Citat:
Ursprungligen postat av
Hiitsme
Men det är ju en sak om det är så (det säger f.ö. min nuvarande läkare att jag också har). Men skall man verkligen behöva förklara för sin pojkvän att man ibland vill ha positiv bekräftelse?
Jag skrev en edit till förra:
Citat:
Edit: Ja, egentligen är det kanske inte direkt komplimanger, utan snarare konstaterande av faktum? Jag har gett komplimanger till en del med tanken att glädja dem, även om de inte var oärliga på något sätt, men när jag tänker efter så har motivationen just varit att göra någon glad, få känna sig lite mer självsäker o.s.v., inte för att få booty. Jag skulle tro att jag någon gång ibland har t.o.m. gett en komplimang till en annan man, så...
Det skulle så klart väl kunna gå att ge komplimanger även för att ge bekräftelse, antar jag. Jag vet inte... T.ex. blir det ju lätt lite vardagstrall efter ett tag i vissa förhållande och man kommer helt enkelt inte att tänka på sådant...det är nog något jag själv har ofta gjort mig skyldig till, även på andra sätt. Ibland har det väl även handlat om att det i grund och botten inte är så bra i förhållandet...vilket väl i viss mån kan ha varit mitt fel, då jag har varit den som egentligen från första början har känt mig osäker över om det verkligen är rätt förhållande för mig och därför hela tiden bromsar utvecklingen (och ibland har satt mig på tvären, t.ex. när det gäller att bilda familj o.s.v.). Med tanke på att jag har varit usel på att ge komplimanger, så är jag nog inte rätt person att ge råd om det hela...