Relationer och äktenskap i svensk historia

Jag undrar hur relationsbildningen gått till genom historien i Sverige. Förr i tiden förstod jag att genomsnittsrelationen skapades genom att familjer parade ihop barnen sinsemellan, sedan att man gjorde kvinnan gravid och sedan gummit skapades så har det blivit lite mer flower power och öppna relationer. Jag tänkte att vi skulle kunna diskutera familjebildning i Sverige.

Vilket århundrande då ?
Här har du lite matnyttigt.

http://www.popularhistoria.se/artikl...kens-kontrakt/

Att familjer beslutar över sina barns äktenskap brukar mest vara brukligt när det finns egendomar som ska behållas eller bli större. De allra flesta svenskar genom historien har inte ägt någonting. Torpare och sedan statare som alltså var jordbruksarbetare utan egendomar var näppeligen särskilt intresserade av att para ihop sina familjer. Varför skulle de liksom? Inte heller under slutet av 1800-början på 1900-talet när torpar/statarsamhället ersattes av industri- bruks och andra arbetare fanns några särskilda egendomar att hålla rätt på genom att gifta ihop sina barn med andra familjer.

Vid den tidpunkt i historien då majoriteten svenskar tillhörde någon slags medelklass och köpte både bostäder och hade sparade pengar hade historien redan sprungit förbi en föräldrastyrd äktenskapsbildning. Vem skulle gifta bort sina barn på femtio och sextiotalet liksom?

De få individer som föddes in i släkter som faktiskt ägde något var det såklart vanligt att föräldrar helt sonika gifte ihop släkter. Men det handlar om ett så litet fåtal att det knappast kan betraktas som en särskilt svensk sed att bilda familj.

Torpare och torpare ... Den medeltida svensken bodde i små byar.
Med stark social sammanhållning. Man delade tex på de olika åkermarkerna, teagarna, och skogen som fanns runt omkring byarna.
Men i byn bodde de och levde sina liv.
Det kan väl på sät och vis liknas vid en "klan". Dvs på så sätt att byborna arbetade gemensamt för byns bästa.
Och då var sådant som äktenskap en strategisk fråga, om än inte lika viktig som i andra kulturer kanske. Men det var viktigt för överlevnaden att kunna försäkra sig om tillräckligt mycket resurser för att klara även svåra år. De närliggande byarna hade ju ofta gemensamma fester, och det var på dessa som det unga folket fick en chans att träffa framtida partners. Och det ökade ju ytterligare sammanhållningen och säkrade på så sätt framtiden. Gemensamma ansträngningar är bättre än individuella där inget statligt skyddsnät finns.

Men jag vet inte exakt hur frivilligt dessa medeltida äktenskap var i praktiken. Alla ville säkert få möjlighet att komma in i rikare byar tex, och då förhandlade man som föräldrar och byäldste kanske.
Tänk på att frågan om hemgift och så ju är en form av affär också.

Tyvärr förstörde Rutger Maclean denna gamla traditionella bygemenskap med sin skiftesreform. Alla byar splittrades och varje hushåll fick klara sig bäst de kunde. Det var ju ett utmärkt sätt för makten att kunna utöva kontroll över folket på. Och särskilt förhindra ytterligare bondeuppror.

Som nämnts så är det bara i vissa samhällsskikt det här med barnens giftermål varit så petnoga att föräldrarna bestämt.

För de allra flesta så har man nog haft möjlighet att välja bland "lämpliga kandidater". Det betyder ju inte att man kunde släpa hem vemsom och få välsignelse från föräldrarna, det kan man nog inte ens idag? Men umgänget bestod av folk i samma samhällsskikt eller näraliggande och träffade man någon där så gick det väl oftast bra. Det var mest "landsstrykare" man ville att flickorna skulle hålla sig borta ifrån. Var man tillräckligt fattig fanns det dessutom inget arv att tala om, och därmed inte mycket att förlora på att inte ha föräldrarnas välsignelse, inte allt för sällan var väl föräldrarna dessutom döda när barnen kom i giftasåldern.

Det har funnit regionala skillnader också. I norra Sverige hade man ett väldigt homogent samhälle och i t.ex Dalarna kunde valet gå till så att pojkarna gick på nattfrieri hemma hos flickorna när de sov i uthusen. När flickan sen blev gravid gifte man sig, om flickan träffat flera pojkar valde hon den hon såg som bästa giftet. I sådana slutna samhällen var det svårt att smita undan ansvaret.

I södra Sverige var klasskillnaderna mycket större, här fanns stora gods, rika bönder och fattiga lantarbetare. Där var inte alla man kunde träffa på logdans ett lämpligt parti, och där satte givetvis unga herrn på någon piga och gav henne sen i bästa fall en slant för att försvinna när hon blev gravid.