Universitetsbetyg kontra gymnasiebetyg

Hej! Läser för tillfället andra året på naturvetenskapslinjen och är intresserad av att efter gymnasiet studera till civilingenjör i Industriell ekonomi. Har läst runt lite och om jag förstår det rätt ser betygsskalan ut som följande vid denna utbildning: Ej godkänd, 3, 4, 5.

Min fråga är då: Hur förhåller sig dessa betyg till gymnasiebetygen? Är en 3a ungefär lika svårt som att få ett A/MVG?
Kan även nämna att jag efter första året fick A i alla kurser utom spanska (där jag fick B) utan att anstränga mig allt för mycket. Är det realistiskt att anta att jag kommer behöva kämpa för att få exempelvis 3or?

Antar att det är svårt att göra en ren konvertering utav systemen men alla svar och personliga erfarenheter uppskattas.
MVH

I vissa kurser kanske 3 motsvaras av A/MVG medan 4 och 5 är betydligt svårare att uppnå. I andra fall är det svårt nog att uppnå 3 och det kan vara mer än 50% som kuggar första försöket (då pratar vi ändå om folk med riktigt bra betyg i gymnasiet). Sen finns det ju alltid folk med typ 5 i allt men de är ingen majoritet om vi säger så.

Nu vill jag inte avskräcka dig, det är betydligt tuffare men alla sitter i samma sits. Du kommer få kämpa (tro inte att du kan glida igenom bara för att du har bra gymnasiebetyg) men lägger du ner den tid som krävs kommer du klara dig galant vill jag lova. Det blir några omtentor på vägen men det får man ta.

Så som jag upplevt är det en stor skillnad på gymnasiestudier och universitetsstudier. Jag gick ut natur med ett snitt på B+ och har kuggat en hel del. Svårt att hänga med på matematiken då informationen man måste ta in är mycket större samt använder man sig inte av räknare(vilket jag levde på i gymnasiet).
Om det blir svårt för dig eller inte beror nog helt på om du har bra studieteknik eller om du glider runt på gymnasiet, jag skrev inte en enda anteckning i gymnasiet och nu måste jag det. Det är lite skillnad.

Sedan finns det sådana saker som laborationer, rapporter och inlämningar och dessa upplever jag ligger på en rimlig eller enkel nivå, det vill säga inte alls svårt att få en trea/godkänt.

Om du är en person som har dålig struktur på anteckningar/beräkningar och kanske struntar i att göra uppgifter som du känner att du redan kan. Då kommer du ha det lite kämpigt i början som jag hade det. Men varför ska det vara lätt?

på Chalmers är 3=g 4=vg och 5=mvg. Jag låg på B i snitt under gymnasiet och läste Tekniskt. Nu pluggar jag andra året på maskin och har bara fått 3or (godkänt) och till och med kuggat några kurser. Främst är det matematiken men även fysiken som är mest krävande! å andra sidan är ind.ek det ingenjörsprogrammet som innehåller minst matte och fysik

sitter för övrigt och tentapluggar två mattetunga ämnen as we speak


Edit: håller med föregående, hamna inte i fällan att hoppa över de uppgifter som man typ redan kan osv. Läs ALLT från grunden jag slarvade som fan med det i 1an och fick betala för det. Det funkar inte bara för att man gled igenom gymnasiet, vilket även jag gjorde. På chalmers tex har ju de flesta "glidit" igenom tidigare och då lägger skolan ribban därefter för att utmana eleverna. (så att man faktiskt lär sig något)