Den stora allmänna tråden om "flyktingar" som vägrar och är missnöjda

En socialtjänstanställd: ”Vilka är det som vi tar emot i Sverige: flyktingar eller missnöjda turister?”

I mitt arbete inom socialtjänsten i en kommun som tar emot både asylsökande och flyktingar har jag fått vissa funderingar. Vi har tagit emot en del kvotflyktingar. Det som jag börjat fundera över är om det går att köpa sig en kvotflyktingplats? Jag säger inte att alla har gjort det men det är en känsla man får när man träffar dem, när de uttrycker att de ”hade det bättre där de kom ifrån”.

De verkar ha blivit lovade saker som vi absolut inte kan erbjuda. Som om de vore turister som läst en resekatalog och sedan upptäckt att boendet inte erbjuder den standard som utlovats i katalogen.

I mitt arbete möter jag många nyanlända och alla är missnöjda. De är inte nöjda med boendet och helpensionen som erbjuds. De är överhuvudtaget inte nöjda. Trots att allt är gratis för dem och de är garanterade etableringsersättning i två år så länge de sköter planeringen med arbetsförmedlingen. Allt detta betalas med skattepengar men alla klagar, alla är missnöjda!

För ett år sedan invigdes det första modulhuset i innerstan. Intill Ringvägen vid Tanto, på det som en gång var en parkering, bor 75 personer med nyvunna uppehållstillstånd.

– Lägenheten ligger på bästa plats, det är ju svårt att få lägenhet här. Men den är för liten när Vian blir sex år, hon behöver eget rum, säger Bahar Ibrahimi.