Internet, förenar eller skapa klyftor?

så dålig på att uttrycka mig. och detta är en ganska vidspredd fråga att det ger makt åt folket och sätter press på makthavare... hmm gör det det? med tanke på medier som får mer utrymme att vinkla sin skit? och alternativ media får svårare att nå ut till facebook av nån märklig anledning. och datorspel normaliserar krig blandannat.

jaja vad finns det för positiva och negativa sidor av internet? och förenar det eller skapar klyftor?

Både och skulle jag nog säga. Det beror på vad du gör och inte gör på internet. Jag tror att man kan förenas runt exempelvis ett gemensamt intresse eller skapa klyftor genom att driva kampanjer på internet som skapar klyftor.

Sociala medier är väl ett extremt effektivt sätt för att skapa klyftor eller illusioner av klyftor. Ett exempel är personer som vill visa sig från sin absoluta topp och skryta med hur bra deras liv är på sociala medier. Detta kan vara för att spä på bilden av vilka de vill vara, hur de vill att andra ska tro att de är eller hur de faktiskt är. Människor som läser sådant kan placera in personen i ett visst fack och förhålla sig till personen på det sättet i "verkliga livet" också, vilket kan skapa en klyfta. Personen som lägger upp saker kanske även vill hamna i ett visst fack och därför lägger upp ett visst material för att passa in i den föreställda mallen.

ja det är en grej

men nu terrordåden i frankrike, verkar nu vara isis som ligger bakom, men misstänker att isis får mycket av sitt bränsle av internet av förtryckta muslimer osv. och dem flesta som utrycker hat eller förakt gör det på just internet eller förenas på internet, skulle nog inte våga säga det irl. men varifrån snappar muslimer upp dessa förtryck på internet?

och breivik fick väl sitt hat på just internet, finns det nånting man kan göra? eller gäller det att bara upplysa?

tror internet växer och utvecklas för snabbt för samhället, vi hänger helt enkelt inte med :/

Jag kommer inte att gå in på den politiska aspekten då jag är för oinsatt inom det området men jag har definitivt funderat över facebook i allmänhet.

När man skapade den för ett antal år sedan så var man länge skeptisk till att släppa in någon man inte hade träffat, eller kanske hade träffat men inte kände. Sedan exploderade allt med att det bildades grupper för folk med gemensamma intressen och liknande som man kunde få requests från. Likaså om man var aktiv på olika forum som inriktade sig på ens hobbys så kunde det bli samma sak då, folk började frienda varandra trots att de inte var bekanta IRL.

Jag var en av de många som kastade principen om att man borde känna alla man accepterade på riktigt, vilket jag inte har ångrat. Genom att många av dessa inkl. jag själv postar bilder och gör andra inlägg relaterade till de intressen vi har gemensamma så kan nyhetsflödet bli en bra inspirationskälla. Några av dessa "okända" har man fått lite mer kontakt med än andra och jag måste säga att jag kan känna att en hel del av dem ger mig mer att ha som facebook-vänner än de som jag faktiskt har träffat i verkligheten . På det sättet är detta sociala media förenande.

Faktiskt har jag svängt över helt om vilka som är lämpligast att ha på sin fb-lista. Jag tycker mig nämligen märka att det sker en del som skadar relationerna till familj, släktingar och IRL-vänner p g a facebook.

Det där kan bero på diverse saker (listan utgår från vad jag personligen upplevt):

1) Diskussioner där folk inte är överens och som lämnar bitter eftersmak. Till skillnad från om detta skulle ske i en face-to-face diskussion så pratar man oftast inte om det efteråt om det skett på facebook. Därför kan det ifall någon eller båda parter tenderar att vara den långsinta eller känsliga typen kännas som att vänskapen tagit stryk för kanske en lång tid framåt.

2) Inlägg som upplevs som irriterande skryt eller uppvisande av resultat som de visserligen ofta fått jobba hårt på men som likaledes framkallar avund hos dem som inte har någon hobby eller så som de brinner för och avancerar i.

3) Humorisitiska poster som inte blir roliga i allas ögon utan mer stötande. Kan vara en ren smaksak men ändå.

4) Personer (om det är hyfsat nära släktingar och vänner) som fått barn och förväntas få uppmärksamhet i form av likes eller kommentarer fastän de ALDRIG ger något tillbaka.

Jag upplever det tyvärr inte som att facebook har fört mig närmre mina släktingar (åtminstone inte de flesta) eller vänner. En av mina bästa IRL-kompisar har inte facebook och jag skulle absolut inte vilja att hen skaffade det heller då jag rädd att det på ett eller annat sätt skulle kunna tära på vänskapen. Det är med de närmsta som fejjan tenderar att skapa klyftor.

Precis som i den fysiska världen så behövs en stark ledare som har förmåga att prata till den stora massan utan att tumma på sin ideologi. När hon föds så kommer vi bli varse den enande kraften som internet kan ha, det är jag övertygad om. Men att det fram till dess kommer att dra isär olika grupper i samhället tycker jag redan nu är tydligt. Polariseringen i debatten har inte varit så utmärkande under min livstid i alla fall.

Efter regn kommer mer regn och lite till men sen blir det åska.