim i kombination med religiös propaganda är dödligt.

Det finns ju vissa gradskillnader mellan att ha en religion och vara beredd att mörda för den, rent av dö för den.

Alla fanatiker blir inte heller terrorister, även om man nog lär vara fanatiker för att bli terrorist, om vi bortser från de som gör det för pengar och makt (dvs ledningen).

En intressant artikel belyser dopaminets betydelse för hur religiös någon blir.
https://aeon.co/essays/the-dopamine-...er-and-fanatic

Därav ordstävet gränsen mellan genialitet och dårskap är hårfin.