Är det konservativt att vara för LAS?

Jag har alltid uppfattat det som att konservativa har varit motståndare till lagen om anställningsskydd. Men när MUF nyligen fick igenom en skrivning om att reformera LAS så var detta mot Partistyrelsens vilja.
Är det numera konservativt att vara för LAS?
Vad är det som gör att vissa nya företeelser efter en viss tid blir något som konservativa tar till sig?

LAS ger den anställde ett väldigt vitt skydd så om M vore ett konservativt parti så hade de varit för inskränkande av LAS och/eller mot utvidgande av densamma.

M är dock inte ett högerparti utan är liksom S ett vänsterparti i högerkläder.

Vi har bara två partier i riksdagen, Sjuklövern och SD (demokrati-light).

Enligt definitioner, typ denna

https://sv.wikipedia.org/wiki/Konservatism

skall förändringar ske mycket långsamt, och om vi då har haft LAS under en längre tid skall vi heller inte ta bort det särskilt fort. Liksom att vi väldigt långsamt skall avlägsna oss från det som varit tidigare, bl.a. 43 år socialdemokrati, med höga progressiva skatter, en liberal syn på abort och homosexualitet, och en stor offentlig sektor. Mycket klokt, konservatismen i sina grunddefinitioner. Se hur det gick då Sovjet blev Ryssland(Gorbatjov stod för en Konservativ linje), då man väldigt snabbt avreglerade valutamarknaden. Och den väg Sverige tog från en ohämmad kapitalism och ett feodalsamhälle runt förra sekelskiftet till det Sverige som stod på topp på 80-talet var en långsam och fin resa. En kille som fattade det här till en början var också Reinfeldt, som gjorde en försiktig vänstersväng på moderaterna , så att det blev ett acceptabelt parti för väldigt många icke överklass/akademikerklassfödda, och succen den första mandatperioden med Borg/Reinfelt var ett faktum. Stabilt. Mycket av de mellanösternrelaterade problemen kan också härledas till stora förändringar, typ invaderande länder, flytt av folk osv. Och de stora vänsterrevolutionerna skapade inga succesamhällen, direkt.

Intressant är då påstått "konservativa" hittar en period längre tillbaka i tiden som passar ens agenda och säga att - den gillar jag, den är referens till det jag väljer att kalla konservativt. Typ "högern" i USA(och ännu mer svenska "konservativa" som vill föra in USA-konservatismen i Sverige), typ fundamentalistiska islamdoktriner. Det har definitivt inte varit så, att tidigare muslimska riken har varit oflexibla, både det osmanska riket och det moriska i Spanien var stadsbildningar var väl så flexibla som västerländska riken samtidigt. En sann Konservativ bör rimligtvis inte ha någon personlig agenda, mer än långsiktiga mål, se på det befintliga och vara försiktig med att förändra. Som grund.

Nu finns det möjligen litet olika sorters konservativa, men min uppfattning är denna:

Det är klokt med en viss anställningstrygghet både för den anställdes och för företagets skull. Anställningstryggheten bör emellertid utformas litet olika för statlig, kommunal respektive privat tjänst. Dagens LAS bör emellertid förändras och i det förändringsarbetet bör man ta intryck av den anställningstrygghet som gällde före LAS införande.

Den enda konservativa hållningen i frågan om anställningstrygghet är ju att den måste vara Absolut.
Dvs LAS är allt för svag, allt för tandlös och allt för otrygg.

LAS måste alltså stärkas betydligt, och även syfta till att främja närmiljön, dvs lokalbefolkningen.
det konservativa är att de anställda bor i det absoluta närområdet, för att stärka betydelsen av lokal verksamhet. Där varje verksamhet är en råga om lokal produktion, framför allt För och Av lokalbefolkningen.

För statligt anställda är LAS för svag, och motverkar principen om ämbetsmännens oväld. I kommunal verksamhet är detta inte lika påkallat. I privat verksamhet behöver det finnas en inte obetydlig anställningstrygghet, men det måste också vara möjligt för företagen att ha flexibilitet beroende på konjunkturer, teknikutveckling etc. LAS är fö också problematisk enär det gäller så diametralt olika kriterier för när någon skall anställas och när någon skall sägas upp.