Sverige förr - utan invandring

Invandring är varken bra eller dålig för ett land per automatik eller i sig, allt handlar om vad det är för slags invandring och vilka preferenser man har. Vill man ha ett kaossamhälle så är ju massinvandringen som Sverige haft de senaste 30 åren fullkomligt briljant.

Sverige. Lån, Europas #1 i våldtäkter, Skandinaviens #1 med 1000% emot våra grannländer i skjutningsstatistik i storstäderna, stora kulturkrockar, 0.6% av folket tycker att sin "ledare" gör ett mycket bra arbete, ett land där många invandrare hatar Svenskar, muslimska ledare som "gillar" islamism, förorter där Polisen inte kan arbeta, förorter där inte en enda Svensk tonårstjej kan gå säker, ett samhälle som är infekterat med en liten, liten, åsiktskorridor där endast 1 GRUPP har rätt.
Ett land där bilar brinner varje dag, (sägs inte mycket om detta i media) ett land där svenska barn i invandrartäta förorter fostras till att bli anti-svennar och som blir kriminella, ett land där det är "rasistiskt" att fira skolavslutningar i Kyrkan men det är fullt OK att besöka Moskéer.

Svenskar
Det är dags nu. Det finns inget "jag flyttar ifrån segregationen" längre. Om 1 år har nästan alla orter i Sverige människor från länder bortom Europa. Det finns inget "vi måste bevara kulturarv" längre, det heter vi måste SLÅSS för att bevara vårat kulturarv.

Köp flygblad, gör egna, dela MASSVIS med inlägg på diverse sociala medier om allt ni vet, till de som fortfarande är hjärntvättade.

Landet Sverige som hade en sjukvård i världsklass, en skola i världsklass, ett folk som var världens snällaste, ett folk som var stolta över sitt land, med en gemensam kultur. Ett land som hade varit i fred i 200 år och som var FÖREBILDEN för alla andra? Landet som hade en polis man respekterade, landet som hade stått kvar på sin plats i flera hundratals år, landet som trodde på något, ett land vi alla växt upp i och som vi respekterat. Vi respekterade de gamla farbröderna, vi respekterade de äldre som arbetade, vi gav tillbaks till de som fostrat oss.
Där den största nyheten var att något faktiskt gick framåt i vårat land?
Idag är detta ett minne blott.


Vi hedrade de som byggt upp allt som gjorde oss säkra, till de som försvarat oss mot fiender.
Och nu är vi de som ska göra nästkommande generationer säkra, det är vi som ska försvara oss emot krafter som förstör vårat land (Vänsterpolitiker, invandrare från MENA, kulturer med HEMSKA inriktningar osv)

Vad är det som hindrar alla att gå ut och MASSDEMONSTRERA? Vi är flera miljoner nu som tycker att det verkligen är dags att säga emot?
Vi måste samla alla och det är illa kvickt. En stor gemensam demonstration i alla städer hade varit något. Vad ska göras för att alla ska ut och ställa krav?!

Så jävla bra skrivet!
Det är nog nu.. dessa jävla klappmongon ska bort! Det är våldtäkter.. stenkastning.. skjutningar och styckningar..

Vafan är det som händer!
Skulle lärt vilja döda Wilmas jävla kebabrullare med bara händerna.. vilka jävla babbesvin det kommit och förstört hela våra liv!
Och sen politikerna på det.. och läkarna tycker det är konstigt att folk är deprimerade!!!

Men "dessa" är här för att stanna. Dom ska inte bort (möjligtvis in i finkan). Observera att detta inte är vad jag tycker. Det är verkligheten. Vi kan inte skicka hem alla invandrare. Vem ska bestämma vilka som får stanna eller inte. Hur ska det faktiskt gå till.

Men det går lika bra utan aga. Har aldrig höjt handen mot mina barn och de är nu fina och välartade vuxna.

Så här resonerar en förlorare som gett upp.

Har invandrare rest hit så kan (och ska) de givetvis resa tillbaka. Vilka som bestämmer det är det svenska folket. Folk som kommit hit från Afrika och Mellanöstern får helt enkelt åka hem.

Antingen så åker de frivilligt, eller så åker de indirekt frivilligt (genom incitament), eller (om de vägrar) så förflyttas de helt enkelt från landet handgripligen med tillbörligt våld.

Sverige kommer aldrig någonsin komma på fötter igen om svensken fortsätter odla mentaliteten att han själv inte bestämmer över sitt eget land och vem som har rätt att kliva över gränsen.

De som ska ut först är givetvis de mest problematiska grupperna som afghaner, kurder och somalier, et cetera, som har visat att de omöjligen kan klara av att leva sida vid sida med svensken utan att ställa till ett rent helvete.

Vi är alla förlorare i denna stora tragedi och katastrofala misslyckande. Men störst förlorare är nog den som på riktigt tror att det kommer ske någon sorts utrensning och massutvisningar. Förlorare är den som år efter år sitter och knyter näven i byxfickan och som är övertygad om att Sverige aldrig någonsin kommer komma på fötter igen. Snacka om att ha gett upp.

Både du och jag vet att det aldrig kommer att hända.