Är min bror psykopat?

vi har alltid varit ovänner och jag hatar han nå sjukt. jag har ALLTID behandlat han bra och varit snäll mot han men av någon anledning så har han alltid hållit på med mig. och han kan verkligen aldrig sluta! kan ge en kort beskrivning av vad han gör, är han psykopat eller inte?

Han ska hela tiden ha kontrollen över mig och hålla koll på allt jag gör. Genom det måste han alltid ha en makt över mig. Han försöker att få mig att tappa självförtroendet samtidigt som han försöker stärka mitt hat mot mig själv, han försöker alltså att göra mig svag, oftast genom psykisk våld. Han säger ord som att jag är tråkig, störd, jävligt konstig till ord som att jag lika gärna kan dö eftersom ingen kommer att bry sig. Att ingen i min omgivning bryr sig om mig, och att när jag dör så kommer jag dö ensam.
Allt jag gör här är att sprida negativ energi säger han. Jag sprider ingen kärlek eller glädje runt i min omgivning och allt jag gör är att förstöra vår familj.

Han säger också att jag är misslyckad och undrar vad jag ens gör här. Han sa att jag skulle bli mobbad när jag började gymnasiet eftersom jag inte är nog intressant, är för tråkig, ensam och bara konstig.
Han försöker hela tiden göra mig osäker i hans närvaro genom att banka på min dörr när jag är i mitt rum. Eller när jag bara står och t.ex. brer en macka så kommer han och andas i mitt öra. Han säger ingenting utan han bara står där bakom mig och andas som ett jävla psyko. Väldigt ofta brukar att bara stå stilla och stirra mig rakt i ögonen. Och banka och låsa upp dörren när jag sitter på toaletten. Eller slå igen dörren rakt upp i mitt ansikte när jag går ut från toaletten. Eller när jag försöker sova kan han gå fram till dörren och sjunga tyst och lugnt eller bara stå och stirra på mig. Sen går han bara tyst ifrån. Fattar ni hur läskigt det är?
Blickarna han ger mig är kränkande som om att jag är en börda, och bara så sjukt jobbig.
så här har han hållit på med mig väldigt länge, och han beter sig aldrig som en riktig brorsa ska göra. stöttar mig aldrig utan försöker alltid trycka ner mig och sånt. vad ska jag göra? mina föräldrar gör inte heller någonting.
jag är en tjej på 16 och han är 18 år. skriver på min kompis account som är 19 år gammal. tacksam för svar.

Du skriver på ett nytt konto, som är din 19 åriga polare.
aja.
Syskon kärlek, säg att du vill prata med honom vid bordet lungt och fint och säg du är ledsen över hans beteende.

Han behöver en hobby tror jag, eller ett jobb.

Nej, han är inte "psykopat". Däremot är han rastlös och försöker söka din uppmärksamhet genom att bete sig som ett spån.

Nu kommer du att banna din "kompis"-konto. Bra gjort.

har har fullt upp på dagarna och är populär o så, så han är ej rastlös.
joo, vet att vi säkert kmr bli banade

Varför pratar du om dig själv i plural? Är du Gollum eller?

Ja, men han gillar att vara en nagel i ögat på dig för att ni är syskon, jag är likadan. Jag beter mig som ett spån och min syster mådde skitdåligt pga det, men det sket jag i för det var kul.

Ge honom en spark på kuken.

Sätt upp en kamera i hans rum och gör en kompilation av klipp där han besudlar sig själv, skicka videon till släkt och vänner.

Lägg en keylogger på hans dator.


PS problemet är att en 18-åring bokstavligt talat "tänker med kuken". Det är inte psykopati, men empati, impulskontroll, generell intelligens och folkvett är inte riktigt utvecklade. Hans hjärna har inte vuxit färdigt. Det är orsaken till att män i åldern 18-20 begår flest brott och råkar ut för flest olyckor.

Låter verkligen som din bror har problem och låter dessa gå ut över dig. Försök att ignorera och undvika honom så mycket du kan. Du kan ju pröva med något maktknep tillbaka men det kan också eskalera situationen. En bra visualiseringsövning du kan göra är att du ser din bror omgiven av speglar och att det hann sänder ut mot dig bara studsar tillbaka mot honom.

haha tack för alla svar

Helt ärligt nu.


Ge han en riktig käft smäll för att se hur han reagerar. Helst inför dina föräldrar. Och efter att du har gjort det så säger du. NU får det fan vara nog.

Tro mig då kommer dina föräldrar att reagera på att situationen inte riktigt stämmer och att något är väldigt fel.

Du måste säga ifrån. Även fast du är tjej och väldigt ung så måste du på nått sätt VISA din gräns.

Din bror är en mobbare! Kanske mobbar han även andra, du säger ju att han är populär (eller sitter i alla fall inte bara hemma). Han kanske är en gris även mot någon/några andra.

Jag vet inte om han har problem och att det då skulle vara något "synd om honom"... Han kanske faktiskt bara är ett stort jävla rövhål, helt enkelt. Dig har han i alla fall verkligen lyckats "sätta sig på".

Jag är nog faktiskt också inne på att du måste slå fanskapet. Det är det enda som hjälper mot somliga. Men han kanske blir helvild och mosar dig, vad vet jag, jag vet inte exakt hur han/eran relation är. Du kanske du ska försöka komma åt honom på något annat vis.

Han kanske inte är så "populär" som du tror, utan en rädd liten osäker pojke, som inte alls har så mycket att säga till om ute bland polarna. Detta ger honom dock ingen som helst rätt att ha dig som sin hackkyckling!

Kanske skulle han, eller Ni, som familj, ha behövt hjälp redan för länge sedan? Har dina föräldrar kapitulerat helt? Kör han, till och med, även med dem? Hur har dina föräldrar det annars? Snart kanske du är så gammal att du slipper din bror och dina föräldrar. Kanske tycker de (och kanske även du) att du får lösa detta själv?

edit
Ja, och eventuellt är det även något sexuellt med i bilden, eller så är han just (mera bara) rastlös. Killen skulle kanske vara någon annanstans och göra ännu mera - jobba, träna, läsa, träffa folk utanför familjen, inte hålla på med dig som han gör. Han kanske är både sexuellt frustrerad och osäker på framtiden och känner sig otillräcklig - med det ska ju fan inte gå ut över dig!

Det bästa vore kanske om ni hade minimalt med varandra att göra. Du hade förstås hellre haft en helt annan bror, men ibland är det (tyvärr) så att syskon bara är rivaler och konkurrenter. (Eller att någon blir undergiven.) Och jag kan inte låta bli att undra över föräldrarnas roll i det hela - Nu, samt tidigare i era uppväxter.

Låter snarare som en vanlig rastlös pojke som inte vet hur han ska bete sig runt tjejer.

Är det din biologiska bror eller styvbror?
Om ni inte är biologiskt relaterade kanske han är lite "intresserad" av dig (om du förstår vad jag menar).
Praktiskt taget är ni lika gamla, det kanske inte är så konstigt om han blir lite upphetsad (pojkar i den åldern tänker som sagt bara med en sak) och vet inte på vilket sätt han ska hantera dessa känslor. Därav hans märkliga beteende gentemot dig.

Men den mer rimliga förklaringen handlar om syskonkärlek. Han visar det på ett speciellt sätt, han vill inte dig någonting ont, han skojar lite med dig bara.
Trots detta så måste du säga till honom om han gör dig allt för obekväm.

Låter produktivt.
"Girl power!"

Vad tror denna käftsmäll kommer att leda till?
I värsta fall får han åka in på sjukan över natten, medan deras föräldrar i chock skäller ut TS.
TS kommer få föräldrarna emot sig och hon kommer också ha en mycket arg broder som återvänder från sjukhuset nästa dag.
Risken är stor att broderns märkliga beteenden bara blir värre.

Nog förtjänar brodern en rejäl utskällning, men enda lösningen på detta problemet handlar om kommunikation. TS måste samla familjen och snacka.